X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag
har under två år odlat ett apelsinträd i vårt växthus. Första
året växte det kraftigt och var grönt och fint. Förra sommaren
växte plantan fortfarande kraftigt efter det att jag beskurit den,
men bladen blev alltmer ljusgröna och bleka. Den ville inte
heller blomma. Under vintern vattnade jag ganska sparsamt och hade en
frostvakt som håller temperaturen runt +10 C. Hur beter jag mig för
att få den grön och frisk igen och för att locka fram nya blommor?
/Per Erik i Norrköping

Svar:

Att
bladen bleknar kan vara ett tecken på järnbrist. Det finns
speciella näringsmedel för just citrusväxter som du kan skaffa om
du är osäker. Men det kan också vara ohyra som har sugit ut näringen, då
blir bladen också bleka. Att de inte blommar tyder på att en
allmän ljusbrist kan vara boven i dramat. Citrusväxter kräver en helt
annan ljusintensitet än vad vårt bleka vinterdagsljus erbjuder. Till
nästa övervintring skulle jag föreslå att du sätter upp extra
belysning ovanför plantorna, antingen i form av lågenergilampor
eller riktiga växtlampor.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Jag
älskar lavendel och har planterat ganska många plantor runt en
liten plantering men till min besvikelse blir det inte som jag hade
tänkt. De blir inte så där så där frodiga som jag vill att de
ska bli. Min jord är ganska tung och lerig och jag har förstått
att lavendel gillar sandig jord. Hur ska jag göra nu till våren för
att mina lavendelplantor ska trivas?
/Cecilia Perbo

Svar:

Det
är sannerligen inte helt lätt att få lavendel att trivas och
frodas i Sverige. Det måste till att börja med vara soligt, inte
ens en halvskuggig plats duger där de ska växa. Sedan är det detta
med jorden, som du mycket riktigt själv inser. Inga lavendelplantor
i världen klarar sig i kompakt lerjord. Så därför föreslår jag,
under förutsättning att växtplatsen får mycket sol:

Gräv
upp alla plantor till våren. Klipp ner dem ganska hårt så att
cirka en tredjedel av plantan blir kvar. Gärna i en lite rundad
form, inte bara snaggat rakt av. Blanda sedan ner grovt grus och
några säckar kogödsel i lerjorden. Vispa också ner några nävar
chrysan eller benmjöl så att plantorna även får lite kalk.
Plantera sedan ner dem igen, vattna och vänta. I fortsättningen kan
du varva mellan kogödsel och chrysan vartannat år när du
vårgödslar.

Agneta Ullenius

Jag
skrev för en tid sedan att det är bäst att fälla lövträd under vinterhalvåret när de är avlövade. En av anledningarna är att det blir mycket besvärligare att ta hand om trädet efteråt om
grenarna är fulla av löv. Men det finns även andra fördelar,
påpekar en vänlig läsare av trädgårdsbloggen, Christer Ericsson
i Sköndal. Han beskriver sig som intresserad av gamla hantverk i
modern tappning, och till vardags är han verksam som cancerforskare,
uppfinnare och pedagog. Så här skriver han:

”Ytterligare
en fördel med att fälla på vintern är att marken är hård och
därför inte förstörs av fällningsarbetet. Påföljande vår och
sommar kommer marken därför att se helt orörd ut, i markant
kontrast till den fula leråker man kan åstadkomma om man fäller på
annan årstid. Leråker är vacker på sitt sätt, men inte i skogen!

En
tredje fördel med vintern är att det går relativt lätt att
transportera bort stockar med en liten handdragen timmerkälke eller
dylikt över snön. Jag säger relativt lätt, för det är
fortfarande tungt arbete. Naturligt och hälsosamt, men tungt. Det
känns också härligt efteråt att ha tagit hand om veden på
traditionellt och naturligt sätt.
Tyvärr är de tidigare så
vanliga handdragna timmerkälkarna med kedja och ”sax” för
låsning av stocken på kälken nu svåra eller omöjliga att hitta i
handeln. Men det kan ju komma att ändra på sig om intresset ökar.
Att utföra sin egen traditionella skogsvård är ju en härlig
naturlig kroppsrörelse och en kulturgärning på samma gång. Även
om man bara har en liten skogsdunge att arbeta med.

