X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag är på väg att plantera träd utomhus i krukor på vår altan. Jag har hört att man inte ska använda lerkrukor för att de kan spricka av kylan då de står ute under vinterhalvåret. Då jag bor i Malmö, där det inte är minusgrader många dagar om året, undrar jag om jag är dum som lägger pengarna på lerkrukor och inte något annat alternativ. Hur kan jag göra för att de inte ska spricka?
/Lina

Svar:
Vill nog varna för att plantera i lerkrukor, även där du bor. För nog kan det väl bli rätt många minusgrader även i Malmö? Det som händer på vintern är att den fuktiga jorden i krukan fryser och därigenom expanderar och trycker på det rätt sköra lergodset. Som spricker.

Nu finns det speciella, tjockare och ibland även glaserade terrakottakrukor som brukar saluföras som “frostsäkra”. Med sådana bör det i alla fall vara ett bättre utgångsläge.
Bästa krukmaterialen för vinterförvaring utomhus är annars stengods, plåt och plast. Samt den nya Lindesbergskrukan i porös och lätt polypropen som isolerar både mot vinterns kyla och sommarens hetta.

Om du vill kan du rådgöra med en trädgårdsrådgivare i dina trakter.

Försök med någon av de här:
Skåne län
Annica Rehvin
0410 – 281 00
apr-sept torsd 18-21

Haldo Edlund, HS Kristianstad
044 – 21 85 70
070 – 207 43 28

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:
Tittade på Peter Göttferts råd vid omplantering av orkidéer i Malous program Efter tio. Han sade att man skulle skära bort torkade rötter – och så långt förstår jag. Men han sade också att även de rötter som växer uppåt ska ner i krukan.
Jag har en Phalaenopsis som har mycket rötter som sträcker sig uppåt. Är det verkligen meningen att man ska pressa ner dessa i krukan? Jag trodde att det var luftrötter som också ska ha sin plats just i luften.
/Iréne Lundin-Gullberg

Svar:
Jodå, det är meningen. Luftrötterna som sticker ut över krukans kant ska användas som ”jordrötter”, det vill säga de ska ner i krukan. Omgiven av luftig orkidékompost får de ändå den luft som de behöver.
Man klipper först bort allt som är brunt, fult och dött. Sedan ”snurrar” man försiktigt ner plantan i krukan åt ett håll. Svårt att förklara så här men om du tittar här på Peters bilder så förstår du säkert bättre:

http://www.orchidehuset.se/Arkiv/Omplantering.htm

Agneta Ullenius

Fråga:
Ska jag beskära potatisblomman innan jag ställer in den?
/Birger Johansson

Svar:

Jag undrar bara hur hade du tänkt att vinterförvara potatisblomman. Om den ska stå mörkt och kallt kan du ju lika gärna ta bort bladen eftersom den kommer att tappa dem ändå. Men om den ska stå ljust och svalt (12-15 grader) kan bladen sitta kvar.
Under alla omständigheter är det bäst att beskära den på våren, när den har mest växtkraft. Men om du tycker att den är skrymmande kan du också klippa den lite lätt nu innan du ställer in den för vintern.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har sedan några år ett päronträd av sorten Esperens Herre. Trädet var av A-kvalitet, men det har svarta och orange fläckar på bladen nu. En del av frukterna ser också ”förvridna” ut och har konstiga former. Kan man göra något år detta?
/Maria, Bromma

Svar:

Jag har rådgjort med trädgårdskonsultenten Solveig Sidblad på Koloniträdgårdsförbundet om ditt päronträd. Det låter som om trädet har fått päronrost. Det är en svampsjukdom som är ganska allvarlig eftersom angreppen kan bli svårare och svårare med åren. Det brukar synas redan på våren då bladen får små orangeröda fläckar med små svarta prickar i. Längre fram kan bladen också falla av i förtid.

Päronrosten värdväxlar, det vill säga behöver två olika växtslag för att utvecklas. Den övervintrar på vissa typer av trädgårdsenar, så om du har sådana kanske du ska överväga att ta bort dem. Och om du har grannar i närheten som har trädgårdsenar bör du nog också resonera med dem om problemet.

