X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har ett olivträd, ca 80 cm högt, som
fick för lite sol och därför dog, trodde jag. När jag satte ut det på balkongen
har det börjat växa längre ner på stammen, ca 30 cm ovanför jorden. I
”kronan” är det fortfarande dött och inga livstecken syns. Ska jag
klippa ner trädet eller vad ska jag göra för att det ska börja växa ordentligt
igen?

/Johanna Sturesson, Höör

Svar:

Eftersom det inte har hänt
något i toppen på hela sommaren kan man på goda grunder anta att olivträdet har
torkat ut ordentligt. Då kan du bara klippa bort all det som ser dött ut
ovanför nytillväxten.

Placera sedan trädet ljust
och svalt, över 4 men under 15 grader, helst med tillskottsbelysning på timer i
12-14 timmar per dygn. Kanske nere i en sval källare med lysrörsbelysning eller
lågenergilampor? Även om det finns fönster räcker inte dagsljuset till i
vintermörkret.

Under vintern förbrukar
trädet inte så mycket vatten så var ytterst försiktig med vattningen. Det är A
och O att trädet klarar övervintringen för att det över huvud taget ska kunna
sätta igång och börja växa igen på vårkanten.

Plantera inte heller om
olivträdet nu utan vänta till våren, i slutet av mars. Man vill absolut inte
öka jordvolymen (som det blir i en större kruka) inför viloperioden. Då blir
det lätt alltför blött i jorden och risken blir ännu större för att trädet
ruttnar i den låga övervintringstemperaturen. Dessutom kan de små hårfina
vattenupptagande rötterna skadas vid en omplantering.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har fått några
agaveskott och undrar nu hur jag bäst ska plantera och sköta dem. Jag bor i
Stockholmstrakten.

/Eva H.

Svar:

Agavesticklingar är lätta
att lyckas med. Plantera dem ytligt i kaktusjord, gärna med ett litet sandlager
ovanpå, i en lerkruka hellre än en plastkruka för att de inte ska bli
övervattnade. Ställ sedan krukan med sticklingarna så ljust som möjligt, helst
också svalt (4-15 grader), och vattna bara sparsamt under vintern. Låt
krukjorden torka upp mellan varje vattning för att stimulera rotbildningen.

Till våren kan du plantera
om sticklingarna om de står i en jätteliten kruka som verkar bli full med
rötter. Sedan kan de gärna stå utomhus i sommar, även planteras ner i jorden om
det är en väldränerad och inte blöt plats. Men agave tål inte frost, så flytta
inte ut dem för tidigt. De sista frostnätterna före sommaren kan ju komma så
sent som i början av juni.

Agneta Ullenius

Fråga:
Hur övervintrar jag bäst en klematis
som jag har haft i kruka? Går det att ha den i ett rum där jag inte har någon
värme på, där jag förvarar alla pelargoner? Ska den vattnas? När är det dags
att väcka den till liv igen?
/Solveig i Mora

Svar:

Jag skulle inte förvara
klematisen inomhus. Den mår bättre på ett betydligt kallare ställe. Både
klematis och lövfällande perenner (samt förvedade fuchsior, fikon, vinranka,
rosor och kruksyren) förvaras frostfritt men helst inte varmare än omkring +5.
Och de kan gärna stå mörkt, eftersom de ju fäller bladen under vintern. Jag
förvarar mina i en ganska torr jordkällare.

Låt först krukjorden torka
upp ordentligt och vattna sedan bara ytterst sparsamt under vintern. Och kom
ihåg: Ju svalare och mörkare övervintringsplats, desto mindre vattning behövs.

Det går också utmärkt att
gräva ner hela krukan med klematisen i en kompost eller lövhög och täcka
ordentligt med torra löv och granris när vintern slår till. Om du inte orkar gräva kan du bara lägga ner krukan på marken
så det inte regnar in i den och sedan täcka med trasmattor, tidningar eller
något annat som isolerar.

Om du har balkong kan du
vinterförvara krukan mot en varm husvägg, väl isolerad mot kylan. Enklast är
att ställa den på ett par tegelstenar, ett rejält krukfat eller en
frigolitskiva i en kartong och sedan knöla ner tidningspapper, mineralull,
kläder, wellpapp, bubbelplast eller till och med popcorn som
isoleringsmaterial. Täck sedan kartongen ordentligt så att inte regn och snö
kommer in, men lämna ett litet luftinsläpp så att inte plantan möglar.

