X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har ett sommarhus på Fårö, Gotland och det kommer inom kort att byggas ett
nytt hus bredvid min tomt. En av mina grannar har tipsat om rönnoxel som skulle
växa snabbt och klara sand och salta vindar. Vad anser du om valet av växt? Vet
du hur snabbt den växer? Hur stor blir den? Hur många växter per meter man
sätter etc? Har du ett bättre förslag? Tacksam för svar.
/Helena Jacobsson

Svar:

Förmodar att du menar
finnoxel. Det är en naturhybrid mellan oxel och rönn som växer vilt på flera
håll i kusttrakterna och på Gotland, samt i Finlands skärgård (därav kanske
namnet?).

Jag har forskat lite om
den och kommit fram till att den växer inte speciellt snabbt. Den blir dessutom
ganska gles (blir dock förmodligen tätare om den klipps).

Mitt förslag är att du gör
ett blandat buskage av olika växter som du grupperar 3-5 i varje grupp.
Plantera också zick-zack med minst tre meter mellan plantorna.

Välj mellan: pimpernöt,
avenbok, kopparhäggmispel, guldhassel, havtorn, brakved, koreatry, pärlhägg,
klotpil och fläder.

Du kan, men behöver inte,
använda alla. Det beror ju också på hur stor yta de ska täcka.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

I mitt land
har jag fyra rabarberstånd som visserligen växer och blir ganska stora, men
stjälkarna blir klena. Jag sneglar avundsjukt på andra som har rabarber och kan
skörda till synes obegränsade mängder, medan jag får vänta. Hur ska jag få
rabarbern att frodas? Jorden är relativt lerig och de står i sol större delen
av dagen. Hur vill rabarbern ha det med gödning, vatten, jord och sol för att
ge mest skörd?

/David G.

Svar:

Rabarber vill
ha en djup, mustig jord på ett någorlunda soligt ställe och inga stora träd i
närheten som kan suga ut vatten och näring. Gödsla dem varje vår med naturgödsel eller gräsklipp och se till att
hålla växtplatsen ogräsfri. Svårare är det inte att odla rabarber.

Om dina
plantor får klena stjälkar kan det ju också vara så att du har en sort med
tunna stjälkar? Två riktigt bra och goda sorter är: ’Marshall’s Early Red’ och
’Spangsbjerg nr 1115’

Agneta Ullenius

Fråga:

Planterade en
kopparhäggmispel (Amelanchier laevis fk Bäcklösa E) i våras i en villaträdgård
i Uppsala, men den har inte vuxit det minsta sedan dess. Grävde en rejält
tilltagen grop och blandade den tämligen styva jorden med ganska mycket vanlig
planteringsjord, ingen gödsel eller kompost. Enligt E-planta.com ska den klara
de flesta lägen och jordar. Vad är fel/vad göra? Jag vill ogärna flytta den.
/Susanne

Svar:

Det finns många tänkbara
orsaker:

1. När man gräver en grop i lerjord och fyller den med
porös jord blir det ofta ett vattenhål med stående vatten. Inte så bra för träd
och buskar.

2. Plantan kan ha blivit för djupt planterad.

3. Den kan ha fått för mycket gödsel vid
planteringstillfället.

4. Du kan ha vattnat alltför flitigt.

Förmodligen kommer din kopparhäggmispel
att sätta bättre fart nästa år när den har rotat sig och funnit sig tillrätta
på sitt nya ställe.

Agneta Ullenius

Fråga:

Har flyttat till en ny
trädgård där det finns en del s.k. busk- och parkrosor. Dessa har sju blad och
jag har av någon lärt mig att rosor ska ha fem blad för är det sju så är det
rotskott. Kan det vara så att dessa enkla rosor är de som används till ympning
av de ädla? I så fall är det väl ok med sju blad. Får ju klippa ner allting
annars.
/Birgitta

Svar:

För det första: Glöm allt
du har hört om vildskott. Förädlade rosor kan ha både fem och sju småblad. Ofta
kan man känna igen vildskott på okulerade rosor eftersom de avviker från
”ädelsorten” genom en annan färgnyans på bladen, en avvikande form eller
ytstruktur och ibland kan taggarna också se annorlunda ut. Enda bombsäkra
sättet att känna igen ett vildskott är att låta det gå i blom, skriver rosexperten
Lars-Åke Gustavsson. Men då är det för sent för, som han uttrycker det: ”Det får
aldrig hända.” Det betyder ju att grundstammens ros har tagit över från den förädlade sorten.

