X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Förmodligen
vet varje mellanstadieelev – men jag måste fråga: Varför gror inte
mina ekollon? Samlade i oktober nårgra stora, vackra ekollon på
Ekbacken i Västervik (borde vara rätt ställe, eller hur?), har dem
i ett stort glas vatten på fönsterbrädan, varm radiator under –
men inget händer. Varför?
/Eva

Svar:

Hm,
det verkar mystiskt. Jag har gjort det massor av gånger på precis
samma sätt som du, fast i små söta ekollonvaser. Eken gror ju
enormt lätt, vilket man märker på vårkanten i alla rabatter om
man har ekar i trädgården. Du kanske bara ska vänta lite till. Det
kan nog ta flera veckor innan något händer så här års. Byt också
vatten då och då också. Hör av dig och berätta om det lyckas!

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:
Vi
har en ganska gammal mönjelilja/clivia som förut blommade och till
och med satte frukt. Den verkar ha avvecklat detta stegvis; först
genom att blomma längst ner i bladvecken så att blomman syntes
först när den vissnat, och nu inga blommor alls. Den har också
ganska torra blad.
Blomman
står i ett sydöstligt fönster och har (tyvärr) ett ganska varmt
element under fönsterbrädan. Själva blomman består av ett antal
olika växter eftersom den ynglat av sig efter hand. Vad kan vi göra
för att få fart på den? Rensa bort sidoplantor? Gödsla? Vattna?
Kasta och köpa nytt? Det
är ju så snyggt med blommande mönjelilja!
/Ylva

Svar:

Till
att börja med skulle jag flytta krukan till ett svalare ställe.
Clivia trivs bättre på vintern när den kommer bort från heta
element. Torr rumsvärme är ingen höjdare för krukväxter. Och som
ni säkert har märkt är mönjeliljan inte någon krävande växt.
Tvärtom. Om man sköter den lite för bra – vattnar med
krukväxtnäring under vintern och planterar om den i ständigt
större krukor – brukar den reagera negativt. Den mår bättre om den
får växa i fred i en liten kruka, nästan lite bortglömd. Jag
skulle plantera om den nu och samtidigt sätta de små bäbisplantorna
i andra krukor.

Jag
gjorde för flera år sedan ett reportage om en mönjelilja som var
bortemot 100 år gammal och mådde prima. Den bodde hos en nästan
lika gammal professor och han gav den östrogen i stället för
krukväxtnäring!

Agneta Ullenius

Fråga:
I
somras (?) klippte jag ur en blänkare ur Svenskan om ”hur man
får snyggaste gräsmattan”. Avsikten var då att gå in på
bloggen. Men först nu kom urklippet fram. Kan jag få ta del av
grästankarna nu?
/Jaro
Novak

Svar:

En
gräsmatta mår bra att att regelbundet gödslas, vattnas och
klippas. Så enkelt är det.

Det
första du bör göra är att räfsa bort gammalt fjolårsgräs
framåt våren, men inte förrän det syns att gräset har börjat
växa och bli grönt.

I början
av april är också lämplig tid att börja gödsla. Därefter bör
man göra det ytterligare ett par gånger under sommaren. Konstgödsel
utformad speciellt för gräsmattor är effektivast, många föredrar
Algomin som också innehåller lite kalk. Så också nytt gräsfrö
där det behövs och håll gräset fuktigt när det gror.

Det här
bör man göra varje vår. En gräsmatta som är frodig och växer
kraftigt har också bästa motståndskraften mot mossa.

Klipp
sedan gräset flitigt under sommaren, men inte kortare än 4-5 cm,
och låt gärna gräsklippet ligga kvar som gödning. Se också till
att gräsklipparen har vassa skär så att inte gräset rivs av.
Avslitna grässtrån är känsligare mot sjukdomar och torka.

