X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Har i 29 års tid haft röda pelargoner i mina balkonglådor. De tre senaste åren har bladen blivit helt ”perforerade” av vad som tycks vara fjärilslarver. Har dock aldrig sett någon fjäril här mitt inne i Stockholms city. Vi har försökt plocka bort larverna från bladens undersida med då har ju ätorgien rent skett, det märks ju knappast innan. Kan äggen finnas i jorden? Hur gör jag för att detta inte ska ske också nästa år? Ingen av mina grannars pelargoner har råkat få samma ovälkomna gäster.
/”Röda pelargoner nästa år?”

Svar:
Det låter som grönsaksfly, larver som brukar gå på pelargoner. De kan bekämpas med larvskydd, ett biologiskt bekämpningsmedel (www.nyttodjur.se). Det gäller att vara uppmärksam redan tidigt på sommaren och plocka bort larverna så fort du ser dem. De utvecklas annars till lite grå och oansenliga nattflyn som bara flyger på nätterna och i skymningen där du kan se dem fladdra runt tända lampor.

De kan säkert förpuppa sig i krukjorden men du byter väl till ny jord varje vår då du planterar om pelargonerna?

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har sedan flera år tillbaka satt höstanemoner i min trädgård. Bladverket kommer tidigt och är rikligt. Men problemet är att de kommer i knopp väldigt sent, först nu i augusti. Sedan hinner de inte slå ut innan frosten kommer och nyper dem. Jag bor i zon 6/7. Den sort jag satte hette, om jag minns rätt, japansk höstanemon. Är det fel växtzon för höstanemoner, eller finns det sorter som klarar högre zoner bättre?
/Ewa

Svar:
Ja, det är nog fel växtzon för att odla höstanemoner. Men om du kan skydda dem mot den allra första frostknäppen som brukar komma i slutet av augusti eller i början av september kanske de ändå kan hinna blomma. Efter dessa höstliga järnnätter brukar det ju komma en varmare period igen. Enklast är att sätta upp en ställning med några pinnar och hänga över en filt när det vankas nattfrost.

Agneta Ullenius

Fråga:
Hur förökar man rhododendron på enklaste och bästa sätt?
/S af Ugglas

Svar:
Jag konsulterade Tord Näslund som är trädgårdsrådgivare på
Hushållningssällskapet i Karlstad och mycket kunnig på det här området.

Enklaste sättet är att fröså rhododendron, hälsar han. Ta frö när de
mognar i oktober-november och så i torvmull och sand. Ställ sedan
sådden i ett kallväxthus eller utomhus i skydd under en buske och täck
med löv etc inför vintern. Du kan också gräva ner hela sålådan eller
krukorna men det är viktigt att de har ordentliga dräneringshål. Ta in
sådden i mars och ställ den på ett svalt ställe, helst kring 15-16
plusgrader, och håll jorden fuktig. Framåt sommaren har det blivit
pyttesmå plantor som du då skolar om, det vill säga planterar i krukor
med rhododendronjord.

Det går också att ta frön på våren och så direkt inomhus. Då slipper du alla övervintringsproblem.

Räkna med ett par, tre år innan det har blivit en rejäl planta.
Blomningen får man vänta ännu längre på, bortemot fyra år och ännu
längre beroende på sort. Lövfällande sorter, trädgårdsazaleor, brukar
vara lättast och snabbast att föröka på det här sättet.

Du kan också ta sticklingar av dina rhododendron, men det är svårare
att lyckas med det. Det är exempelvis viktigt att ha rätt temperatur
och hög luftfuktighet. Bästa tiden att ta sticklingar är i slutet juli
eller första hälften av augusti. Det är bara de mjuka årsskotten man
använder, och de får inte vara för unga utan ska skäras av när de
precis börjar övergå till att bli vedartade. De sticks ner som vanliga
sticklingar, fast i torvmullhaltig jord och sand. Vänta med den fetare
rhododendronjorden tills det är dags att skola om de små plantorna.
Sticklingsförökade rhododendronplantor brukar inte sätta fart och växa
förrän andra året. Men då växer de å andra sidan rätt kraftigt och man
tjänar nog ett eller två år jämfört med att föröka dem från frö.

Agneta Ullenius

Fråga:
På balkongen har jag hela sommaren, tills nu, haft och skött:
• flera prunkande Flitiga Lisa – som slutat blomma och blivit allt tanigare.
• enorma klockrankor – som fått alltfler gula, fula, ofta torra blad.
• ljuvliga ljusrosa fuchsior – som tappat alla blad, samt blommor och knoppar.
Vad sjutton är det för fel? (Nej, inga skadedjur finns.)
/Marina Tucan

Svar:

Det är mycket vanligt att sommarblommor lider av näringsbrist på sensommaren, så min första undran är: Har du verkligen gödselvattnat varje vecka under hela sommaren? Även om du planterade i näringsberikad krukjord av mycket god kvalitet och kompletterade med långtidsverkande näringskulor räcker det inte hela sommaren. Man behöver fortsätta gödselvattna långt in på sensommaren.

Det kan också vara så att du av välvillig iver har vattnat dina balkongkrukor lite för mycket i sommar. Det är lätt att skvätta i lite extra vatten när plantorna slokar och bladen blir gula. Men det kan precis lika gärna vara ett symptom på för mycket vatten. Om det är för blött i krukjorden kvävs rötterna och växten kan inte andas. Det är därför viktigt att alltid känna efter med ett finger så att inte krukjorden är blöt under ytan.