Du kan försöka se varifrån
skottet kommer genom att först krafsa bort jorden kring det. Vildskott växer ju
ut från rötterna eller rothalsen nedanför okuleringsstället. Det bästa är att
med hjälp av en liten spade eller något annat verktyg böja vildskottet bakåt så
att det fläks av från rothalsen. Man kan också klippa av det med en sekatör,
men det är svårt att få med hela och om bara en pytteliten bit blir kvar kan
den skjuta nya skott.

Om man lämnar vildskotten
kvar kommer de att stjäla både vatten och näring från rosen, i värsta fall till
den grad att ”ädelrosen” ger upp och dör. Det är därför man kan se många
exemplar av stenros och japansk klätterros, de två vanligaste grundstammarna, i
äldre och lätt vansköttträdgårdar.

Mitt förslag: Klipp av en
gren och ta med den till en bra plantskola så kan du kanske få besked om
huruvida det rör sig om vildskott.

Agneta Ullenius

Fråga:
I maj 2006 lät vi plantera en häck med häggmispel runt vår tomt på Österlen.
Häggmispeln har vuxit bra på höjden, men vi tycker att den är väldigt gles
nedtill. Visserligen har det i år kommit en hel del skott underifrån, men inte
i den utsträckning som vi hade hoppats. En del säger att vi borde ha klippt ned
den helt när den var ny och andra säger att vi borde göra det nu. Vad vi har
gjort i år är att vi kapat en del grenar i hopp om att nya skott skall växa ut.
Vad ska vi göra för att få häcken tätare nedtill? Påverkar gräset/ogräset
som växer mellan buskarna tillväxten? Ska detta rensas bort kanske, vi har
väldigt många meter häck så det kräver en stor arbetsinsats. Kan mycket gödsel
till våren hjälpa? Vi har sandjord, men vid planteringstillfället blandades
denna förstås med annan jord.
/Margareta Jacobsson

Svar:

Det finns två skolor:
Antingen klipper man ner plantorna till ca 15 cm ovan mark direkt vid
planteringstillfället. Eller så klipper man ner dem påföljande vårvinter när de
har etablerat sig ordentligt. De svarar då bättre på beskärningen.

Det ni nu kan göra är att
klippa ner dem i mars-april till ca 25 cm. Då blir det också lättare att
försöka rensa bort så mycket ogräs som möjligt med en hacka. Gödsla också med
kogödsel som ger lite humus till er sandjord. Den jord som ni
tillförde vid planteringen är det nog inte mycket kvar av idag.

Agneta Ullenius

Fråga:
I våras (maj) planterade vi en häck av små granplantor. Alla utvecklade sig
mycket bra, men i slutet av september-oktober började plantorna att gulna. Är
det normalt, eller är det något vi bör göra?
Fråga nr 2: När klipper man redan 30-40 årig granhäck, som redan är toppad.
/Maria

Svar:

Du behöver nog inte oroa dig
för granhäcken. Alla barrväxter tappar sina drygt två år gamla barr om hösten
då de gulnar och faller av. Om de får ligga kvar på marken gynnar det träden
eftersom barren bildar ett skyddande täcke ovanpå rötterna som bevarar fukten i
jorden. Så småningom ger barren också lite näring till rötterna. Samma sak
händer för övrigt med bladen på rhododendron. Det som faller av är barr och
blad som inte längre deltar i fotosyntesen.

Fråga 2: Barrväxthäckar
klipper man helst i augusti varje år. Man kan också få granarna att hålla sig
lite smalare genom att på försommaren bryta bort det yttersta, mjuka skottet.

Agneta Ullenius

Fråga:

Fick i juni en bougainvillea
i ordinär storlek. Planterade om den och den har stått på min inglasade och
trivts jättebra. Den är nära en meter hög och full av utskjutande grenar. Undrar
nu hur hårt jag ska beskära den och när det ska göras. Har inte möjlighet att
låta den växa längs en vägg. Då kommer den inte få någon sol.
/Gudrun, Karlskrona

Svar:

Bougainvillea, även kallad
trillingblomma, kan beskäras hårt. Bästa tiden är på våren, i mars, men du kan
även beskära den under sommaren.