De svarta fläckarna kan vara pärongallkvalster. Om angreppet är begränsat så räcker det med att ta bort alla angripna blad och enstaka grenar. På våren, i samband med knoppsprickningen, kan du sedan behandla med kumulus, ett svavelpreparat som finns i trädgårdsbutiker.

Agneta Ullenius

Fråga:
Det har kommit vacker grön och litet fuktig mossa på vår gamla hägg, det vill säga längst ner på stammen. Kan vi förlänga trädets ålder genom att ta bort mossan eller kan den lika gärna få vara kvar?
/Göran S

Svar:
Den gör nog varken till eller från på trädets livslängd. Det enda problemet är att skadeinsekter kan få ett bra gömställe i mossan. Jag föreslår att ni borstar bort mossan med en mjuk rotborste som inte skadar stammen.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag älskar pioner och vill veta om det går att plantera dem i en blomkruka på min balkong. Om det skulle vara okej att plantera pioner på balkongen, vill jag gärna ha gärna några tips om vad, hur och när det ska göras.
/Elias

Svar:
Jag har själv har jag haft en buskpion i kruka, men bara under några år innan jag planterade ut den i trädgården. Den blommade så snällt och bladverket var grönt och fint, även om det inte växte särskilt kraftigt. Så visst går det. Men när jag frågade en trädgårdsexpert och plantskoleägare avrådde han bestämt eftersom han har märkt att pioner vantrivs i krukor. Bladverket blir ofta brunt och fult hela eftersommaren, utom hos svavelpionen.

Om du ändå vill försöka, tycker jag att du ska välja en buskpion nästa sommar. Plantera den i en stor och djup kruka, minst 30 cm vid öppningen. Bottna med ett dräneringslager av krukskärvor eller lecakulor. Fyll sedan krukan med specialjord för urnor/krukor. Plantera pionen så att förädlingsstället kommer ner en decimeter under jorden. Ställ krukan lite skuggigt, inte i gassande sol, och se till att jorden inte torkar ut. Glöm inte heller att vattna med flytande gödning under sommaren. När blomningen är över kan du ju också flytta undan den bakom andra krukor.

Du får räkna med att plantera om pionen minst vartannat år i ny jord.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi har köpt ett hus med en liten trädgård och har två frågor. På framsidan har vi en liten rabatt i nordöst med en stor berberis. Den vill vi ta bort och göra rabatt av. Har du tips om vilka halvhöga till höga perenner som kan trivas? De skall gärna vara blommande.
På baksidan vill vi sätta upp en spaljé med en klätterväxt. Kan du tipsa om en som växer till sig ganska fort?
/Anki Kolker

Svar:
Här är några perenner som är bra för nordostläge och kan kombineras:
Vipprams, Maianthemum racemosum, 70 cm hög. Den får doftande vita blommor med en limefärgad topp i juni. Bladverket är också jättevackert och får en fin smörgul höstfärg.
Hosta ’August Moon’ – en funkia som är blekt gulbladig. Lämpligt plantavstånd cirka 75 cm.
En mörkgrön låg marktäckare skulle passa bra till, förslagsvis hasselört.
Lökväxter som passar för skugglägen är hundtandlilja och snödroppar.
Klätterväxter: Pipranka, växer långsamt de första åren men efter det går det jättefort och den kan klä in en hel vägg på några veckor. Vildkaprifol, humle och vildvin kan du också välja. Alpklematis fungerar även i skuggläge, finns många olika sorter.

Agneta Ullenius

Fråga:
Min mans grav på Uppsala gamla kyrkogård är vackert belägen men det är svårare att hitta lämpliga växter att plantera på den än jag trodde från början. Det är bara en liten rabatt framför en svart polerad granitsten, i övrigt grus. Alldeles utanför ena övre hörnet växer en enorm björk. Jag misstänker att den tar hand om mycket vatten. Vidare omges graven på två sidor i väster och söder av en hög häck, någon sorts tuja skulle jag tro, och följden är att den lilla rabatten inte får så mycket sol.

