X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi har för avsikt att låta våra stora krukor med daturor stå kvar på balkongen
i vinter och bädda in dem i bubbelplast. De har massor med
”fruktämnen” på grenarna. Ska dessa avlägsnas? Där står också
jättegräs i krukor – ska de ha någon speciell behandling? Ska man klippa ner
stråna nu eller till våren?
/Marie Simonsson

Svar:

Antar att du menar
änglatrumpet (Brugmansia)
eftersom spikklubba (Datura) är
en ettårig växt och således inte kommer att överleva vintern hur ni än gör.
Änglatrumpeternas blomklockor hänger ner, till skillnad från spikklubbornas
blommor som växer uppåtriktade. Daturans frukter är
också runda och taggiga, medan Brugmansians är avlånga och släta.

De här brukar ofta blandas
ihop. Och det är inte så konstigt. Tidigare hette alla Datura. Men som så ofta
i växtvärlden har botanikerna ändrat namn och sorterat om. Sålunda heter
änglatrumpeter sedan slutet av 1970-talet Brugmansia, medan spikklubborna
fortfarande får heta Datura.

Jag är rädd för att era
änglatrumpeter, om det nu är det ni har, absolut inte kommer att klara vintern
utomhus på balkongen hur mycket ni än bäddar in krukorna i bubbelplast. De är
mycket frostkänsliga. Allra bäst övervintrar de i 10-15 grader och ljust, men
man kan också förvara dem kallt, dock frostfritt, och mörkt. De tappar de flesta
bladen under vintern och ska därför förstås bara vattnas försiktigt. Vänta
sedan med beskärningen till våren då de också bör planteras om i ny jord. Det
ni skär bort kan ni göra sticklingar av och stoppa ner i små krukor med såjord.

Prydnadsgräs kan däremot
övervintra utomhus med ordentligt skydd kring krukan, ungefär som ni har tänkt.
Det är rötterna som är känsliga för kyla, inte strån och vippor. Klipp sedan
ner dem till våren när ni planterar om dem, de tål en brysk beskärning.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Fick en jättevacker, vit
kamelia i julklapp. Den hade massor av knoppar men det var inte alla som slog
ut. En del bara föll av, till min stora sorg. Nu undrar jag hur jag ska sköta
blomman för att den ska kunna blomma igen, och i så fall när blir det, tror du?

/Inga gröna fingrar

Svar:

Det är verkligen en
utmaning att få de lovande kameliaknopparna att slå ut till fulländade blommor.
Betydligt vanligare är det att man tvingas se hur de redan utslagna blommorna
blir bruna i kanten och alla knopparna trillar av, en efter en. Det har helt
enkelt att göra med värmen inomhus, men också med fuktigheten och ljuset.

I 1800-talets svenska hem
gick det betydligt bättre. Då var kamelior rena inneblommorna. Men vem har idag
en ljus och sval sal som bara sporadiskt värms upp på vintern?

Bästa, ja nästan enda
tänkbara, alternativet är ett inglasat, kyligt men frostfritt och ljust uterum,
av många gemenligen kallat pensionärskuvös. Trivs den där, kan kamelian bli en
meterhög prunkande buske. Det viktigaste då är att hålla krukjorden jämnt
fuktig och se till att luftfuktigheten är hög. Torka av alla de slag är rena
döden för en kamelias knoppar.

Kamelior måste stå svalt
året om, under knoppbildningen november-februari inte varmare än 5-10 grader,
och ha jämn fuktighet för att inte blomknopparna skall ramla av. Helst bör de
duschas ofta. Men krukjorden får absolut inte vara blöt. Vattna med en svag dos
krukväxtnäring en gång i veckan, speciellt från vår till höst.

Ljuset är också viktigt,
men de behöver skyddas från brännande vårsol. Likaså skall man undvika att
vrida på krukan för att inte riskera att de känsliga knopparna faller av.

En kamelia som sköts på
rätt sätt blommar vid just den här, blomstermässigt rätt händelselösa tiden på
året. Den vill växa i porös och humusrik jord med lågt pH-värde och helst
vattnas med kalkfritt vatten.

På sommaren trivs kamelian
svalt och skuggigt utomhus på ett vindskyddat ställe i trädgården.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vad kan ha hänt med min
vita fredskalla? Den har varit så fin hela hösten men nu får den bara blad och
inga blommor. Och en del blad har börjat sloka. Vad kan jag göra för att hålla
den vid liv?

/Fia K.

Svar:

En fredskalla som bara får
nya blad men inga blommor är antingen för gammal, behöver krukväxtnäring eller
står för mörkt.