En sista
kommentar är att det många gånger kan vara fördelaktigt att
”ringbarka” träd man inte vill ska växa tillbaka, så att
de är döda på rot innan man fäller dem. Denna nästan bortglömda,
men miljövänliga, konst går till så att man sågar två djupa
skåror ett par decimeter från varandra på stammen rätt nära
marken. Sedan slår man bort den mellanliggande barken och vidare en
bit in i veden med hjälp av yxa. Ett band av blottad ved blir
resultatet. Sedan väntar man 2-3 år. Man kollar på sommaren att
trädet inte får löv. Om det ändå får det har man inte
ringbarkat djupt nog och får komplettera arbetet. Till slut lär man
sig hur djupt det ska vara. Resultat: Ingen återväxt av det
oönskade skräpträdet på helt naturligt sätt. Dessutom har man
gjort ytterligare en kulturgärning genom att hålla det gamla
arbetet med ringbarkning vid liv i ytterligare en
generation!”
Hälsningar,Christer

Agneta Ullenius

I morgon går det
inofficiella startskottet för årets odlingssäsong. Då är
radioprogrammet Odla med P1 äntligen tillbaka efter vinteruppehållet – med reportage och odlingsråd från Sveriges främsta
växtskyddsexpert Maj-Lis
Pettersson.

Lyssna på P1 måndagar kl.10.03, eller reprisen på natten
mot tisdag 00.05 och lördagar kl.12.05. Programmet kan också
avlyssnas www.sr.se, och på Odla med P1.s hemsida kommer det som
vanligt att finnas råd och tips, och svar på lyssnarfrågor.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag bor i Kalmartrakten
och tänkte plantera ett litet arboretum i min trädgård. Har plats
för ca 15-16 olika träd. Vilka tycker du att jag ska plantera?

/Jimmy Carlsson

Svar:

Vilken trevlig idé! Har
här försökt välja ut de i min smak absolut vackraste träden som
går att odla där du bor. Utgångspunkten var att få lite variation i
form av träd med spännande bark, utsökt blomning, stiligt bladverk
och vackra höstfärger.

Naturligtvis bör också några barrträd
ingå i ditt arboretum, men där har jag inga favoriter att
rekommendera. Däremot kan jag tipsa dig om Brita Johanssons fenomenala bok Odla barrväxter som kom härom året.


Spännande bark:

Kopparlönn, Acer
griseum
– ett litet träd med flagande
kanelfärgad bark. Får rosafärgat bladutspring och märkligt nog
ungefär samma höstfärg.

Glanskörsbär, Prunus
serrula
– har glänsande mahognyfärgad bark.
För att få så mycket bark som möjligt ska du välja ett
flerstammigt exemplar i plantbutiken.


Fantastisk blomning:

Blomsterkornell, Cornus
’Eddie’s White Wonder’. Jag brukar tjata om detta träd, men det
är verkligen en upplevelse när det blommar. Det finns olika arter
och sorter. Alla har en fantastisk och långvarig blomning samt fina
röda höstfärger.

Skenkamelia, Stewartia
pseudocamellia
– ett träd som har allt man
kan begära: Vacker bark, blomning och höstfärg. Detsamma har även
de andra skenkameliaarterna.

Näsduksträd, Davidia
involucrata
var.
vilmoriniana – overkligt vackert när det väl
börjar blomma. Alltid en turistattraktion i botaniska trädgårdar på våren,
exempelvis i Botan Göteborg som är Sveriges största botaniska trädgård. Men varning: Du kan få vänta
12-15 år på första blomningen.

En magnolia är förstås
ett måste. Den som heter ’Wadas Memory’ vann härom året en
omröstning bland plantskolefolk och blev utsedd till världens
vackraste magnolia. Får stora fjärilsliknande vita blommor som fladdrar i
trädkronan. Den är svår att få tag i, så ett alternativ kan
vara: Magnolia ’Elisabeth’ – med gräddgula, vaniljfärgade stora
blommor. Hon är inte uppkallad efter drottning Elizabeth, utan
härstammar från USA.

Storbladig storax, Styrax
obassia
– ett litet träd med långa,
hängande och doftande vita blomklasar. Klassas som buskträd här i
Sverige.

Kinesisk pimpernöt,
Staphylea holocarpa
också ett buskträd med vita blommor och päronformade
kapselfrukter. Sorten ’Rosea’ har större rosafärgade blommor.