En
gräsmatta mår också bra av att vertikalskäras då och då. Det
gör den luftigare, vilket stimulerar tillväxten samtidigt som det
motverkar ogräs och mossa. Det finns elektriska vertikalskärare som
passar för en liten gräsmatta, och om du inte vill köpa en kan du
hyra.

En
välskött gräsmatta som ligger i solen brukar inte få några
större problem med mossa. Men visst finns det antimossmedel att ta
till om man tycker det behövs. Dock ska man vara medveten om att det
bara är en tillfällig lösning. I många fall kommer mossan i alla
fall tillbaka en tid efter behandlingen.

Vill du
kalka gräsmattan kan du sprida ut dolomitkalk, en säck på 25 kg
brukar räcka till ca 100 kvadratmeter. Det brukar man göra i
oktober-november och inte i samband med gödningen på våren. Men
kalkning ger också bara en kortvarig effekt och det är heller ingen
garanti för att mossan försvinner för gott, eftersom det finns
många mossarter som trivs förträffligt även i jord med högt
pH-värde.

Fråga:
I
somras (?) klippte jag ur en blänkare ur Svenskan om ”hur man
får snyggaste gräsmattan”. Avsikten var då att gå in på
bloggen. Men först nu kom urklippet fram. Kan jag få ta del av
grästankarna nu?
/Jaro
Novak

Svar:

En
gräsmatta mår bra att att regelbundet gödslas, vattnas och
klippas. Så enkelt är det.

Det
första du bör göra är att räfsa bort gammalt fjolårsgräs
framåt våren, men inte förrän det syns att gräset har börjat
växa och bli grönt.

I början
av april är också lämplig tid att börja gödsla. Därefter bör
man göra det ytterligare ett par gånger under sommaren. Konstgödsel
utformad speciellt för gräsmattor är effektivast, många föredrar
Algomin som också innehåller lite kalk. Så också nytt gräsfrö
där det behövs och håll gräset fuktigt när det gror.

Det här
bör man göra varje vår. En gräsmatta som är frodig och växer
kraftigt har också bästa motståndskraften mot mossa.

Klipp
sedan gräset flitigt under sommaren, men inte kortare än 4-5 cm,
och låt gärna gräsklippet ligga kvar som gödning. Se också till
att gräsklipparen har vassa skär så att inte gräset rivs av.
Avslitna grässtrån är känsligare mot sjukdomar och torka.

En
gräsmatta mår också bra av att vertikalskäras då och då. Det
gör den luftigare, vilket stimulerar tillväxten samtidigt som det
motverkar ogräs och mossa. Det finns elektriska vertikalskärare som
passar för en liten gräsmatta, och om du inte vill köpa en kan du
hyra.

En
välskött gräsmatta som ligger i solen brukar inte få några
större problem med mossa. Men visst finns det antimossmedel att ta
till om man tycker det behövs. Dock ska man vara medveten om att det
bara är en tillfällig lösning. I många fall kommer mossan i alla
fall tillbaka en tid efter behandlingen.

Vill du
kalka gräsmattan kan du sprida ut dolomitkalk, en säck på 25 kg
brukar räcka till ca 100 kvadratmeter. Det brukar man göra i
oktober-november och inte i samband med gödningen på våren. Men
kalkning ger också bara en kortvarig effekt och det är heller ingen
garanti för att mossan försvinner för gott, eftersom det finns
många mossarter som trivs förträffligt även i jord med högt
pH-värde.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag
har pelargoner av olika sorter som jag under sommar och höst haft på
balkongen men nu i trappuppgång samt i relativt svalt fönsterläge
med normalt ljus. De har fått vatten ca en gång per vecka. Nu är
några torra och andra taniga men gröna ska jag klippa ned dem och
hur mycket innan de omplanteras? Och när ska nedklippning respektive
omplantering ske då jag bor i Stockholm.
/Villrådig
Agneta

Svar:

Bry dig inte om
hur pelargonerna ser ut nu mitt i vintern. Även om de ser stendöda
ut kan det finnas liv i dem till våren. Så här års ska de bara
vila, helst ljust och svalt, och få en liten skvätt vatten då och
då. Några ser torra och livlösa ut, medan andra kommer att växa
vidare, taniga och ljusgröna eftersom ljuset från fönstret är
långt ifrån tillräckligt.