Om bladen dessutom slokar
kan det bero på två saker. Antingen att jorden är alltför våt. Kolla i så fall
att dräneringshålet inte är igentäppt och låt jorden torka upp ordentligt före
nästa vattning. Men det kan också bero på att jorden är för torr. I så fall bör
du vattna och duscha plantan oftare, kanske också flytta krukan till en svalare
plats om den står ovanför ett element.

En frisk fredskalla har
glansiga, mörkgröna blad som inte slokar. När blommorna börjar vissna (= bli
gröna) bör de klippas bort längst nere vid stjälken för att inte stjäla näring
från plantan. Nya blomstjälkar växer då ut i samma takt. Den behöver stå ljust
för att blomma, men inte i direkt sol på våren och sommaren. Eftersom det är en
sumpväxt gillar den fuktig jord och bör duschas ofta, vintertid ett par gånger
i veckan. På våren brukar fredskallan behöva planteras om i en större kruka. Då
kan man också försiktigt dela den och plantera om i två krukor.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en stor lönn som vi vill fälla så snart som möjligt. Har hört att det till exempel kan sätta sig skott i marken om man fäller vid ”fel” säsong. När är rätt säsong att fälla trädet?

Svar:

Det är bäst att fälla lönn på vinterhalvåret när de är avlövade. Det gäller även många andra lövträd, och anledningen är helt enkelt att det blir mycket besvärligare att ta hand om trädet efteråt om grenarna är fulla av löv.

Agneta Ullenius

Fråga:

Tycker det är svårt att
hitta krukväxter som klarar sig någon längre tid hos mig. Har försökt med
murgröna, orkidéer och många andra. Men de blir ganska kortlivade. Kan du
rekommendera några som är riktigt tåliga, helst inte kaktusar dock?

/Angela, Linköping

Svar:

Det finns få krukväxter
som klarar vårt tuffa inomhusklimat under vinterhalvåret. Det blir för torrt
när elementvärmen brakar loss under fönsterbrädan. Det blir också på tok för
mörkt, även i söderfönster, eftersom den klena vintersolen inte förslår långt
som växtbelysning. Och när krukväxterna börjar visa sjukdomstecken på grund av
nyss nämnda inomhusklimat är vi där och vattnar litet mer som tröst. Med
påföljd att de ruttnar och drunknar.

Inga krukväxter överlever
övervattning. Men pröva fetbladingar, suckulenter – de klarar i alla fall både
torka, torr inomhusluft och ljusbrist.

Man kan definitivt också slarva med
vattningen, speciellt vintertid. De lagrar nämligen vatten i sina köttiga blad
och klagar inte om de glöms bort flera veckor i taget.

Fetbladsfamiljen
Crassulaceae – av latinets crassus som betyder just tjock – är gigantisk med
gott och väl 1500 arter. Börja med ett paradisträd, som med åren sakta men
säkert växer sig kraftigt och stort. I blomsterbutikerna kan de bli hur dyra
som helst, ju äldre och större de är.

Men du kan också norpa av
ett blad eller en mindre gren hemma hos någon som har ett paradisträd. Låt då först bladet torka upp
ett par dagar och stick sedan ner det i en kruka med näringsfattig
såjord/kaktusjord. Ställ den i ett någorlunda ljust fönster, vattna ytterst
försiktigt och vänta och se.

När den nya plantan har börjat växa kan du välja
att stamma upp den för att få ett litet träd med krona. Då nyper du bara av
alla blad på stammen varefter de växer ut, tills trädplantan har nått önskad höjd.

Här gäller det dock att ha
tålamod, eftersom paradisträd växer otroligt långsamt. Får det växa fritt kan
det dock med tiden bli bortemot en meter, både på bredden och höjden. Bladen är
friskt gröna, alternativt rödaktiga om trädet står mycket soligt.

Vattna sällan men rejält
och låt krukjorden torka upp ordentligt mellan vattningarna. Rena döden är
överflödigt vatten som rinner ner genom jorden och blir kvar i ytterkrukan.
Under vinterhalvåret behövs just ingen näring, men från vår till höst bör du
vattna med krukväxtnäring en gång i månaden.

Du kan också pröva andra fetbladsväxter, som exempelvis:

Kalanchoe – förutom de
massproducerade höstglöd/våreld finns sammetsludna kamelhårskalanchoe,
pandaöron, ampelkalanchoe, doftkalanchoe, krypkalanchoe med aprikosfärgade små
klockblommor och den skojiga daigremontiana som också kallas livsblad eller
myrdaling och får mängder av små groddknoppar längs bladkanterna. När de ramlar
ner i jorden utvecklas de prompt till nya småplantor vilket betyder att plantan
är extremt enkel att föröka.

