X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Mina rosor som jag odlar i krukor har i sommar drabbats hårt av svartfläcksjuka. Svarta fläckar på bladen som gulnar och faller av. Det har inte hjälpt att jag har försökt plocka bort angripna blad. Nu undrar jag om det är en bra åtgärd att klippa ner och plantera om i nya krukor innan vintern? Eller finns det någon annan bättre åtgärd? Rosorna förvarar jag i växthus över vintern.
/Ingrid Sandell

Svar:

Om du har möjlighet att plantera ut rosorna någonstans i trädgården skulle de nog må allra bäst. Det blir ofta lite väl torrt och kallt i växthus på vintern, om det inte är mycket bra tempererat och välisolerat.

Om du ändå vill ha kvar dem i krukorna är det förstås viktigt att först ta bort alla smittade blad. Klipp också topparna nu i höst, men beskär sedan rosorna som vanligt till våren. Då bör du också plantera om dem och ge dem ny fräsch jord och kogödsel för att stimulera tillväxten. Det hjälper nog inte så mycket att plantera om dem nu på hösten inför vintervilan, men det skadar ju å andra sidan inte heller. Men då måste du ändå sätta dem i ny jord till våren, eftersom svampen kan övervintra på växtrester i jorden.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:
Min mor har en oxelhäck som bör vara 40-50 år gammal. Häcken är ca 1,70 m hög, den klipps både på höjden och på sidorna varje sommar. Eftersom den börjar bli lite gles så undrar vi ifall man kan ”starta om” en så gammal häck? Alla plantorna har en ca 50 cm lång stam, som sedan grenar ut sig i två-tre stammar. Längst upp finns det en krona. Klarar en så här gammal häck att klippas ner till t.ex. 75 cm? Vad förslår du att man ska göra? Till saken hör också att en del plantor helt har dött ut.
/Ingrid Rörström

Svar:
Det är nog troligt att häcken mår ganska dåligt, eftersom flera plantor har dött ut. Men en oxelhäck som är i prima form kan klippas rejält eftersom oxel bryter bra även på riktigt gamla stammar. Om ni vill klippa ner häcken är det bättre att ta ner den ända till 15-20 cm. För kapar ni den högre upp blir den ändå gles nertill. Det är lämpligt att beskära oxel på vårvintern, i slutet av mars då nytillväxten stimuleras bäst.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi har en stor hög tuja, kanske tio meter hög. Kan vi ta av 5-6 meter på toppen? Hur blir toppen, vänder de övre grenarna sig uppåt eller ser den tvär och flat ut upptill?
/Tore

Svar:
Huga, är min spontana reaktion. Men visst kan ni, om ni absolut vill. Grenarna strävar ju uppåt och de vänder sig nog så småningom efter några år. Men räkna med att tujan kommer att se ful och stympad ut av en så drastisk beskärning. Är stammen grov blir det dessutom en stor såryta vid beskärningen och frågan är hur den skulle klara ett så stort ingrepp.

Det var vanligt förr att plantera tujor av sorten ’Brabant’ i små villaträdgårdar. Den växer snabbt och har vacker ljusgrön barrfärg. Men den blir med tiden bortemot tio meter hög, och det är många som har ångrat det plantvalet. Det finns många andra sorter som är minst lika vackra men inte blir så gigantiska.

Agneta Ullenius

Fråga:
I Magasinet skrev du om Anita Bengtssons arbete med att bevara gamla rossorter. Men i faktarutan om hur man kan få rosskott att rota sig saknade jag en beskrivning. Hur gör man? Tidpunkt, jordtyp m.m.? Försöker och försöker men har ännu inte lyckats. Har klarat rododendron, vindruva men inte rosor.
/Elisabeth Stenhammar-Larsson

Svar:
Det fanns helt enkelt inte plats i tidningen för att förklara hur det går till att sticklingsföröka rosor. Så här gör en annan rosenvän, Monica Yngvesson i Perpersgården, Gussjön. Hon är en känd rosodlare som oftast lyckas med sticklingsförökning:

Från midsommar till slutet av juli tar man årsskott, gärna med klack, det vill säga: Man drar försiktigt av kvisten, inte klipper av den. Knoppar och eventuella nypon tas bort. Det ska aldrig vara mer än två blad kvar på kvisten som kan vara 1,5 – 3 dm lång och gärna av en blyertspennas tjocklek, men även tunnare kvist kan gå bra.