I början av mars är det dags att väcka pelargonerna ur
vintervilan, om du vill att de ska se frodiga och fina ut lagom till
sommarstarten i början av juni.

Det finns olika
skolor om vad som är bästa tillvägagångssättet. En del föredrar
att först plantera om pelargonerna och sedan beskära dem efter
någon vecka, när de har acklimatiserat sig efter omplanteringen.
Andra gör tvärtom eller slår till med både beskärning och
omplantering på samma gång. Allt fungerar, jag har testat. De
plantor som man vill ha buskiga och kompakta skär man ner ganska
rejält, ner till en decimeter, men lämna gärna något grönt skott
kvar. Vildpelargoner och doftpelargoner brukar det räcka med att
ansa lite lätt. Skär med en vass kniv strax ovanför ett bladfäste
där nya skott sedan kommer att bryta fram. Bryt också bort
eventuella blommor och blomknoppar genom att dra blomstängeln bakåt
tills den lossnar. Annars blir resultatet bara en lång och gänglig,
bladgles planta med några få blommor i toppen.

(Engelska
pelargoner är undantaget. De blommar inte om man beskär dem på
våren. Om man absolut måste skära ner dem ska man göra det framåt
hösten, före övervintringen.)

Det viktiga är
att pelargonerna får växa till sig efter vintervilan i ny och
fräsch blomjord, gärna uppblandad med pyttesmå lecakulor som gör
jorden mer genomsläpplig. Plantera gärna om dem igen i en större
kruka längre fram i vår när rötterna har vuxit till sig. Det är
genom att plantera om pelargonerna i ständigt något större krukor
som man får stora, praktfulla plantor. Toppa också växande
pelargoner, både gamla växter och sticklingsplantor, ett par gånger
under våren. Det vill säga: Nyp bort toppen så att plantan grenar
sig.

Vattna med lätt
hand regelbundet, men vänta med gödning tills de har börjat växa
ordentligt. Pelargoner blommar nämligen bäst om de är litet
svältfödda.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag
har fyra citronträd som alla såg väldigt friska ut när jag satte
in dem på vinterförvaring. De står i ett uthus med stora fönster
och en temperatur växlande mellan 10 och 15 grader.
Ett
av dem tappar nu alla blad. De ser först ut att torka och trillar
sedan av. (De övriga ser pigga ut.)
Citronerna (från början ett 30-tal)
sitter dock kvar. Jag
vattnar cirka 1/2 liter per 3-4 veckor.
Vattnar
jag för mycket eller för litet? Har du något annat tips?
/Gunnar,
Råå

Svar:

För
det första: Det är inte ovanligt att citrusträd fäller blad på
vintern. De brukar få nya när de börjar växa till våren igen.
I
ditt fall verkar det dock vara ett allvarligare bladfall och det är
svårt att säga vad beror på. Kan trädet stå i drag? Har du
inspekterat det närmare? Det kan ju ha drabbats av ohyra, spinn är
inte alls ovanligt på citrusträd. Det kan också vara för torrt
eller för blött, och det kan stå lite för mörkt.
Vad gäller
vattningen finns en gammal beprövad regel för Medelhavsväxter som
övervintras i vårt klimat. Ju svalare de står, desto mindre vatten
behöver de. Och samtidigt: Ju varmare växtplats, desto mer ljus
krävs. Om du inte redan har riggat upp extra belysning i form av
lysrör, lågenergilampor eller proffsigare växtbelysning tycker jag
absolut att du ska göra det. Risken är ju annars att de andra
träden också börjar tappa stinget.