X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har en avenbokhäck med så kallad vaktmästarbeskärning som ska bort. Höjden blir då bra. Den har blivit gles och bredden tänker jag minska genom att klippa in mot stammen först på ena sidan. Nästa år på den andra sidan. Har fått motsägande uppgifter om när på året detta är lämpligt.
/Barbro

Svar:
Kärt barn har verkligen många namn. Det brukar också kallas fastighetsköparbeskärning, det vill säga när man bara kapar rakt av utan att kunna ett smack om beskärning. Avenbok tål hård beskärning, och kan formas till en smal och hög häck. Det enda man ska tänka på är egentligen att inte toppa den förrän den har vuxit färdigt på höjden.

Eftersom avenbok tillhör de träd/buskar som ”blöder”, börjar sava tidigt på våren, ska man undvika att beskära dem på våren/vårvintern. Vänta hellre till under JAS-perioden, juli-augusti-september, då de har bästa förutsättningarna att återhämta sig från ingreppet.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:
Jag undrar om det går att formklippa en kaprifolhäck. Vi har en gammal häck som är ganska risig och oformlig. Jag har förstått att jag behöver skära ner den till ca 15 cm i slutet av vintern/början av våren och nu undrar jag om det funkar att formklippa den när den vuxit till sig igen. I så fall när kan man göra det?
/Ulrika Bergqvist

Svar:
Kaprifol är ju en klätterväxt som slingrar sig runt trädstammar, på spaljéer och andra föremål. Någon häck är det inte, kanske är det i stället kaprifolsläktingen try som du har?

Underhållsbeskärningen görs på vårvintern, innan kaprifolen har satt igång att växa. Då gallrar man bort torra växtdelar och kapar sidogrenar som är gamla och döda. Man kan också skära ner hela kaprifolen ända ner till ett par decimeter från marken om den behöver den typen av föryngringsbeskärning. Men om du skulle försöka ge dig på att formklippa den varje år får du ju inga blommor och det är väl inte avsikten?

Agneta Ullenius

Fråga:
Min Afrikas blå lilja har stått i förrådet över vintern, kan det vara dags att ta in den i ljuset nu inför sommarens förhoppningsvisa blomning. Är det något särskilt att tänka på?
/Helen Janfjäll, Stockholm

Svar:
Det låter lovande. En agapanthus behöver en sval övervintringsplats, helst inte varmare än +10 grader, för att kunna blomma på sommaren. Det är också viktigt att ta fram den och börja driva den inomhus tidigt på våren för att den över huvud taget ska hinna blomma under våra korta somrar. Men ställ inte ut den förrän frostrisken är över.

Man ska heller inte plantera om agapanthus varje år, eftersom den trivs med att stå lite trångt i krukan. På sommaren mår den allra bäst på ett torrt och soligt ställe. Vattna så att jorden hålls jämnt fuktig utan att varken torka ut eller bli för blöt. Men gödsla inte för mycket, det resulterar bara i en massa bladverk och dålig blomning.

Agneta Ullenius

Fråga:
Kan man klippa ner pipranka och när är det i så fall bästa tiden? Hur trivs piprankan bäst – den står under en taknock och får inte så mycket vatten. Ska vi vattna?
/Gunilla Gabrielsson

Svar:
Man kan mycket väl klippa ner pipranka, den tål kraftig föryngringsbeskärning ända ner till en decimeter ovanför marken. Men man behöver inte göra det. I beskärningsböcker rekommenderas beskärning bara om den blir alltför stor. Men själv har jag märkt att piprankan växer lite bättre de år då den har blivit nedskuren. Bästa beskärningstiden är i så fall under viloperioden, från senhöst till vårvinter.

Piprankan är ju en av ganska få klätterväxter som trivs i norrläge, det vill säga riktigt skuggigt. Om den står så ska den inte behöva vattnas när den väl är etablerad på växtplatsen. Men du märker nog om den skulle behöva vatten, då slokar de stora bladen.