Jorden skall vara sandblandad lerjord med små lecakulor i. Två tredjedelar av skottet sticks ner i krukjorden, så nära yttervägg som möjligt. Krukan sänks sedan ner till hälften i vatten en liten stund. Plastpåse, gärna mjölkvit, träs över mot tre stödpinnar och knyts kring krukan.

Därefter ska den stå varmt men inte i sol. 20 grader är bra, 22-23 grader underifrån är utmärkt. I en kompost gräver man ner krukan till hälften. Efter 6-7 veckor brukar rötter synas. Ingen omplantering första hösten för rötterna är alltför sköra. Första vintern är nålsögat, då ska sticklingen förvaras svalt i källare eller dylikt förråd.

Agneta Ullenius

Fråga:
Ska plantera rosa tulpaner i min rosenrabatt. Är det något särskilt jag måste tänka på?
/Anna-Lena Gustafsson

Svar:
Vattna före planteringen om det är torrt i rabatten. Alla lökförpackningar anger rätt planteringsdjup för sorten. Men en god tumregel är: Tre gånger djupare än lökens höjd och hellre för djupt än för grunt. Annars riskerar löken att bli frostskadad under vintern. Tulpaner bör helst planteras ännu djupare, fyra gånger sin egen höjd, om de alls ska kunna bli långlivade. Gödsla i gropen med en näve benmjöl. Tryck sedan till jorden och vattna igen.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag undrar vad jag skall plantera nu på hösten på en liten grav? Jag har försökt? med höstaster som jag tycker är så vackra, men de senaste två åren har de dött ?efter bara två veckor. Jag vill gärna ha något i vitt samt någon färg. Men jag är öppen för alla förslag, dock helst inte färgad ljung?(färgen regnar bort), och jag är inte så förtjust i konstgjorda färger.
/Elsa

Svar:

Jag tycker det skulle vara vackert med en bas av kärleksört längst bak, 3-5 st beroende på hur stort planteringsutrymmet är. De är tåliga, höstblommande perenner som också har ett fint grönt, eller brunaktigt beroende på sort, bladverk under sommaren. De flesta blommar i olika rosa nyanser, men det finns också vitblommande sorter. De börjar slå ut i augusti och blommar åtminstone hela september.

Nu på hösten kan det också vara stiligt att plantera några plantor cyklamen framför, de finns i alla möjliga rosa nyanser + vitaste vitt. På sidorna kan du plantera murgröna som breder ut sig fint på marken och nästan omringar den lilla planteringen. Det finns en härdig sort som heter ’Baltica’ och klarar vintern i alla fall upp till Stockholmstrakten (och Roslagen där jag bor).

När våren kommer kan du byta ut cyklamen mot penséer, små söta violer eller kruklökar som krokus, tulpaner eller narcisser. Eller varför inte passa på och sätta några vårlökar redan nu i höst? En annan fin perenn på en grav är förstås julros, som blommar tidigt på vårvintern, inte sällan i snö och is. Den har också ett grönt och frodigt bladverk under hela sommaren.

I svaret på frågan om höstfärg på balkongen hittar du ännu fler frosttåliga växter som åtminstone klarar sig fram till jul eller något längre.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vad kan jag plantera nu på hösten i balkonglådan? Kan tänka mig allt, men helst inte prydnadskål och färgad ljung.
/Eva B.

Svar:
Det finns många växter som klarar några minusgrader på hösten. Du kanske inte kan räkna med att de överlever hela vintern, men åtminstone fram till jul kan du glädje av:

Ajania – knallgröna blad med liten silverkant och små gula blommor.
Bärljung – dekorativa små vita eller rosa bär.
Cyklamen – trivs faktiskt bäst i lätt kyla.
Alunrot och revsuga – bladverk i olika bruna och gröna nyanser.
Buskveronika – vitbrokiga eller bruna blad, klarar lätt frost.
Kärleksört – fram till kraftig frost.
Murgröna – den enfärgade gröns klarar sig bäst.
Penningblad – gula blommor, hängande växtsätt.
Prydnadskål – brukar klara sig till jul.
Skimmia (vinterbär) – kan övervintra, helst i skugga.
Tuja – kan klara hela vintern, skyddas för vårsolen.
Silvergirlang – snygg hela vintern.
Citrontimjan – klarar milda vintrar.
Vaktelbär – vintergrön ljungväxt, röda bär, små vita klockblommor.