En småblommig liten rosenbuske har jag försökt med men den blev väldigt tanig, fick nog för lite sol. Och nepeta, som brukar vara snäll, men den trivdes inte alls. Nu i höst petar jag ner narcisslökar, de kommer ju i vår. Men jag skulle vilja ha någon perenn som inte kräver mycket omsorg om sommaren.
/Agneta Sjöberg


Svar:

Tack för din fråga, den inspirerade mig till en artikel om gravplantering (kommer den 25 okt i SvD/Magasinet).

Det första du bör göra är att gräva ur planteringsytan och lägga dit en rotspärr, typ markduk. Cirka 35 cm djup bör räcka, du hittar den i trädgårdsbutiker ibland under namnet geotextil. Om du viker upp duken i kanterna så blir det som ett slags planteringskärl. Det här är ett enkelt och bra sätt att förhindra att rötterna sprider sig ut från planteringen, samtidigt som du stoppar oönskade rötter och rotogräs från att ta sig in.

Till den svarta gravstenen vore det vackert med den kaukasiska förgätmigejen ’Jack Frost’. Den blommar i blåaste blått på våren, och därefter ståtar den med ett stiligt bladverk hela sommaren – silverfärgade blad och gröna bladnerver. 1-2 plantor räcker säkert. Den kritvita orkidénarcissen ’Thalia’ blir ett utmärkt sällskap till ’Jack Frost’ eftersom den blommar samtidigt. Om du vill ha något som blommar på hösten också kan du ju också sätta ner några lökar av tidlösa – ljusrosa krokusliknande, kommer upp så troget varje höst och blommar när allt annat i princip har blommat ut.

Ett annat alternativ är att plantera en eller två daggfunkior. Deras stora bladverk täcker också jorden bra (som ’Jack Frost’) och du kan kombinera dem med en annan lite sirligare vårblommande perenn – ormöga, som också får ljuvliga blå blommor. Sedan kommer ju funkiorna att skjuta upp ljuslila blomstänglar i juli-augusti så det blir en ganska idealisk kombination. Komplettera gärna med vårlökar. Om ni inte har rådjursproblem på kyrkogården kan du exempelvis välja de vackra vita liljetulpanerna ’White Triumphator’. Tulpanlökar kan man ju plantera sent på hösten, in i november, till skillnad från narcisser som helst bör ner i jorden senast i september för att hinna rota sig och överleva vintern.

Agneta Ullenius

Fråga:
Någon eller några äter upp mina tagetes. Vad kan jag göra?
/Raini Nyström

Svar:
Misstänker att det är sniglar som kalasar på dina tagetes. De är ju sannerligen allätare men tycks speciellt gilla växter som luktar starkt, som ju tagetes gör. Att det är en favoritväxt bland sniglar är allmänt känt. I somras hade också Göteborgs Botaniska trädgård gjort en gigantisk plantering i form av en mördarsnigel av brunröda papegojblad och, just det: tagetes.

Det finns till och med trädgårdsägare som gör en speciell snigelrestaurang med hjälp av tagetes på ett avgränsat ställe i trädgården för att sedan lätt kunna samla in sniglar där och oskadliggöra dem. Något att tänka på till nästa odlingsår?

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har ett stackars pinat litet äppelträd som har blivit alldeles för hårt beskuret. Nu har trädet tusenfallt med ettårskvistar och har inte givit några äpplen i år och bara några i fjol.
Går det att rädda?
/Gunnel G.

Svar:

Ja, det går att rädda. Det du bör göra nu är att gallra bland årsskotten, det vill säga ta bort bortemot hälften av dem. Klipp med en vass sekatör tätt intill grenen så det inte blir en liten tapp kvar. Spara i första hand grenar som växer mer horisontellt och ta bort dem som växer rakt upp. Låt sedan resterande grenar vara obeskurna, det kan utvecklas blomknoppar och frukt på en del av dem även om det kan ta ytterligare ett år.