Agneta Ullenius

Fråga:
Mitt två meter höga och två år gamla lagerträd ger mig bekymmer. Från att jag i oktober tog in ett yppigt grönskande träd från balkongen har jag nu bara något som kan liknas vid ett benrangel. Det började med att bladspetsarna blev bruna. Nu är alla blad torra. Trädet står ljust i ett rum med en temperatur på cirka 19 grader. Vad kan ha hänt? Kan jag göra något nu eller ska jag vänta till våren när trädet åter placeras på balkongen?
/Anne Sahlin

Svar:
Det som har hänt är att lagerträdet har haft det alldeles för torr och varmt under sin vintervila. Att förvara Medelhavsväxter i rumstemperatur med torr elementvärme under vintern är alltför vanskligt. Ditt lagerträd bör i stället övervintras ungefär som fikonträd, det vill säga antingen riktigt kallt (men frostfritt) och mörkt eller ljust och svalt och gärna lite fuktigt. Och med svalt menas runt +10 grader.

Står trädet kallt och mörkt ska det inte vattnas annat än med en pytteliten skvätt ett par gånger under vintern om jorden känns torr. Står det ljust och svalt kan det vattnas lite mer, men med stor försiktighet eftersom det som sagt vilar under vintern.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har en vildkaprifol som varje vår/försommar har massor av knoppar men precis innan blommorna ska slå ut blir knopparna bruna och kladdiga och det är bara ett fåtal som går i blom. Vad är den angripen av?
Jag har också en rabatt med vresrosor som vuxit enormt de senaste åren. De är vackra men andra perenner är snart osynliga i rabatten. Kan man klippa ner rosorna och när ska man i så fall göra det?
/Lena Andersson

Svar:
Det är förmodligen en insekt som biter av blomknopparna på vildkaprifolen. Det finns många att välja på. Kaprifolsvärmare och kaprifolfjädermott är inte ovanliga, trymal och trybladlus kan också äta på kaprifol som ju är en nära släkting till trybuskar. De här odjuren kan behandlas med larvskydd, ett biologiskt bekämpningsmedel, men du skulle också kunna spruta med ett pyretrumpreparat (finns i trädgårdsbutiker) när knopparna bildas i början av juni.

Vresrosor kan man kapa med röjsåg och sedan köra över med gräsklippare. De tål med andra ord nästan vilken beskärning som helst. Men i och med att du kapar ner dem pressar du också ut ännu mer rotskott runt omkring och de är ju rätt besvärliga. Egentligen borde vresrosor aldrig ha planterats i en rabatt. De brukar med framgång användas för att binda sanddyner i Skåne där man kan se 10-15 meter breda vresroshäckar längs stränderna. Då kan du tänka dig. I trädgården är de mer att betrakta som ett ogräs, på liknande sätt som många ser på snöbär och silverbuske, andra enerverande rotskottsspridare.

Agneta Ullenius

Fråga:
Har en stor altan. Planterade härom året en svartvinbärsbuske i en stor kruka/trätunna. Det blev vinbär, men inte särskilt många. Busken fick gula blad och såg ledsen ut. Vad kan felet vara? Brist på gödsel, för mycket vatten, ojämn vattning, omöjlig att ha i tunna?
/Gun-Lis

Svar:
Första frågan som inställer sig är: Har du borrat hål i botten på tunnorna? Om inte, så borde du odla näckrosor i stället för vinbär. De symptom du beskriver kan nämligen vara tecken på att rötterna står i genomblöt jord. Men om dräneringen i tunnan fungerar bra, det vill säga om du har både hål i botten och ett lager dräneringsmaterial, kan det bero på torka och/eller näringsbrist.