För att den ska kunna
behålla bladen hela vintern krävs att den står ganska varmt, helst inte under
18 grader. Den kan också övervintras svalt, ner till 5 grader, men då brukar
alla blad falla av. Vattna sparsamt på vintern, men låt den inte torka ut helt.
Du kan nog behöva plantera om den till våren så den får ny, fräsch krukväxtjord
att växa i för att orka blomma till sommaren. Bra om den får fortsätta stå
soligt i din inglasning, för mycket skugga kan också få den att tappa bladen.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vilken skadeinsekt kan ha gjort massor av hål i bladen på mina bamsestora
änglatrumpeter mot slutet av sommaren. Kanterna var intakta men annars såg
själva bladet närmast ut som en glest virkad spets. Plantorna var friska och
hade massor av blommor och knoppar och verkade inte påverkade på annat sätt,
men såg ju långt ifrån vackra ut och var inte till någon större glädje tyvärr.
Hur jag än kollade, lyckades jag aldrig se något kryp. Nu är krukorna intagna
för vinterförvaring, men det skulle vara roligt, att kunna eliminera problemet
nästa säsong.
/Agneta K-Å

Svar:

Det är förmodligen larver
av grönsaksfly eller jordfly som har ätit rent på bladen. De är nattaktiva och
mycket svåra att få syn på i dagsljus då de brukar borra ner sig i krukjorden
och vila sig i form. Det är nog pannlampa som gäller. Ut och plocka på natten.
Ännu bättre är förstås att åtgärda dem redan på äggstadiet då man kan se
ansamlingar av ägg som en små pärlliknande klumpar på bladens undersida.

Det du absolut ska göra
till våren är att byta ut översta jordlagret i krukan, där de brukar
övervintra. Eller ännu hellre plantera om änglatrumpeterna i ny jord utan att
få med något av det gamla krukjorden överst i krukan.

Agneta Ullenius

Fråga:
Går det att återskapa en naturtomt? Efter att vi byggt hus har stora
tomtpartier förstörts av grävmaskiner och sprängning. Förut var tomten bergig
naturtomt med olika mossor, barrträd, rönn, asp och björk. Vissa områden har nu
ingenting kvar mer än sprängsten, och ingen jordmån finns. Visst kan vi
tillföra jord och skapa rabatter osv. på en del ställen, men hur kan vi även få
en känsla av naturtomt tillbaka?
/Malin

Svar:

Ni kan plantera sådant som
pors, hönsbär, ljung, linnea, skvattram, lingon och tranbär för att få en
riktig skogskänsla. Har ni möjligen en solig slänt passar också mjölon utmärkt.
Ni hittar alla dessa växter i välsorterade plantbutiker.

De trivs bäst i grov,
fibrig, okalkad och ogödslad torvmull. Lingon, mjölon och ljung vill ha soligt
läge med kraftig inblandning av grovt grus (0-8 mm) i torvmullen.

Om ni skulle vilja göra
ett studiebesök i Sörmland hos en man som har skapat Sveriges första
mossträdgård (en fantastisk syn) får ni gärna höra av er till mig. I så fall
kontaktar jag honom och hör om han vill ha påhälsning till våren.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en vild rönn som
växer alltför vilt i en sänka nedanför vår terrass, ett par meter upp på en
bergsknalle. Den har vuxit c:a en meter ovanför terrassens staket. Förra året
kapades ungefär en halvmeter ovanifrån. De nya skotten bar i år inga blommor,
medan den nedre oklippta delen av trädet hade ett fåtal blommor och bär.
Vi skulle nu vilja decimera rönnen,
men på rätt sätt. Klipper man ner den nerifrån rejält eller kan man kapa en bit
uppifrån rätt regelbundet? Den har två stammar som här och var delar sig
busklikt. Vi är väldigt förtjusta i rönnar och vill inte skada den men vi
skulle vilja hålla nere storleken genom beskärning om möjligt. Den växer magert
i norra Bohuslän. Tacksam för en synpunkt.
/Titti

Svar:

Helst skulle jag vilja
råda er att kontakta ett proffs på beskärning, eftersom man bör se trädet för
att kunna svara korrekt. Till att börja med kanske den borde stammas upp, innan
man ger sig på kronan. Mars-april samt Jas-månaderna juli-augusti-september är
lämplig beskärningstid för rönn.