X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi är lyckliga ägare till en mycket speciell trädgård, som vi försöker ta hand om på bästa sätt. Men mycket börjar bli för stort och förvuxet. Det gäller till exempel de gamla lavendelplantorna. De är nu starkt vedartade och lägger sig åt alla håll och låter sig inte vändas. Vad gör man? Klipper ner dem maximalt och börjar om på så sätt?

Jag har nu för andra året prövat att föröka lavendelplantorna genom att sätta nyligen överblommade stänglar direkt i jorden. Det blev bara någon ynka planta i fjol av de tjugo jag satte. Är detta ett korrekt sätt att föröka lavendel?
/Marianne Gunnarsson i Småland

Svar:
Till att börja med: Nej. Det är inget bra sätt att föröka lavendel på. Ta hellre späda friska skott på våren eller efter blomningen och försök få dem att rota sig. Gör så här: Plantera flera sticklingar längs kanten i en plastkruka med lätt fuktad såjord och täck sedan jorden med lite sand. De rotar sig lättast inomhus med en plastpåse över krukan, men se till att de inte står för varmt. Ställ sedan krukan med sticklingarna i ett växthus eller i en kallbänk över vintern, alternativt nergrävda i jorden på ett skyddat ställe med litet lövtäcke som ”överkast”. När våren kommer planterar du om dem en och en i nya krukor med näringsrik jord och låter dem växa till sig ett tag innan de planteras ut i trädgården.

Gamla lavendelplantor kan man mycket väl föryngra genom att skära ner dem till några centimeter ovanför markytan på våren, i april eller i början av maj. På det sättet undviker man att de blir kala nertill. Gödsla sedan med ett kalkhaltigt gödselmedel som exempelvis Chrysan, eller kogödsel, efter nedklippningen så blir de både buskiga och frodiga.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:
Undrar om man kan klippa ned äldre rhododendronbuskar som nedtill blivit spretiga och bladfattiga. Om detta går – när på året gör man det?
/Monica

Svar:

Man brukar beskära rhododendron på vårvintern. Dels kan du helt gallra bort de grenar som ser direkt hopplösa ut. Men försök också beskära alla bladfattiga grenar ovanför en förgrening så det inte bara blir stubbar. På det sättet kan busken något så när behålla sin form.
Man kan faktiskt föryngringsbeskära rhododendron helt, det vill säga skära ned busken ända ner till marken. På samma sätt som syren, rosor, schersmin, havtorn, forsythia och alla sorters tok för att nämna några andra. Men en förutsättning för att det ska gå bra är att busken trivs där den står och att den växer bra. Så verkar det ju inte vara med dina gamla rhododendron. Kanske har de blivit så här av en orsak? Om de står i ett dåligt läge, för skuggigt, för magert eller för torrt kommer ingen beskärning i världen att hjälpa. Under alla omständigheter skulle jag jordförbättra nu på våren med naturell torv och rhododendrongödsel och även se till att buskarna får ordentligt med vatten inför nästa vintervila.

Agneta Ullenius

Fråga:
Hej och HJÄLP! Varje år tar jag frön från mina stora granna tagetes. Det har fungerat perfekt år efter år. Men förrförra sommaren blev några få plantor utan blommor men i stället ”idiotkompakta”, med en otrolig tillväxt. Inte en enda blomma men som en ”trollboll”.
Förra året var det kanske runt 30 av ca 200 och fler och fler blir sådana. Kan man ”avla sönder” dem? Jag ger dem INTE gödning, men när de är utplanterade täcker jag jorden runt dem med tjockt gräsklipp. Använder såjord och sedan billig plantjord från affären vid omskolningen. Kan du förstå vad som hänt?
/Ingela

Svar:
Det låter som att det sker någon sorts mutation, förändring, och att det då uppstår missbildningar. Det är ju också på det här viset man hittar nya sorter. När man odlar på sina egna fröer blir det ju lite fritt korsat och du kan aldrig räkna med att få exakt likadan planta.
Jag har dock lite svårt att förstå varför antalet ”missbildade” plantor ökar. De som verkar avvikande och inte får några blommor kan du ju inte heller ta frö från. Tycker att du bara ska ta frö av de allra bästa exemplaren i sommar. Men om de fortsätter att se konstiga ut är det nog ändå bättre att starta om på nytt med nya fröer från andra plantor. Kanske du kan göra så parallellt med din egen fröodling redan inför denna sommar, så har du lite mer material att arbeta med till nästa år?