Bland prydnadsgräsen:
Blåsvingel – silvergrått gräs, behåller färgen hela vintern.
Gräskalmus – gulgrönt gräs, brukar klara sig till vårvintern.
Kopparstarr – kan klara milda vintrar.

När det vankas svår nattfrost kan det räcka med att skydda krukorna med fiberväv som säljs i trädgårdsbutiker. Framåt vårkanten kan du ta bort de växter som inte har klarat vintern och komplettera med lökväxter och penséer.

Agneta Ullenius

Fråga:
Är det något speciellt jag behöver göra med stockrosorna inför vintern? Jag har äntligen lyckas att få dem att överleva och blomma fint, de är fleråriga, och jag satte dem i våras.
/Helge

Svar:

Om du har haft angrepp av stockrosrost (bladen får bruna ”kuddar”, blir gula och vissnar) bör du nu klippa bort alla angripna blad. Men allra helst redan på våren när symptomen först syns. Låt inte heller svampangripna blad ligga kvar på jorden nu i höst. Stockrosorna klarar sig säkert utan vintertäckning. Jag vet inte var du bor, men där jag bor (zon 3-4) övervintrar de utan problem. Om du ändå är orolig kan du lägga över lite ris eller torra blad lite senare i höst, men det får inte bli fuktigt under det skyddande täcket för då kan plantorna ruttna.
Tvååriga stockrosor kan man faktiskt också få att blomma om man bara klipper bort blomställningarna innan de har blommat färdigt.

Ska man sedan klippa ner hela stänglarna nu på hösten? Ja, det finns ju olika skolor när det gäller höststädning i rabatten. De flesta tenderar att städa mindre och mindre och vänta med all nedklippning till våren. Bland annat därför att det kan bli ett ”vattenledningsrör” rakt ner till växtens rötter om man kapar av stänglarna. Och det betyder att växten riskerar att ruttna bort om det blir mycket blött. Så jag brukar låta mina stockrosor stå kvar eller bara böja ner dem bland rosorna och de andra kompisarna i rabatten.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag bor i Falun (zon 5) och fick för fem år sedan en magnolia som jag planterade intill en stor sten och skyddade vintertid under de första åren. Inga knoppar och
blommor kom, men nya gröna kvistar med blad varje år. De senaste åren har
jag inte täckt den vintertid och varje år kommer fina gröna stjälkar
med blad men inga knoppar. De gamla grenarna blir lite mörka högst upp
och de nya gröna kommer från ca 1/3 av stjälken nerifrån och växer sig lika höga som ursprungsgrenarna. Jag brukar bara klippa bort topparna, som sett lite döda ut.
Vad bör jag göra nu? Ska jag klippa ner grenarna till den punkt där de nya växer ut? Ska jag skydda den vintertid och i så fall hur? Har fått plantan av mina barnbarn och det vore så kul att få den i blom!
/Bodil Skogberg

Svar:
Det låter som om din magnolia fryser i topparna varje år och det är ju där blomknopparna kommer. De är lite ludna och brukar synas redan på hösten. I så fall är den helt enkelt inte härdig där du bor och det skulle nog inte hjälpa med vintertäckning. Det är bättre att byta ut den mot en härdigare sort. Varför inte en stjärnmagnolia eller en flickmagnolia? Den som jag har heter ’Susan’, är liten och tålig, blommar i rosa och klarar vintrarna i norra Roslagen. Men titta också på den vackra kobushybriden ’Leonard Messel’. Den har frosttåliga stora rosa blommor och hör också till de härdigaste magnoliasorterna.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har ett plommonträd som har fått knölar, svamp på sig. Jag har kalkmålat dem, men hjälper det? Trädet blev starkt beskuret för några år sedan, men det kom igen och bär frukt, så vi tycker inte vi ska ta bort det. Barnens gunga hänger där också på en gren för stor nytta.
/Judit

Svar:

Det är svårt att svara på utan närmare beskrivning. Om bladen får små vårtliknande knölar längs kanterna är det angrepp av plommongallkvalster, mikroskopiska djur som brukar övervintra i knopparna och dyker upp när bladen börjar utvecklas. Det är inte skadligt för trädet och man brukar bara plocka bort angripna blad eller kapa av hela grenar.

Men det kan också vara svampticka, en svår parasit som ger upphov till röta i veden och på sikt kan ta död på trädet. Om det bara är gul-grå-bruna kuddlika fruktkroppar på enstaka grenar så kan det räcka med att skära bort de angripna grenarna så fort som möjligt. I övrigt finns det tyvärr inget annat fungerande motmedel.