Echeveria – bildar
bladrosetter och förekommer i hundratals varianter i många olika färger som
grått, rödbrunt och lilarosa.

Lyktranka – kallas även
hjärtan på tråd efter de små hjärtliknande och silvermarmorerade bladen som
växer som på ett snöre. Mycket dekorativ, dessutom extremt tålig och lättskött.

Taklök – gröna eller mörkt
purpurröda, nästan svarta blad i cirkelformade rosetter längst ut på kala
stammar.

Agave och aloe – tjocka
och spetsiga blad, tåliga men långsamt växande krukväxter.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har två jättestora
krukor där jag har planterat klängrosor. De står mot en skyddad södervägg med
sol från ca 11 på förmiddagen tills solen går ner. Jag har blandat
trädgårdskompost, välbrunnen hästgödsel och lera för att skapa en bra och
näringsriktig jord och vattnar när det behövs. Trots det dör rosorna för mig.
De är små och fina första säsongen och blommar. Den ena dog säsong två och
byttes ut, medan den andra rände iväg i längd och sedan dog. De har haft
pelagoner och småvuxna dahlior som skugga vid ”fötterna” och de har
trivts desto bättre. Vad är felet att rosorna inte trivs? ?

/Annika

Svar:

Det låter som om du gör
precis allting rätt. Men problemet med krukodlade rosor dyker upp på vårkanten.
Det är i mars-april som rosorna brukar frysa ihjäl. Och det beror
på växlingen mellan värme och kyla. När vårsolen gassar på dagarna börjar de
växa och skjuta nya skott och knoppar men när det sedan blir minus 10 på
nätterna fryser de garanterat. Det du kan, och bör, göra då är att täcka över
rosorna till skydd från både solen och kylan, förslagsvis med fiberduk.

Krukodlade rosor
övervintrar i allmänhet alldeles utmärkt utomhus, allra helst om man också
skyddar krukorna från den värsta kylan och gärna ställer dem intill värmen från
en husvägg. Du kan svepa in krukorna i fiberduk och bubbelplast och även ställa krukorna ovanpå frigolitskivor som skyddar mot kylan underifrån. Eller
använd en trasmatta, ett gammalt överkast, säckväv eller massor av torra löv
som förankras så att de inte blåser bor.

Vissa rossorter är
mindre härdiga, det vill säga mer känsliga för kyla än andra. Ett bra tips är
att alltid plantera dem djupt, så att ympningsstället hamnar under jord.

Vad du än gör, ta inte
in rosorna i rumsvärme! De mår definitivt inte bra av det. Allra enklast är
det om du har ett mörkt och kallt (4-5 grader), men frostfritt utrymme att
ställa krukorna i för vintervila. Under vintern behöver rosorna ytterst lite
vatten. Och ju mörkare de förvaras, desto svalare temperatur och mindre vatten
ska de ha.

Sedan är det också
viktigt att vattna försiktigt och inte dränka rosorna på våren när de vaknar
till liv och börjar växa igen. Då ska de också beskäras och planteras om i ny, fräsch och välgödslad rosjord. Ta
fram krukorna ur vinterförvaringen och sedan vänta en-två veckor innan du beskär
rosorna. Om de ska stå utomhus är lämplig tidpunkt för det när andra rosor ska
beskäras, det vill säga när björkarna får musöron på våren. Kan de mellanlanda
i ett växthus eller på en inglasad balkong kan du beskära dem tidigare.

Agneta Ullenius

Fråga:

Har en stor gammal
benjaminfikus i en ganska rymlig kruka som jag börjar tröttna på. Den har
tappat massor av blad i vinter och kvar är bara en massa torra kvistar. Varje
år är det samma sak, men förra våren repade den sig inte särskilt bra. Skulle förstås
helst inte vilja kasta den, det är ju ganska dyrt att köpa en ny. Har du något
bra tips som kan rädda den?

/Eva K-E

Svar:

Jag förstår precis vad du
menar. Varje år vid den här tiden är jag nära att kasta ut min egen gamla
benjaminfikus. Vintern och avsaknaden av ljus går hårt åt denna vår vanligaste
småbladiga fikusväxt. Nu i januari ser den verkligen inte rolig ut, med sina
torra kvistar och gulnade blad som torkar och ramlar i drivor på golvet. Boven
i dramat är i nio fall av tio: ljusbrist i kombination med övervattning och
dränkta rötter som följd.