Till våren, i april, är
det dags att väcka klematisen igen och börja vattna försiktigt. Men ställ inte
ut den för tidigt; den starka vårsolen är bokstavligen livsfarlig.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi besväras av rådjur i bostadsområdet. De äter upp alla skott på det mesta man
försöker plantera. Jag undrar om du har några tips på växter som effektivt
håller rådjuren borta från trädgårdslanden?
/Karin Andersson

Svar:

Det går inte att garantera
att rådjuren håller sig borta från vissa växter. Om det är många rådjur på ett
litet område, och följaktligen också ont om föda, är risken stor att de äter
precis allt som växer i trädgården. Men det finns många växter som brukar anses
rådjurssäkra.

Bland lökväxterna är det
allium, scilla, påsk- och pingstliljor samt fritillarior som kejsarkrona och
kungsängslilja.

Perenner som rådjur brukar
undvika:

akleja, anemoner,
bolltistel, brudslöja, dagliljor, daggkåpa, euforbia, kattmynta, stormhatt,
fingerborgsblommor, kungsljus, lavendel, plymspirea, vallmo, smörboll, pioner
och ulleternell anses också rådjurssäkra. Liksom klätterväxterna klematis,
kaprifol, pipranka och klätterhortensia.

Petunior brukar också få
växa i fred, liksom sommarblommorna rosenskära och zinnia. Kryddväxter och
örter brukar också klara sig.

Agneta Ullenius

Fråga:
När vi flyttade in i vår villa hade förre ägaren planterat en häggmispel-häck
I dubbla rader (zick-zack) som verkligen har växt bra. Den börjar dock bli
väldigt svår att hantera på grund av sin bredd. Den är snart lika bred som hög
och nu undrar vi om man kan ta bort den ena raden så där utan vidare. Skulle i
så fall vilja såga ner den nu när häcken fällt sina löv. Kommer den sidan som
har legat i skugga att hämta sig och bli grön till våren eller hur blir det?
/Gudrun Thormé

Svar:

Visst går det bra att såga
ner en rad av häcken nu i höst. Men från stubbarna kommer det förmodligen att skjuta upp
nya skott på försommaren. Naturligtvis blir den sida av raden som står kvar
lite kal till att börja med, men det kommer säkerligen att rätta till sig med åren.

Agneta Ullenius

Fråga:
I våras planterade jag ett nytt äppelträd (familjeäppelträd). Tyvärr måste jag
nu plantera om trädet eftersom vi nyligen satte en thujahäck som nu hamnar
alldeles för nära. Äppelträdet har växt och det finns en hel del blad kvar. Hur
planterar jag om det med bästa resultat? Det jag är mest frågande till är hur
träden ska kunna rota om sig ordentligt när det nu kanske blir minusgrader etc.
Det jag läst mig till är att man ska vänta och plantera om trädet när alla blad
fallit till marken. Är det korrekt?
/Henrik

Svar:

Man kan
plantera om såväl fruktträd som rosor, buskar och perenner på hösten så länge
det inte har hunnit bli tjäle i marken. Och du har helt rätt; det är bäst att
göra det efter bladfallet då trädet/växten har börjat gå in i vintervilan.

Men plantera inte
äppelträdet på ett ställe där det tidigare har stått äppelträd. I så fall måste
du byta ut all jord ut mot bra planteringsjord.

Gräv först den
nya gropen. Den måste vara rejält tilltagen för du vill försöka få med så stor
rotklump som möjligt av trädet. Är jorden mycket torr kan du behöva vattna i
gropen. Ställ ner trädet så att det hamnar på samma höjd som tidigare och fyll
på med planteringsjord, gärna uppbyggd
som en liten kulle runt stammen. Vattna sedan mycket mer än du tror behövs.

Men gödsla inte i
planteringsgropen. Lägg i stället på lite kogödsel eller gräsklipp till våren,
men inga tjocka lager och inte under hela sommaren. Då blir det för mycket
gödning och trädet växer långt in på hösten i stället för att börja mogna av.

Du behöver också sätta ner
en käpp som stöd vid planteringen. Den kan du sedan ta bort efter ett par år.

Sätt för säkerhets skull
också upp gnagskydd för harar och skydda trädet med hönsnät runtom i en ganska
vid cirkel.

Håll marken gräs- och
ogräsfri i en meterstor cirkel under 5-6 år så bör hela flyttprojektet lyckas.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en
gammal trädgård, strax utanför Ystad, med fantastiska pioner, bland annat en
underbar dillpion. Några vill jag flytta. Vad bör jag tänka på?