Storblommigt
snödroppsträd, Halesia monticola
’Rosea’ – blommar redan vid bladutspring med rosafärgade, nästan
kjolformade blommor hängande under grenarna.

Ytterligare några vackra
blommande träd:

Prunus
Tai-haku, Prunus
’Hally Jolivette’, Prunus
sargentii (bergkörsbär), Cladrastis kentukea
(
gulved),
Catalpa speciosa,
Aesculus carnea
’Briotii’ (rödblommig hästkastanj), Fraxinus
ornus (manna-ask).

Vackert bladverk:

Japansk gyllenlönn, Acer
shirasawanum
’Aureum’ – eleganta limegula
blad hela sommaren. Får allra bäst lyskraft i vandrande skugga.

Brokbladig kranskornell,
Cornus alternifolia
’Argentea’ – vackert kransformade grenar i våningar. Även vitbrokig pagodkornell, Cornus controversa
’Variegata’, är jättevackert.

Lycka till med ditt
arboretum och tänk på att du planterar till glädje för många
kommande generationer!

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag
skulle gärna vilja ha perenn martorn i min soliga rabatt, och har då
fastnat för antingen Eryngium
planum

eller E.
alpinum
.
Helst skulle jag vilja ha en medelhög sort, kring 50-70 cm, och jag
undrar då vilken sort som har de mest intensivt blåa
blommorna?
/Cecilia

Svar:

Det
finns två sorter som är riktigt härligt blå:

Alpmartorn,
Eryginium
alpinum
,
får attraktiva stålblå blomkorgar och sorten ’Blue Star’ är
närmast djupblå och blir 50-70 cm hög.

Rysk
martorn, Eryginium
planum
,
får stora klasar av små blå blomkorgar och blir i allmänhet 60-80
cm. Sorten ’Blauer Zwerg’ har intensivt blå blommor, blir något
lägre – 40-50 cm.

Agneta Ullenius

Fråga:


vårt lantställe har vi en klängros som vi hittills varje år täckt
med säckväv på hösten. Av någon anledning blev det inte gjort i
höstats. Min fråga är om det är någon idé att täcka rosen nu
eller kanske vänta lite längre fram när vårsolen börjar värma
och klängrosen börjar skjuta skott. Nätterna är fortsatt kalla,
till och med under noll och då de kan ju de späda skotten frysa.
Vad säger du?
/Kerstin Wåghäll

Svar:

Ingen
fara. Det är inte på hösten och vintern klätterrosorna behöver
säckvävsskyddet som bäst. Utan nu på våren. Det är i mars-april
som rosorna brukar frysa ihjäl. Och det beror på växlingen mellan
värme och kyla. När vårsolen gassar på dagarna värmer den upp
rosen som börjar växa och skjuta nya skott och knoppar trots att
det fortfarande är tjäle i jorden. Och när det sedan blir minus 10 på
nätterna fryser de garanterat.

Det du kan, och bör, göra nu är
att täcka över rosorna till skydd från både solen och kylan,
förslagsvis med säckväv eller fiberduk. På liknande sätt kan man också skydda ömtåliga klematis och spaljerade fruktträd.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag
köpte en blomma i kruka förra våren, det enda namn jag har på den
är potatisblomma. Det köpet var en riktig lyckträff, den blommade
enormt hela sommaren och växte både på höjden och bredden.
Blommorna var vita med en aning blått i sig. I höstas tog jag in
den och den har fått en skvätt vatten då och då och är nu full med
ljusgröna blad. Så äntligen till frågan: Ska jag klippa ner den
nu och i så fall hur mycket innan jag planterar om den?
/Berit
Öhman

Svar:

Grattis
till övervintringen av din Solanum rantonnetii, som tidigare
kallades potatisblomma men numera vanligen säljs under namnet
himmelsöga. Blommorna är oftast blålila, därav namnet, men det
finns även vita sorter.

Nu
på våren kan du frisera till plantan, ingen hård beskärning utan bara
så mycket som behövs för att den ska få en fin form. Plantera
sedan om i ny krukväxtjord och en något större kruka. Antar att du
redan har den i ett ljust fönster, det skadar inte heller om det är
lite svalt i rummet. Vattna den som vanligt och börja ge lite
flytande näring efter några veckor. Men vänta med att ställa ut
den tills det garanterat inte blir någon nattfrost.

