X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Följ vårens framfart

Att våren kommer allt tidigare är inte bara en känsla många av oss har. Säkra vårtecken som blommande tussilago, blåsippa och vintergäck har länge varit synliga i södra och mellersta Sverige. Trots bakslag i mars med snöyra.

Den som är intresserad kan följa vårens framfart dag för dag på SLU:s speciella vårbevakningssida som bearbetar tusentals fenologiska observationer från människor runtom i landet. Fenologi är läran om periodiska förändringar i naturen och rapportörerna är vanligt folk som är ute i naturen och har ögonen med sig.

– Klimatförändringen har gjort att vårtecknen nu dyker upp drygt en vecka tidigare än för 50 år sedan, säger Kjell Bolmgren, forskare vid Uppsala universitet och en av Svenska fenologinätverkets kontaktpersoner.

Han kan bland mycket annat jämföra dagens iakttagelser med ett unikt forskningsmaterial, dagboksanteckningar från ett helt livs naturobservationer. Lantbrukare Gunnar Johansson i Uppland följde i nästan hela sitt 85-åriga liv 25 arter och skrev noggrant upp datum när de började blomma.

Kjell Bolmgren konstaterar att årstidsmönstren har förskjutits och att man ser det allra tydligast på vårtecknen.

– Det finns flera växter som definierar våren men tussilago och vitsippa är de som finns i hela landet och därför särskilt tacksamma att använda. Eftersom de även blommar tidigast på våren reagerar de mest tydligt på temperaturförändringar. Men perioden mellan hägg och syren är också cirka sju dagar tidigare nu än för 50 år sedan.

Förra året var våren extremt tidig, och SLU noterade blomning fem-sex veckor tidigare i södra Sverige. Det är dock inte tecken på någon långsiktig förändringstrend, utan bara ett mycket speciellt år utan någon egentlig vinter.

– I år tycks vårblommorna också vara något tidigare än normalt. Ett riktigt förvårstecken som hasselblomning rapporterades i Uppland 15 mars, vilket är åtminstone två veckor tidigare jämfört med för 100 år sedan.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:
Jag jobbar på en gymnasieskola och har fått i uppdrag att fixa till två planteringslådor vid caféet på skolan. Lådorna är ca 2 x 1 m. Jag skulle vilja göra något Japaninspirerat och undrar vilka växter jag ska plantera. Hade också tänkt dekorera med vit sten.
/Christina Jonsson, Nässjö

Svar:
Jag vill inte måla f-n på väggen, men första frågan som inställer sig är: Vem ska vattna lådorna på sommaren när eleverna har skollov och alla andra är på semester? Odlingslådor av det här slaget måste vattnas åtminstone varannan dag, kanske till och med varje dag om det blir mycket soligt och torrt.

Eftersom det blir rätt kallt på vintern där på småländska höglandet – Nässjö har väl ungefär samma odlingszon som Sundsvall? – vågar du inte välja typiskt japanska växter som lönn och azalea. Det blir tjäle i lådan och det klarar dessa växter inte. Men du kan välja bambu i stället, sorten ’Bimbo’ är en lågvuxen bergsbambu som bara blir en meter hög. Ett vackert flerårigt prydnadsgräs passar också. Vissa sorters Miskantus fungerar bra i kruka – sorten ’Nishidake’ blommar med vackra vippor från slutet av augusti då skolan börjar. ’Kleine Fontäne’ hör också till de härdigaste. För säkerhets skull bör nya plantor vintertäckas, exempelvis med en upp och nedvänd korg eller en plastlåda med hål i som täcks med granris och/eller torra löv.

Det handlar ju om att hitta växter som är fina när eleverna är där. Inte sådant som blommar mitt i sommaren när de har slutat skolan. Så kombinera gräsen med massor av vårblommande lökväxter i vitt och blått, exempelvis snödroppar och våriris. Och komplettera med något som blommar på sensommaren och hösten – kärleksört är ett säkert kort, både härdig och stilig. Välj en sort med vita blommor till dina Japaninspirerade lådor – förslagsvis Sedum spectabile ‘Stardust’. Det rödbladiga höstsilveraxet Cimicifuga simplex ’Brunette’ är en ståtlig solitär som också blommar sent. Sätt också flera plantor av stenkyndel närmast lådkanten, gärna den vitblommande, som även den blommar när skolan har börjat på hösten.