/Ninni

Svar:

Du bör flytta pionerna redan i höst. Använd gärna en grep när du tar upp dem så att du inte skadar
rötterna. Plantera inte för djupt bara. Rötterna ska hamna endast 3-5
cm under markytan. Lägg också en liten hög med sand ovanpå groddknopparna för
att skydda dem mot vinterkylan. Du kan förstås också räfsa över torra löv som
skydd och lägga på granris för att hålla dem på plats när det har blivit riktig
vinter.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har ett 1800-tals hus
med glasveranda i zon 4. Huset är falurött (även knutarna) men runt fönstren är
det vitt och ”mossgrönt” eller rättare sagt lite grå-grönt. Glasverandan mitt
frampå huset är vit. På varje sida om denna finns två rabatter i syd-öst läge,
ca 4 meter långa och trekantiga. Ca 2-3 m breda närmast glasverandan och sedan
går de ut i en spets mot hörnen. Jag har grunnat i flera år och blir inte klok
på vad jag ska välja för färger i rabatterna på grund av den mossgröna färgen
runt fönstren och dörrarna. Just nu är det bara vitt men jag tycker att
växterna liksom försvinner. Vore så tacksam för tips på färgval men gärna även
växtval som kan passa ihop.
/Marie

Svar:

Jag konsulterade expertis
i form av trädgårdsmästaren Folke Mattsson, känd från Zetas som han byggde upp
till vad det är idag. Han har också skapat trädgårdar och planteringar till
privatpersoner i många herrans år – alltid med fasadfärgen som utgångspunkt.
Mäzter Folke, som han gillar att kalla sig, föreslår att du gör två likvärdiga
planteringsytor i dina två trekantiga rabatter. Så här:

Rama in hela trekanten med
en formklippt buxbomshäck av sorten ’Polar’ som är härdig i zon 4. Plantera 5-6
plantor per löpmeter.

Gör fyra grupper i varje
rabatt av vit krollilja med tre lökar i varje grupp. Plantavstånd 10 cm. Om du
vill kan du plantera svarta tulpaner också, sorten ’Queen of Night’ även om de
är ganska kortlivade. Du kan också så den ettåriga svarta pionvallmon som sedan
självsår sig i rabatten. Svart klocklilja är också vacker i den här
kompositionen.

Plantera sedan hela den resterande ytan i
varje trekant med rosenplister, en utmärkt marktäckare med silvrigt grågröna
blad som passar i lätt skuggiga lägen. Plantavstånd 40 cm.

En svagväxande liten
kompakt pelarformig avenbok, Carpinus betulus ’Columnaris Nana’, kunde också bli fin i trekanterna.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har en vinstock vid mitt sommarhus på västkusten och den har nu ca 20 stora
klasar med druvor. De börjar skifta i blått men är fortfarande ganska sura även
om det bättrar sig dag för dag. Vad kan jag göra med druvorna? Det är så tråkigt
om de går till spillo.
/Solveig Johnsson

Svar:

Det finns många olika
sorters vindruvor. Somliga används mest i vintillverkning, andra är goda
ätdruvor. Det kan ju hända att dina blir sötare vartefter de mognar. Men om
inte, får du här fyra förslag:

  1. Strö socker på dem och ät.
  2. Gör en paj – halvera druvorna, ta bort kärnorna och blanda i socker och potatismjöl.
  3. Använd dem som smaksättare i en köttgryta.
  4. Gör eget vin.

Om du väljer det
sistnämnda alternativet tycker jag du ska kontakta Föreningen Svenska vinodlare
för råd om hur det går till.
http://www.svenskavinodlare.se/

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi behöver ett träd som
insynsskydd mot en gata som ligger lite ovanför baksidan av vår tomt. Idag
växer två tallar och en gran på platsen, men de ser inte helt friska ut.
Tidigare växte ytterligare två tallar samt en björk på platsen, men dessa tog
vi ned när vi flyttade in. De var i ännu sämre skick. Det är en del berg på
tomten och ibland är jordlagret inte jättetjockt. Där det går att gräva djupt
känns jorden lerig. Vi skulle vilja ha tips på träd som växer snabbt, passar på
platsen, ger insynsskydd (främst på sommaren), blir ca 5-10 meter höga, inte
skräpar ned överdrivet och inte är giftiga (små barn).
/Maria

Svar:

För att ett träd överhuvud
taget ska kunna växa där bör jorden vara ganska djup. Om ni inte kan gräva
planteringsgropar kan ni göra någon sorts upphöjda bäddar som ger lite mer jord
att växa i. Klotpil växer snabbt och är runda och täta, skyddar bra mot insyn.
Plantera med fem meter mellan plantorna. De tappar förstås sina löv på hösten,
men de är inte giftiga.