X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Fick en stilig julgrupp
med julstjärnor, hyacinter och andra saker, bland dem en pytteliten palm. Den
skulle jag gärna vilja spara, de andra bryr jag mig inte om. Hur ska jag sköta
den på bästa sätt?

/Ulla i Täby

Svar:

Bergpalmen brukar vara den
sista tappra överlevaren i traditionella julgrupper. Och visst känns det
syndigt att slänga ut den med de vissnade hyacinterna och julstjärnorna. Den är faktiskt en av de mer lättodlade krukväxterna, även i vintermörka
ljusförhållanden.

Börja med att plantera om den i bra krukväxtjord och en lite
större kruka. Vattna försiktigt under vintern men låt aldrig palmen torka upp
helt, då kan den lätt drabbas av spinnkvalster. Duscha bladen så ofta som
möjligt och vattna med flytande krukväxtnäring varannan vecka från vår till
höst. Undvik att ställa den i direkt solljus på sommaren.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

På vår inglasade balkong i
västerläge har jag en uppstammad hibiskus med gula stora blommor och mängder
med knopp. Jag har en stor fyrkantig Lindesbergskruka där den får plats. Vilket
är bäst, att ha kvar växten där eller ta in den i lägenheten som är varm? Något
svalt utrymme finns inte. För två år sedan hade jag en annan som plötsligt
tappade blad och dog sent på hösten. Är hibiskus städsegrön? De man ser i
Sydeuropa har ju alltid bladen kvar.
/Gunilla Hagland

Svar:
Hibiskus är en städesgrön subtropisk växt som absolut inte klarar sig utomhus i
vårt vinterklimat. Blir det frost på balkongen måste därför hibiskusen
övervintra inomhus. Den kräver både värme och ljus för att trivas. Se också upp
för kalldrag, det kan vara förödande.

Hibiskus älskar också hög
luftfuktighet. Om den står för torrt kan den drabbas av spinn och knopparna
falla av. Man ska heller aldrig vrida och flytta på en knoppande hibiskus, det
förändrar ljusriktningen vilket lätt kan orsaka knoppfall.

Plantera om den till våren i
en något större kruka med vanlig krukväxtjord, gärna uppblandad med pyttesmå
lecakulor som gör jorden mer porös. Det bör man egentligen göra varje vår, för
att hibiskus ska må riktigt bra. Står den i en jättestor kruka räcker det att
byta ut det översta jordlagret. Börja också vattna med flytande näring några
veckor efter omplanteringen.

Beskär den lite lätt till
våren för att stimulera ny bladtillväxt. Och det skadar verkligen inte att
duscha hibiskus ofta, gärna dagligen under vår och sommar.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vilka vintergröna växter
passar att plantera i krukor ute och hur stora måste krukorna vara?
Varför tappar inte barr och
vintergröna växter sina ”barr”?
/Janet Johansson

Svar:

Rhododendron fungerar
hyfsat i kruka eftersom de har ett relativt litet rotsystem. Man kan också
lyckas med både buxbom, dvärgcypress och en, men bara under förutsättning att
växterna skyddas ordentligt från vårsolen som väcker dem innan rötterna har
vaknat. Det bästa är att täcka dem med säckväv och knyta fast nedtill så den inte
fladdrar iväg i vinden.

Men det är betydligt
svårare att övervintra städsegröna växter i kruka utomhus än lövfällande växter
som vilar under vintern. De vintergröna måste ha tillgång till vatten under
hela vintern, och om/när det blir tjäle i krukjorden torkar växterna lätt ut
och blir bruna.

Du har säkert också märkt
att både barrväxter och städsegröna bladväxter som rhododendron tappar en del
barr och blad på hösten. Det är sådana som är äldre än två år och inte längre
behövs i fotosyntesen.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi har tre honungsrosor i trädgården, cirka åtta år gamla. De har vuxit och
blommat fantastiskt varje år men nu börjar de se risiga ut för blomningen sker
ju mest i grenspetsarna. Kan man beskära eller föryngra dem på något sätt?

/Bengt Kjellberg

Svar:

För att en engångsblommande
klätterros, som den mycket omtyckta honungsrosen Rosa helenae ’Hybrida’, ska
utvecklas riktigt bra krävs egentligen regelbunden beskärning som stimulerar
till ny och kraftig blomning. Man strävar efter att få grenar i olika åldrar,
allra helst två- och treåriga eftersom de blommar bäst.

Gamla och uttjänta grenar,
fyra år eller äldre, producerar inte längre blomskott så dem skär man helt
enkelt bort vartefter. Antingen ända längst ner eller en bit upp vid en kraftig
yngre grenvinkel som då får ta vid och svara för fortsatt blomning.

Den här gallringen bör göras
varje år, helst omedelbart efter blomningen, men det går också bra senare på
säsongen eller till och med efterkommande vår. Då inväntar man, som alltid med
rosbeskärning, den fagra tid då björkarnas nyutspruckna blad är stora som
musöron.

Men visst går det att
föryngringsbeskära även en stor och risig honungsros. Antingen genom att helt
radikalt kapa alla grenar 20-40 cm från marken. Eller genom att ena året
beskära halva rosplantans grenar till önskad längd och sedan ta resterande
grenar året därpå. En sådan kraftig beskärning ska dock alltid göras på våren.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en sju år gammal
bergsklematis, Clematis montana ’Elisabeth, i min trädgård i Visby. Den har nu
vuxit sig stor och blommande underbart i år men är risig nertill och växer lite
väl vilt bland annat över ett fönster. Hur, när och hur mycket vågar jag
beskära den? Har läst att den egentligen inte ska beskäras alls.