Agneta Ullenius

Fråga:
I vår nya trädgård har vi en vinranka på en södervägg som är säkert ca 30 år gammal. Den har varit ordentligt misskött och nu vill jag få ordning på den. Den har flera förvedade delar och jag undrar hur mycket jag kan klippa ner dessa huvudstammar. Nu är de knotiga och tar för mycket plats. Hur skall jag bära mig åt?
/Clare

Svar:
Du kan klippa ner den gamla vinrankan rätt rejält, till och med såga av några av de äldsta stammarna. Samt gallra ordentligt bland rankorna. Men det ska man helst göra på senhösten, i november-december, eftersom ingreppet annars kan ge svåra blödningar.

Agneta Ullenius

Fråga:
För två år sedan planterade jag en häck av vintergrön liguster. Den växer bra och breder ut sig men förra sommaren märkte jag att alla blad såg skadade ut, liksom uppätna runtom hela bladet. Jag undrar vad det beror på, är det någon sjukdom, hur kan man åtgärda det?
/Jadwiga

Svar:
Det verkar som någon insekt äter på bladen. Det kan vara larver av ligustermal eller ännu troligare ligustersvärmare. De är stora, nästan en decimeter långa, grönfärgade larver med lila och vita snedstreck. På sommaren utvecklas de till vackra fjärilar, faktiskt en av de största som vi har i Sverige. Vissa år är angreppen värre, andra år kan de vara helt borta.
Man brukar få rådet att ta bort och bränna alla angripna blad medan larverna finns kvar på plantorna, men det är ju lättare sagt än gjort för de är mästare på att hålla sig undan när man jagar dem. Det du kan göra är att vara observant tidigt på säsongen och inspektera buskarna. För ofta när man ser bladskadorna har larverna redan försvunnit. Spola ordentligt med vattenslang på våren eller tidigt på försommaren. I värsta fall kan du också pröva ett pyretrumpreparat, finns i trädgårdsbutikerna. Men var i så fall mycket försiktig för det skadar också blommande växter i närheten.

Agneta Ullenius

Fråga:
För länge sedan köpte jag ett ekollonglas på Svenskt Tenn och har i många år försökt få en liten ekplanta. Men på grund av olika orsaker (ekollonet har stannat i fickan och inte kommit längre, legat i blöt för länge etc etc.) har jag aldrig lyckats. I oktober var det dags igen och jag blötlade ekollonet först och satte ner det i lilla glaset. I november fick det rötter och i december började den lilla plantan växa fram. Nu är den ca 15 cm hög och det har kommit fram sex blad och flera nya på väg. Rotsystemet är också ganska kraftigt och ekollonet har delat på sig och håller på att ”ramla av”. Hur går jag vidare med den lilla plantan? När ska den ner i jorden? Ska man nya av de översta bladen? Plantan är ganska vek nu.
/Karin Nordström

Svar:
Eftersom den lilla ekplantan redan har fått ett kraftigt rotsystem kan du lugnt plantera den i en kruka med vanlig krukväxtjord, gärna uppblandad med lite grov sand, 3-5 mm. Håll jorden fuktig, men inte blöt och plantera sedan ut den blivande eken på ett lämpligt ställe till våren. Jag skulle dock inte börja toppa plantan utan låta den växa fritt.