Dina fuchsiaproblem kan vara angrepp av ohyra. Spinn är vanligt på fuchsior och angreppen brukar inte märkas förrän det har gått ganska långt. Men det kan också vara orsakat av näringsbrist.
Dessutom: Om frökapslarna på fuchsior inte fortlöpande putsas bort slutar de också att blomma.

Agneta Ullenius

Fråga:
Bör man plocka bort fröställningarna på vanliga pioner och på buskpioner?
/Nessie

Svar:
Ja, man bör plocka bort dem om man inte tänker använda fröerna. Klipper man inte bort fröställningarna förbrukar plantan mycket energi åt att bilda frö i stället för att låta all kraft gå ner till rotsystemet. Det är i sin tur viktigt för att få ännu bättre blomning nästa sommar.

Just buskpioner är faktiskt rätt lätta att föröka med frö. Men det är ett tålamodsprövande projekt. Räkna med ett par år från frösådd till första bladen och åtminstone fem år tills den nya pionen börjar blomma.

Agneta Ullenius

Fråga:
Kan jag klippa ner en alltför stor salvia?
Hur långt ner kan jag i så fall klippa. Nu ser den alldeles förvuxen ut.
/Gunnel Wingbro

Svar:

Salvia blir, om den överlever vintrarna, med tiden förvedad som en buske. Man kan klippa den ungefär som lavendel, det vill säga rätt så hårt.
Beskär den på våren, inte nu. Vänta hellre till nästa vår och klipp den då precis när den börjar grönska.

Agneta Ullenius

Fråga:
Undrar om du kan ge mig tips, råd eller förslag på vad jag kan göra med min avlånga trädgård (gammalt torp). Den är ca 60 m lång och 20 meter bred. Den är kantad av en något raserad men dock vacker stengärdsgård. Närmast huset kan jag komma upp med en plan men vad gör jag med resten? Finns inget kommunalt vatten tyvärr så blir anläggning av damm och dylikt väldigt opraktiskt.
/Louise

Svar:
Den här typen av frågor är jättesvåra att svara på när man inte har sett tomten och huset och omgivningen. Man måste “känna in” trädgården som Ernst skulle ha sagt. Jag kan tänka mig att det kunde bli fint med breda perennrabatter i vågform längs långsidorna och ett stiligt prydnadsträd eller två längre ner som kortar av tomten och blir ett blickfång inifrån.

Men du kanske hellre vill göra en rund grusplan mitt i – med krukor à la Medelhavsträdgård? Eller sätta upp ett litet växthus/lusthus längst ner? Klokt att skippa dammen, under dina förutsättninger. Den som anlägger en damm måste också vara beredd på att det blir en himla massa jobb med den.

Föreslår att du investerar i en bra inspirationsbok – Trädgårdsdesign av Ann-Christin och Dan Rosenholm innehåller allt som man behöver veta för att planera en trädgård.

Andra böcker som du kan titta närmare på innan du slår till är:
Stephen Laceys En trädgård blir till.
Christina llminges Bevara och sköta en gammal trädgård.
Kerstin Engstrands Latmansträdgården.
Christel Kvants Trädgårdens rum
och
Sanna Töringes Drömmen om en trädgård.
Lycka till!

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi har en slänt med envisa ormbunkar och har prövat följande:
• kalk för att minska surhetsgraden då vi läst att ormbunkar trivs i jord med lågt ph-värde.
• eldat på våren för att få bort dem vid marken.
• dragit/klippt ormbunkarna.
Inget tycks hjälpa.
Finns det något vi skulle kunna plantera för att ”kväva” ormbunkarna och kunna ersätta med andra växter?
/Evalotta

Svar:
Min första tanke är: Varför?
En slänt med ormbunkar kan ju vara hur vackert som helst. Jag tycker det är skönt att en trädgård får behålla några helt vilda inslag. Men jag vill ju inte tvinga er att tycka likadant.

Ormbunkar kan verkligen vara aggressiva. Men visst går det att bli av med dem. Helt enkelt genom att sätta ner spaden i marken och gräva upp dem. Det är ett tungt jobb för ormbunkstuvorna har täta och sega rötter. Men jag känner en man som har grävt upp en hel matta av ormbunkar och i stället anlagt en gräsmatta. Snyggt blev det också, eftersom den nya gräsmattan är inramad av ännu fler ormbunkar som han lät stå kvar i stora bestånd runt omkring.

Agneta Ullenius

Fråga:
Har en gammal klematis som fått massor av mögel. Blommorna är små och fläckiga och knopparna täckta av mögel. Kan jag klippa ner den helt och hoppas på nya skott eller måste jag ta bort den? Den står vid en öppen spaljé där det kan vara blåsigt.
/Birgitta

Svar:

Jag tycker att du ska plantera om klematisen i ett luftigare och fuktigare läge, inte mot en solvarm vägg. I torra lägen kan klematis lätt få mjöldagg, vilket nog är ditt problem. Om din sort heter ’Romantica’ bör den till och med planteras i lätt skugga.

Agneta Ullenius

Fråga:
I våras planterade vi ett antal blommande rhododendron i den kruka som vi köpte dem i. Är det dåligt att låta dem växa och leva vidare i denna kruka? Bör vi hellre ta upp dem nu och plantera om dem?
/Bengt

Svar:
Du är själv inne på svaret. Självklart ska den krukan bort annars kommer plantorna att dö. Plantera om dem nu på sensommaren/hösten i en större kruka med rhododendronjord och god dränering, men plantera inte för djupt. Doppa också krukklumpen i vatten före omplanteringen.