/Christina

Svar:

Bergsklematis blommar
under våren och sommaren på fjolårsskotten. Det är riktigt att man inte
rekommenderar beskärning, annat än en lätt putsning. Men om det behövs kan man
kapa den ganska rejält. Vid hård beskärning får du inga blommor första året
efter beskärningen. Lämplig tid för beskärning är i april eller strax efter
blomningen. Om du väljer att göra beskärningen direkt efter blomningstiden kan
du få blomning följande vår på de rankor som hinner växa ut och förvedas under
sommaren.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi klippte ner vår
berberishäck till 30 cm förra hösten. I somras kom en massa skott och jag
undrar när det är dags att klippa och forma häcken.
/Anna

Svar:

Vårvintern är en bra
beskärningstid för berberisbuskar, men du kan också vänta och göra det under
den så kallade JAS-perioden på sommaren –
juli-september.

Agneta Ullenius

Fråga:

Hönsgödsel och kogödsel står
det om lite överallt. Hästgödsel däremot tycks inte vara så vanligt. Inte
heller Google ger något bra svar på frågan: ”Hur och till vad används
hästgödsel”?

/Björn Falkenström

Svar:

Det är ganska enkelt. Vi
börjar med begreppet stallgödsel. Dit räknas alla typer av exkrementer från
lantdjur, ofta utblandad med halm eller strö som djuren har stått på. Väl
brunnen, det vill säga ordentligt komposterad, förmultnad, hästgödsel kan
precis som kogödsel läggas ut i rabatterna tidigt på våren och myllas ner lätt
för att sedan föras vidare av maskarna.

Framför allt används
stallgödseln för att förbättra jordens struktur. Hästgödsel, i synnerhet
uppblandad med halm, gör jorden aningen luftigare och porösare än kogödsel och
används därför med fördel till styva lerjordar. Både häst- och kogödsel har ett
bra balanserat NPK-värde (kväve/fosfor/kalium) men innehåller förhållandevis
lite kväve, så man behöver komplettera med mer kvävehaltig gödsel längre fram
på säsongen. Hönsgödsel är kväverikare och används i första hand till
bladväxter som till exempel gräs, sallad och andra bladgrönsaker, funkior och
andra storbladiga perenner.

Agneta Ullenius

Fråga:

Köpte en Afrikas blå lilja
i Skåne förra sommaren. Förvarades inne i förrådet under Stockholmsvintern och
planterades ut igen på våren. Bladen är stora och friska men ingen blomma har
utvecklats. Hur tar man bäst hand om denna växt i Stockholmsområdet?
/Pia

Svar:

En agapanthus behöver en
sval övervintringsplats, helst inte varmare än +10 grader, för att kunna blomma
på sommaren. Somliga menar att agapanthus sparar energi bäst om den står mörkt
och får vissna ner helt över vintern, medan andra hävdar att den klarar sig
bättre om den står ljust och behåller bladen. Det beror nog helt enkelt på att
det finns olika arter.

Men kruxet är att om
agapanthus övervintras för varmt, över tio grader, kommer blomningen att utebli
till sommaren. Det optimala är därför att ta in dem i ett kallt garage eller i
en kall källare med EXTRALJUS eftersom även de som vissnar ner kan stå ljust,
bara det är ordentligt svalt.

Se bara till att jorden
inte är blöt när du ställer undan krukan och ge den endast pyttelite vatten under
vintern.

Det är också viktigt att
ta fram den och börja driva den inomhus tidigt på våren för att den över huvud
taget ska hinna blomma under våra korta somrar. Men ställ inte ut krukan förrän
frostrisken är över.

Man ska heller inte
plantera om agapanthus varje år, eftersom den trivs med att stå lite trångt i
krukan. På sommaren mår den allra bäst på ett torrt och soligt ställe. Vattna
så att jorden hålls jämnt fuktig utan att varken torka ut eller bli för blöt.
Men gödsla inte för mycket, det resulterar bara i en massa bladverk och dålig
blomning.

Agneta Ullenius

Fråga:
Nio nyinköpta, maffiga vita zonalpelargoner prydde mina blomlådor på
försommaren i år. I juli började bladen få mängder av små fläckar, gulna och
vissna ner helt. Jag plockade bort allt visset och nya gröna skott kom men
”sjukdomen” upprepade sig. Bort med allt igen. Under hela senhösten har de
stått ute under tak, skjuter villigt nya skott och blommar till och med. MEN,
bladen blir återigen prickiga och dör. Har sprayat med såpa/rödspritslösning
några gånger men utan resultat.
Vågar jag placera dem i min källare med några timmars daglig belysning
tillsammans med alla andra kära pelargoner? Eller ska jag slänga dem?
/Annika

Svar:

Otur. Nya pelargoner
brukar sällan drabbas av sjukdomar. Däremot händer det ofta när man har riktigt
gamla moderplantor med många övervintringar på nacken. Av den anledningen
brukar de alltid förnyas i kommersiell odling. Dina pelargoner har förmodligen
drabbats av någon svampsjukdom. Det låter som pelargonrost, något som framför
allt drabbar zonalpelargoner som står lite väl tätt och fuktigt. Sådant
smittar. Därför tycker jag absolut att du ska kasta dem så att inte hela din
pelargonsamling förgås.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har planterat om en luktpion. Samtidigt har jag passat på att dela roten.
Jag vet att man ska ha 3-5 ”ögon” med på roten som omplanteras. Då jag grävde
upp roten häromdagen upptäckte jag inga direkta ”ögon”. Vad händer med de
rötter där det inte finns ”ögon” på? Kommer det att bli en ny planta trots att
jag planterat om utan dessa ”ögon”?
/Mattias Lundgren

Svar:

Beklagar. Det troliga är
att rötter utan ”ögon” kommer att ruttna bort och dö.