Ekollon gror och rotar sig extremt lätt. Hemma hos oss där vi har alldeles för många ekar på tomten gör vi inget annat på våren än rycker upp små blivande träd överallt i rabatter och gräsmatta. Det verkar som om precis alla de ekollon som inte blir rådjursföda under vintern slår rot och börjar växa.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har ett hörn på tomten mot norr där jag för tio år sedan planterat avenbokshäck (mot gatan), innanför den tre flerstammade japanska bergskörsbär i en triangel och en liten bit bort tre bambu plantor. Häcken är klippt till två meter hög och bergskörsbären växer bra, breda och höjd 6-7 meter. Under växer skuggtåliga perenner – ormöga, förgätmigej och hasselört. Tanken då som nu är att täta till detta hörn mot gatan och ge det lite japansk prägel.
Jag vill dock ha mer insynsskydd vintertid (upp till ca två meters höjd) och behöver tips på växter att sätta emellan bergskörsbären. Att fortsätta med bambu är ett alternativ men den breder ut sig så att den inte ger plats till annat, så det är inte självklart. Förslag?
/Anna Samuelsson, Göteborg (zon I-II)

Svar:
Så klokt att du talar om i vilken växtzon du bor. Det gör allt mycket lättare. Jag konsulterade trädgårdsmästare Folke Mattsson som har gjort många Japaninspirerade planteringar genom åren till privata trädgårdar. Här är hans förslag på växter som motsvarar dina önskemål, och du får själv välja det som du finner mest tilltalande:

Japansk rödbladig lönn, Acer palmatum ’Shaina’ – ett vackert bladverk hela säsongen, elegant även som avlövad.
Japansk gulbladig gyllenlönn/solfjäderslönn, Acer shirasawanum ’Aureum’ – limegula blad hela sommaren.
Vitbrokig kranskornell, Cornus alternifolia ’Argentea’ – snyggt bladverk och växtsätt, grenarna växer som en krans i ”våningar”.
Blomsterkornell Cornus kousa ’Wieting’s Select’ – blommar redan som ung planta.

Surjordsväxter:
Sammetshortensia, Hydrangea sargentiana – vackra blad, tvåfärgade vita/violetta blommor, kräver skugga.
Japansk skenkamelia, Stewartia pseudocamellia – vacker bark, vackra blommor och vacker höstfärg.
Japanskt storbladigt storax, Styrax obassia –litet träd (blir ca tre meter) med mycket vackra blad och blommor.
Hjulträd, Trochodendron aralioides – städsegrönt med läderartade blad och limegula blommor.
Japanskt gaffelolvon, Viburnum furcatum – elegant växtsätt, gaffelformad grenbyggnad, veckade blad och chokladbrunt bladutspring samtidigt med kritvita blommor. Ovanlig violett höstfärg, kräver skugga.

Barrväxter:
Japansk hemlock, Tsuga diversifolia – graciös.
Japansk ädelcypress, Chamaecyparis obtusa ’Contorta’ – smalvuxen, med mycket ovanligt växtsätt och vridna barrklungor.
Svarttall, Pinus nigra ’Komet’ – smalvuxen tall, pyramidväxande som en stor sockertoppsgran, ca tre meter hög.
Idegran, Taxus x ’Viridis’ – växer kompakt, tätt och upprätt i en bred pelarform.

Gräs:
Elefantmiskantus, Miscanthus x giganteus – hägt och elegant, det högsta gräset som finns, blir ca 2,5 meter.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag vill göra nytt grönsaksland där det nu är gräsmatta. Har läst om att det går att lägga tidningspapper på gräset och sedan fylla på med jord. Tidningarna kväver tydligen gräset. Hur många lager med papper behövs och hur tjockt lager med jord behövs?
/Eva i Skaraborg

Svar:

Visst kan du göra så, men då måste du ha minst 30 cm jord ovanpå tidningarna och det kan bli lite svårhanterat. Hur har du tänkt dig att jorden ska kunna ligga kvar? Pallkragar? Men om du vill göra så lägger du tidningarna i ett relativt tjockt lager. Du kan vika ut dem vid mittuppslaget och sedan lägga dem omlott med ca en decimeter.