Agneta Ullenius

Fråga:

Den
här julens fina julros behagade sätta frö och jag har nu till min
glädje över hundra frön. Svarta, vilket kanske förklarar ”niger”
– julrosens botaniska namn är ju Helleborus niger. Har försökt ta
reda på hur jag ska få dem att gro på bästa sätt utan att lyckas
och undrar därför om du kan hjälpa mig. Plantan ämnar jag ta med
från Uppsala till min stuga utanför Luleå, där jag tidigare fått
en planta att övervintra och trivas. Ännu roligare vore det om jag
kunde fixa en massa småplantor. Julrosen är så underbar när den
blommar nästan så fort det blir en bar fläck på marken.
/Ingrid
Hjelm

Svar:

Jag
har för mig att om julrosfröer bara är färska så gror de hur
lätt som helst. Men för säkerhets skull ringde jag Carina Larsson
på Ulriksdals Trädgård, Kivik, som är specialiserade på
julrosodling.

Om
dina fröer inte har torkat för länge, det handlar om någon månad, så bör de
gro direkt redan i år, är hennes besked. Så precis som vanligt,
det går till och med bra i krukor med enbart blomjord utan att ha såjord
på toppen. Julrosfröer är stora som muslortar och ska petas ner så
att de hamnar under en halv cm jord eller grus. Kan du sedan ställa
ut krukan är det bäst, eftersom de gror ännu bättre efter en
köldperiod.

Om
dina fröer skulle ha hunnit torka har de gått in i en vilofas. Men
då kan du väcka dem till liv igen genom att fukta dem och
köldbehandla dem. Det är inte så knepigt som det låter. Lägg
fröerna mellan fuktiga hushållspapper och ställ in i kylskåpet i
någon månad.

Gror
de inte i år så gror de nästa år. Om fröerna över huvud taget
bara är grobara. Och det vet du tyvärr inte förrän du har prövat.

Agneta Ullenius

Fråga:

Alla
säger att det är så lätt att sköta ampelliljor. Jag har två
olika sorter, men efter två-tre år slokar de och oftast dör de –
mest på vintern. Då köper jag nya för jag tycker så mycket om
dem. Men vad gör jag för fel? Har oftast två plantor i samma kruka
och lagom ljust – persienner på sommaren en hel del mot alltför
hårt solljus.
/Bo Erlandsson


Svar:

Jag
håller med dig till hundra procent. Ampelliljor behöver planteras
om i större och större krukor för att bli långlivade, men efter
några år börjar de ändå se lite trötta ut. Men det är ju så
himla enkelt att göra nya plantor, så det tycker jag du ska börja
med. Jag brukar förnya mina varje sommar, eller åtminstone
varannan.

Ampelliljor
förökar sig som ett slags blomvärldens kaniner med avläggare på
långa revor, och den som en gång har skaffat en har lätt tjogtals
efter några år. Det blir en bra gå-bort-present som brukar
uppskattas av bekantskapskretsen.

Nya
småplantor bildas nämligen ständigt på utblommade blomstjälkar
och rotar sig lätt i vanlig krukväxtjord. Enklast är att fylla en
liten kruka med jord och sedan klippa av fyra små rufsiga avläggare
och sätta ner dem runtom i krukan. Ställ svalt, vattna så att
jorden hålls lätt fuktig men inte sjöblöt. Och vänta några
veckor. Längre tid brukar det inte ta innan de små skotten har
rotat sig och börjat växa. De kan då, om man vill och orkar,
planteras om i en lite större kruka.

Ampelliljor
kan ha helgröna eller grönvita blad. Det är en tålig och
lättskött krukväxt som dessutom påstås kunna fungera som
luftrenare. Jag brukar vattna mina med pyttelite krukväxtnäring en
gång i veckan från februari-mars till oktober-november.

Ibland
får de bruna bladspetsar. Det kan vara ett tecken på att krukan
står för torrt eller för soligt. Vattna då lite oftare och ställ
krukan ljust men inte i brännande sol. Om vita maskliknande saker
tittar upp ur jorden behöver de definitivt planteras om. Det är
rhizomerna, rotknölarna, som har för trångt i krukan. Passa då på
att dela plantan och plantera om i två krukor.