Om inte odlingslådan har dräneringshål i botten måste ni vattna med extremt stor försiktighet så att inte växternas rötter blir stående i blöt jord.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag planterade flera olika rosor i höstas – ska jag klippa dem nu när jag klipper alla andra rosor på våren? När är det bäst att beskära syren?
/Ylva Sandberg

Svar:
Ja, det ska du absolut göra. Men vänta tills björkarna har musöron, ett tjatigt men väl fungerande riktmärke. Rosor beskärs på lite olika sätt beroende på vilken sort det handlar om. Rabattrosor kapas till 15-25 cm ovanför marken. Vartannat år lite hårdare, ner till ca en decimeter. Klipp först bort alla torra och döda grenar med en vass sekatör ända nere vid jordytan. Kapa sedan friska grenar ovanför ett ”öga” (brytpunkt för nya skott) som är riktat utåt så kommer den nya grenen att växa utåt.
Buskrosor och klätterrosor gallrar man bara och beskär lättare.

Om du inte beskär rosorna alls kommer de att blomma ändå, men med mindre blommor och i mer buskartad form.

Bästa tiden är beskära syren radikalt är på vårvintern, det vill säga fram till slutet av mars. Men syren mår också bra av att gallras regelbundet och det kan man också göra efter blomningen. Vid sådan underhållsbeskärning skär man bara bort de äldsta stammarna.

Agneta Ullenius

Har du en mycket gammal krukväxt?
I så fall vill Programmet för odlad mångfald, POM, veta allt om den. Nu har de startat ett krukväxtupprop, på liknande sätt som de tidigare har efterlyst gamla trädgårdsväxter och fröer.

Gamla krukväxter är ofta släktklenoder som vårdas och ärvs i flera generationer. Det är en kulturhistorisk skatt som nu ska inventeras och dokumenteras för framtiden. I första hand söker POM krukväxter som förökas med sticklingar, rhizomer (jordstammar) och lökar. Men även gamla krukväxter som har förädlats fram i Sverige men inte längre finns i handeln. Alla bör ha funnits i odling före 1960.

Krukväxtuppropet startade förra helgen och ska pågå fram till slutet av 2010.Till att börja med är det berättelser och information om växterna som POM vill få in. De krukväxter som uppfyller kriterierna dokumenteras. Nästa steg blir att samla in växtmaterial för att långsiktigt bevara det i den svenska nationella genbanken.

All information om krukväxtuppropet finns på www.pom.info.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag köpte en kamelia för två år sedan. Den har stått ute på balkongen varje säsong tills frosten hotat. När jag tagit in den har den varit full med knopp. Dock har jag bara lyckats få fram ett fåtal till blomning, knopparna faller helt enkelt av. Ska sägas att jag bor i lägenhet, så någon sval vinterbonad veranda finns inte. Hur kan man få en kamelia att inte bara överleva utan också blomma? Är detta överhuvudtaget möjligt i en modern lägenhet?
/Kerstin i Hägersten

Svar:
Ja, det är just detta som är det knepiga med kamelior. Det är en ständig kamp för att försöka få knopparna att sitta kvar från hösten, då de första brukar dyka upp, tills de blir fulländade blommor. Det vanligaste är att alla knopparna trillar av, en efter en. Det har att göra med värmen inomhus, men också med fuktigheten och ljuset.

Om man som du inte har ett inglasat, kyligt men frostfritt och ljust uterum, är det jättesvårt att lyckas. Kamelior trivs helt enkelt inte i vår torra inomhusvärme.

Det du kan göra är att försöka hålla krukjorden jämnt fuktig och duscha plantan ofta. Torka är den största orsaken till knoppfall. Börja vattna med krukväxtnäring en gång i veckan nu på våren. Och vrid inte på krukan alls under hela tiden fram till blomningen. Det kan också göra att de känsliga knopparna trillar av. Kamelior behöver också mycket ljus, men ställ inte plantan i brännande vårsol utan man försök att skydda den med en tunn gardin eller skuggväv.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi planterade häggmispel, hälften av häcken hösten 2007 och hälften förra våren. Nu har den tagit sig fint men bör nog klippas ner för att inte bli för klen. Hur hårt måste eller bör jag klippa ner den? Räcker det med att klippa ner de grenar som inte grenat sig eller ska jag klippa ner även de förgrenade grenarna?
/Marie

Svar:

Häggmispel tål beskärning bra, och kan till och med formklippas. Det gäller främst prakthäggmispel, Amelanchier lamarckii. Den vanliga svenska häggmispeln Amelanchier spicata stammar gärna upp sig och blir rätt hög, och utan kraftig beskärning blir den också ganska gles nertill.

Bästa tiden för beskärning är nu på vårvintern. En häck klipper man lämpligast till ca två-tre decimeter första året, och låter den sedan bli ett par decimeter högre för varje år. Längre fram i sommar kan ni också trimma häcken jämn om det behövs.