Men mycket hellre skulle jag nog rekommendera att du gräver upp grässvålen och ägnar dig åt traditionell spadvändning av jorden, helst på hösten. Alternativt hyr en jordfräs och bökar runt med. Men om det finns lera i jorden kommer jordfräsen att slå sönder den i minimala delar och när det sedan regnar blir det en både kladdig och svårmanövrerad, kompakt jord. Dessutom går en jordfräs alldeles för hårdhänt fram med maskarna, våra allra bästa arbetskamrater i jorden.

Om jorden är styv tycker jag att du ska vända ner grus, storlek 0-8 mm samt även stallgödsel och kompost eller planteringsjord på vårkanten innan du börjar så och plantera.

Grässvålen som du tar bort i processen kan du använda för att förbättringslaga på andra ställen i trädgården där det kanske behövs. Du kan också lägga gräsmattebitarna upp och ner i en hög och täcka den ordentligt med plast eller en presenning. Efter en tid, vänta gärna ett helt år!, har du fått rätt bra trädgårdsjord av grästuvorna. Var bara noga med att ta bort överlevande rotogräs innan du använder den.

Agneta Ullenius

Fråga:
Mina orkidéer (Phalaenopsis) har otroligt många och långa rötter, en del verkar vissnade. Kan jag skära av dem? Annars inget fel på orkidéerna. De blommar om och om igen trots att jag inte planterat om dem på många år.
Mia

Svar:
Torra och döda rötter kan du klippa bort med en vass sax eller en sekatör. Men man klipper inte bort friska rötter. De är ju plantans hjärta och lungor. Däremot är det kanske dags att plantera om orkidéerna och samtidigt stoppa ner alla rötter i komposten.
Genomskinliga krukor finns i storlekar ända upp till 17 cm, bland annat hos Orchidéspecialisten, så rötterna kan säkert få plats.

Skaffa också ny orkidékompost och lite vitmossa och börja med att lägga mossan omkring hela rotpaketet. Plantera sedan om orkidén i den nya komposten, fyll upp till krukkanten utan att packa den för hårt. Vattna igenom komposten och se till att inget vatten blir kvar i bladrosetten eller i ytterkrukan.

Börja sedan vattna med speciell orkidénäring framåt vårkanten, mars, varannan gång du vattnar.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi bor i ett nybyggt hus och har sparat en ek på tomten. Tidigare var det tät blandskog på tomten och vår ek är därför hög och smal. Vi har låtit den få nya grenar längre ner i tre år nu och den börjar bli ganska frodig från 1,5 meter och uppåt. Tyvärr har vi fått en del klagomål från grannar som tycker att den skymmer solen, och vi tycker själva att den vajar lite väl kraftigt vid hård vind och skulle därför vilja kapa av toppen. Eken är närmare åtta meter hög. Kan man kapa av den och i sådan fall när ska man göra det?
/Niklas

Svar:
Ekar tål beskärning mycket bättre än man kan tro, och definitivt bättre än många andra stora träd. Det beror bland annat på att ekarna har fler tillväxtpunkter hela vägen in på grenarna, inte bara längst ut på grenen som exempelvis lönnar.

Om den skuggar för mycket kan ni därför låta göra en kronreduktion. Då kortar man in hela trädet med 1-2 meter. Det är ett ingrepp som görs bäst av en erfaren arborist. Men det kan kosta, en kronreduktion hör till det svåraste bland deras uppdrag. Kapar man lite godtyckligt blir det ingen bra beskärning, trädet kan få rötskador etc.

Ni måste också vara medvetna om att eken kommer att svara på beskärningen med att skjuta nya skott. Så det kan bli en dyrbar historia om ni vill hålla efter den, eftersom ni nog får städsla arborister igen vart 5-6:e år. Om ni inte begränsar eken efter kronbeskärningen kommer den bara att skjuta massor av skott och bli ännu frodigare och tätare – och grannarna får ännu mer skugga på tomten.