Känn på krukjorden – är
den blöt? Låt i så fall jorden torka upp ordentligt före nästa vattning. Du kan
också lyfta upp hela rotklumpen ur krukan och ställa den på tidningspapper för
att torka. Sedan planterar du om den i samma kruka med ny, fräsch jord och
vattnar försiktigare.

Står din fikus för mörkt
eller för dragigt? Se upp med vintervädring, benjaminfikus tål inte temperaturer under 15 grader. Vattna
inte heller med iskallt vatten.

Sätt också upp extrabelysning och ställ in en timer
på minst tolv timmar.

Brukar den få pyttesmå nya
blad på våren som inte växer? I så fall behöver den definitivt planteras om,
alternativt få ett rejält nytt övre jordlager.

Vattna med krukväxtnäring
tre–fyra veckor efter omplanteringen och därefter varannan vecka under vår och
sommar. Den behöver ingen gödning vintertid.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi har en häck av vresros som nu börjar bli lite gles. Vi
planterade den för 20 år sedan. Under de här åren har vi klippt bort gamla
grenar och klippt ner den något. Vi undrar nu hur långt vi kan klippa ner den och
när vi i så fall kan göra det? Eller är plantorna för gamla så vi måste gräva
upp och plantera nytt?
/Kerstin N.

Svar:

Vem
minns inte sagan om Törnrosa. Där rosorna stod i hundra år och växte och
klättrade över tinnar och torn. Det måste ha varit vresrosor, Rosa rugosa, eftersom de är de
tåligaste och friskaste rosor som finns.

Ni ska absolut börja med
att klippa ner er roshäck rejält till våren, en så kallad
föryngringsbeskärning. I offentliga planteringar, där vresrosor förstås är
extra uppskattade, brukar de till och med klippas med gräsklippare eller
slåttermaskin.

De här tåliga vildrosorna
klarar sig i allmänhet utmärkt utan gödsling, men i ert fall skulle jag mylla
ner kogödsel och några nävor benmjöl ett par gånger under våren och
försommaren. Det bör ge dem en ordentlig kickstart så att häcken har chans att
bli tät nertill igen.

Om allt går väl och
rosorna artar sig fint kan ni sedan i fortsättningen nöja er med en lättare
gallring varje år. Och eftersom vresrosor är så tåliga kan ni till och med göra det tidigt
på våren, utan att behöva vänta in björkarnas musöron.

Agneta Ullenius

Fråga:

Har alltid älskat blommor.
Den stora glädjen är ju att själv driva upp sticklingar från sina vänner. Men
glädjen har nästan försvunnit på grund av den dåliga krukväxtjord som finns att
köpa. Vet du något fabrikat som har bättre kvalitet. Den jord jag har köpt ser
helt död ut i krukan efter ett tag och håller fukten mycket dåligt.
/Gunn Barrsjö

Svar:

Köp krukväxtjord med små
lecakulor i eller köp pyttesmå lecakulor separat och blanda i själv. De luckrar
upp jorden och gör att den inte blir för kompakt. Krukväxtjorden behöver ju inte
vara gödslad, det är enklast att styra gödslingen själv genom att vattna med
bra flytande blomgödning. Själv låter jag mina krukväxter få en pytteliten dos
organisk växtgödning vid varje vattningstillfälle, året runt. Trots att det
egentligen inte ska behövas på vintern då växterna mer eller mindre vilar.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag skaffade mig en stor
myrten på stam i våras och den har utvecklats väl. Den har inte bott utomhus
utan i vårt soliga vardagsrum. Varannan dag har krukan sänkts ner i vatten med
svag näringslösning och så har den fått en rejäl dusch varje dag. MEN nu tycker
den livet börjat bli trist. Trots samma behandling börjar den nu tappa sina små
blad till min stora sorg. Vad kan jag göra? Skall jag ha en fiberdukshuva över
”klotet” och duscha den vidare eller har du något bra tips?

/Marie S.

Svar:

Myrten är verkligen en
knepig och krävande Medelhavsväxt. Den tål inte att torka ut men får heller
inte vattnas för mycket, då kvävs rötterna. I bägge fallen reagerar den med att
tappa bladen.

Jag misstänker att den
står för varmt och torrt inne i ert vardagsrum. För att klara vintern måste
myrten stå både ljust och svalt och helst även i hög luftfuktighet. Att duscha
den dagligen som du gör hjälper, men är antagligen inte tillräckligt. Om du inte har något svalare ställe för den tror jag att det blir svårt att hålla den vid liv.