Agneta Ullenius

Fråga:
Köpte hus förra året och där finns gamla fina ormbunkar i trädgården. De blev bruna framåt hösten och nu undrar jag om de ska klippas ner eller låter jag bara dem vara?
/Ulf Kågegård

Svar:
Ormbunkar är mycket tacksamma trädgårdsväxter. De kräver just ingen skötsel och ska helst lämnas ifred. Det enda man brukar göra är just att ta bort gamla bruna blad på våren, innan de börjar växa.

Det är fantastiskt att ta över en gammal trädgård. Nu kan ni gå runt och glädjas åt alla växter som kommer att titta upp, från krokus, snödroppar och andra vårlökar till gamla rosor och pioner och sensommarens flox och astrar. Om jag får ge ett råd så är det: Gör inte så mycket innan ni har sett hur trädgården ser ut under en hel växtsäsong. Skynda långsamt, med andra ord. Men det finns två saker som ni verkligen bör göra: gödsla och rensa ogräs. Skaffa väl brunnen, alltså gammal, stallgödsel eller köp kogödsel på påse, och lägg ut på våren i ett fem centimeter tjockt lager kring allt som växer i trädgården. Fortsätt sedan med det, eller varva vartannat år med Chrysan, ett långtidsverkande naturgödselmedel, det gör verkligen susen för en gammal och trött trädgård.

Agneta Ullenius

Fråga:
Min svartvinbärsbuske har slutat ge bär. För två år sedan blev blommorna på en gren slutna/knutna och gav inga bär. Förra året var hela busken sådan och gav inte ett enda bär. Kan den räddas? Om inte, är jorden under också förstörd och måste bytas?
/Okunnig bärälskare

Svar:
Den har blivit angripen av vinbärsgallkvalster, mikroskopiskt små djur som sitter i knopparna och får dem att svälla upp och bli runda. Bladen får också massor av vårtliknande bucklor som på röda vinbär även blir gul- och rödfärgade.I en enda knopp kan det finnas tusentals gallkvalster. Busken kan inte utveckla blad och blommor på ett normalt sätt, och dessutom sprider kvalstren ofta en virussjukdom som gör busken steril.

Det här är tyvärr obotligt. Kvalstren lever inuti grenar och knoppar och de går därför inte att komma åt med bekämpningsmedel. Det enda som hjälper är att gräva upp den angripna busken och kasta den eller bränna den, råder växtskyddsspecialisten Maj-Lis Pettersson. Men smittan finns inte i jorden, och om du gör detta på hösten kan du plantera nya buskar på samma ställe redan året efter. Du behöver alltså inte ta bort jorden, men jordförbättra med kompost/stallgödsel/barkmull/torvmull i samband med planteringen.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vår thujahäck är 40 år gammal. Vi har inte skött den och nu vill vi ta ner den. Kan den växa upp igen?
/Georg

Svar:
Nej, en thujahäck kan inte växa upp igen när man har sågat ner den. Det är bara att plantera en ny. Ni måste förmodligen också anlita en grävskopa för att kunna gräva upp alla stubbar och rötter. Ny jord behövs också innan ni planterar den nya häcken. Men ska ni verkligen ha thuja igen? Varför inte välja idegran i stället? Sorten ’Hillii’ blir bara ca 2,5 meter hög, ’Adams’ kan bli fem meter. Idegran är vackert mörkgröna året om och båda dessa sorter kan även formklippas.

Men om ni ändå vill ha thuja föreslår jag sorten ’Smaragd’. Den har en fin grön färg och behöver inte sidoklippas, bara toppklippas när den väl har nått den höjd man vill ha på häcken.

Agneta Ullenius

Fråga:
Har en physalis som i somras fick massor av små orangea frukter med ett tunt skal/hölje runtom. De ser nästan ut som små kinesiska lyktor där de hänger. När frosten kom var där fortfarande massa frukt så jag satte in den i ett burspråk i vardagsrummet. Det gick strålande bra, den gav frukt ända till nyår och har nu fyllt hela burspråket. Så min fråga är, vad gör jag med den nu? Ska jag plantera om den och klippa ner den så att bara de kraftiga grenarna blir kvar? Är den flerårig så jag får frukt på den igen?
/Annelié Johansson, Växjö

Svar:
Normalt odlas physalis, eller gyllenbär och kapkrusbär, som ettåringar. Inte minst därför att de är så lätta att fröså på våren. Men många gillar att ha sin physalisplanta så länge som det bara går, eftersom det är en så härligt livskraftig växt. Jag har hört talas om physalis som ger frukt året om, flera år i rad, när den krukodlas inomhus.

Om du vill fortsätta spara plantan tycker jag att du ska plantera om den nu på våren i en större kruka. Och visst kan du beskära den, ganska kraftigt till och med. Med sin enorma växtkraft kommer den bara att producera nya blad och bli ännu frodigare.