Det är ju viktigt att busken har mycket jord att växa i. Du behöver nog inte plantera om den varje vår, men det skadar inte att ta bort det översta jordlagret och lägga på lite ny jord. Gödsla också strax innan busken börjar växa på våren med Chrysan. Det är ett långtidsverkande naturgödselmedel som är perfekt för krukodling (och det mesta i trädgården för övrigt). Det ska, som all naturgödsel, alltid luckras ner en bit i jorden, annars försvinner mängder rakt upp i luften med solvärmen. Ett bra knep är gräva ett ca 5 cm djupt dike i krukjorden med en liten planteringsspade, lägga ner gödselpulvret där och sedan fösa över jord igen och vattna.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag bor på den kalkrika gotländska myllan och har fått för mig att jag vill odla rhododendron. Hur gör jag? Vill dessutom plantera ett vårdträd som trivs i denna jord. Vilket träd ska jag välja?
/Gotte

Svar:
Det finns faktiskt rhododendronsorter som inte är beroende av jordens pH-värde. De är ympade på den kalktoleranta grundstammen Inkarho och kallas därför INKARHO RHODODENDRON.

Däremot kräver alla rhododendron porös jord, därför att deras rötter är så tunna, nästan spindelvävsliknande, att de inte kan tränga ner i styv lerjord. Så även om du planterar Inkarhosorter bör du först blanda till en lucker jord bestående av: grovfibrig torvmull, lövkompost eller barkmull, grus och brunnen stallgödsel.

Gör också gärna en upphöjd bädd för buskarna. Rotsystemet går sällan djupare än cirka 30 centimeter men däremot minst en meter i sidled.

Ett prydnadsträd som trivs i kalkhaltig är:

Kinesisk pimpernöt, Staphylea holocarpa – ett ljuvligt flerstammigt buskträd som med tiden blir 5-7 meter högt. Det tillhör sevärdheterna i Göteborgs botaniska trädgård. Vackra vita hängande blomklasar utvecklas före lövsprickningen i maj. Trädet föredrar en kalkrik jord och kan växa i både sol och skugga. Zon 1-3. Nackdelen är bara att det växer relativt långsamt.

Staphylea holocarpa ’Rosea’ har större, rosafärgade blommor och är lika kalkälskande som den rena arten.

Nackdelen med kinesisk pimpernöt är att det växer relativt långsamt.

Agneta Ullenius

Fråga:
Hur får jag bort de små rosa larver eller maskar som fanns i plommonen. Trädet är ett Victoria.
/Marianne Månsson

Svar:
Det verkar vara angrepp av plommonstekel, vilket är svårt att åtgärda när man väl har upptäckt det. Insekterna är ju inne i plommonen och man kommer inte åt dem för att bekämpa dem. Men det finns ett bra knep för att slippa nya angrepp. Börja med att samla in alla angripna kart i slutet av juli/början av augusti. Lägg sedan ut en presenning eller en stor bit markväv på marken runt plommonträdet. Eller ännu hellre: lägg ut plasten/presenningen redan när plommonträdet blommar för att vara på den säkra sidan. Då kan inte plommonstekeln fira ner sig i i marken och krypa ner i jorden för att förpuppa sig. På det sättet undviker man att få samma problem år efter år efter år.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vår dvärgsyren som är två år gammal har fått en skada på stammen. Den ser ut som en bristning/spricka som är ca tre centimeter lång och en halv centimeter djup. Förra sommaren blev vissa av bladen brun-gula och såg torra ut, medan resten av bladen var djupt gröna. Tyvärr verkar det ut som att det brun-gula blir mer och mer. Vad är detta och vad kan vi göra för att trädet skall bli frisk igen?
/Inga Britt

Svar:
Det låter som en frostspricka, något som kan uppstå på vårvintrarna när det är stora temperaturskillnader mellan natt och dag. Det kan vara minus 15 på natten och plus 15 på dagen, speciellt om man bor i zon 4 och längre norrut i Sverige. Där ska man av den anledningen egentligen inte odla dvärgsyren. I Syderuropa kan man ofta se vitkalkade stammar på fruktträd i odlingar, just för att mildra växlingen mellan kyla och värme och skydda stammarna från frostsprickor. De blir ju inte så varma på dagen när de är vitmålade.

Det är nog dessvärre inte mycket ni kan göra något åt detta. Möjligen skulle ni kunna försöka att klippa in trädkronan en bit, forma den till en mindre, rund och fin form. Då blir det mindre bladmassa och trädet kan kanske orka återhämta sig.