X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi vill sätta upp buskar som växer fort och är täta. Problemet är att det är en skogstomt där gränsen mellan oss och grannen är jordfattig, tallar och granar växer på bägge tomterna men vi får knappt gräs att klara sig. En annan granne har en häck med bra buskar, de klipper dem inte förrän de har uppnått den höjd de vill ha, de växer fort – problemet är att grannen har ingen aning vad buskarna heter.
/Anitha

Svar:

Det kan ju tänkas att grannarna har planterat avenbok eller bok som man inte toppklipper förrän de har nått önskad höjd. Däremot sidoklipper man dem varje år. Både avenbok och bok mår bäst av att vårplanteras, senast i slutet av maj.

Ett ännu mer snabbväxande alternativ är fläder. Lärkhäckar växer också snabbt men de kräver full sol. De har en vacker ljusgrön färg sommartid och får en närmast smörgul höstfärg. Annars är stora solitärbuskar av syren ett alternativ.

Men om det är mycket tunt jordlager blir det svårt att få några buskar och träd att trivas där. De flesta kräver ett planteringsdjup på minst 60 cm och bra, näringsrik jord.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har ett gäng bolltistlar som på tre år inte har utvecklat de vackra blå bollarna utan de blir små bruna och torra. Bladverket är det inget fel på. Har sett små-små svarta, typ flugor i toppen på tistlarna och har sprutat med både vatten och såpa men det inte har det hjälpt.
/Ing-Marie

Svar:

Det kan vara angrepp av bladlöss, inte ovanligt på just bolltistlar. Bladlöss är små insekter, oftast 2-3 mm långa, och kan variera i färg – gröna, svarta och röda är vanligast. De är i sig inte livsfarliga för växten, även om angripna växter brukar bli missbildade, men de kan sprida mer farliga virussjukdomar. Du bör därför plocka bort alla blad och knoppar som är angripna. Försök också klämma ihjäl lössen med fingrarna och spruta bort dem med en kraftig vattenstråle.

Agneta Ullenius

Fråga:
När ska man noppa av rosorna efter blomningen? Tar man hela knoppen eller strax under? Och hur ofta per säsong? Min granne plockar rosorna direkt de har blommat, så mina rosor har inga blommor längre.
/Catrin

Svar:
Vissna blommor och blomställningar klipps bort fortlöpande under sommaren tillsammans med ett eller två fullt utveckade blad nedanför blomskotten. Det är förstås inte nödvändigt men på det sättet hjälper man remonterande, återblommande, rosor att orka blomma om.

Ungefär samtidigt brukar det vara bra att ge en extra giva gödsel om det inte redan görs regelbundet, gärna med flytande näring från vattenkanna. Glöm inte heller att vattna rosorna en gång i veckan, allra helst med rotvattnare eller droppslang som gör att vattnet verkligen tränger ner till rötterna och inte bara duschar ytan.

Många rossorter som bara blommar en gång på sommaren bildar nypon och då ska förstås inte den vissna knoppen klippas bort.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har fått tomatfnatt i år, inspirerad av ”tomatkungen” Åke Truedsson. Min undran: Ska man toppa tomatplantorna? De växer så det knakar i växthus och utomhus. Hur mycket bör man blada av när tomatklasarna nu hänger tunga?
/Kristina Lundgren

Svar:
Alla högväxande tomater, inte busktomater och dvärgsorter, måste ”tjuvas” ungefär en gång i veckan. Det betyder att man nyper bort de små skotten som kommer i ”armvecken”, plantans bladveck intill stammen. Det luktar härligt när man gör det, och det är ett bra tillfälle att också se över plantan och linda upp den runt snöret eller växtstödet.

Jag brukar toppa plantorna och ta bort ganska mycket av bladmassan när tillväxten är över, så att solen kommer åt själva tomaterna under de veckor som de mognar fram. Glöm inte heller att vattna tomaterna regelbundet och ge aldrig
flytande näring till en planta som har torkat ut. Ojämn vattning brukar
resultera i spruckna tomater.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi har ett citronträd som vi har lite svårt att förstå oss på. Vi har planterat om trädet och satt det i en lerkruka i stället för den plastkruka, i vilken den var planterad när trädet inköptes. Krukan står i ett stort ljust fönster. Trädet med frukter vill bara vissna och trädet tappar blad. Har du något råd du kan oss?
/Caroline Stålhane

Svar:
Det framgår inte hur ni har övervintrat trädet. Det är nämligen just det som är det knepiga med citrusträd. De behöver, som alla Medelhavsväxter, en mycket ljus (extrabelysning 12-14 timmar) och mycket sval (helst inte över + 12 grader) plats och försiktig vattning under det mörka halvåret. Frostfritt dock, för citrusträd tål inga minusgrader. Torr inomhusvärme under vintern är inte att rekommendera. Även om man duschar trädet regelbundet blir det för torrt och varmt för att det ska trivas.

På sommaren trivs det bäst i full sol och en regnskur då och då gör ingen skada, bara vattnet kan rinna igenom krukan. Annars kan rötterna drunkna av syrebrist. Det bästa är att vattna ordentligt och sedan låta krukjorden torka upp mellan vattningarna. Ge gärna en svag näringslösning varje gång, det finns speciell citrusnäring. Men ingen näring alls mellan november och februari.

Jag planterar om mitt lilla kalamondinträd varje vår i en lite större lerkruka med ett lager lecakulor i botten för dränering. Jorden är vanlig krukväxtjord som jag har blandat ut med lite rhododendronjord och pyttesmå lecakulor för att få den porösare. (Det finns också speciell citrusjord att köpa.)

Om trädet står utomhus nu under sommaren måste det in bums när nattfrost hotar. Och om det av någon anledning skulle behöva beskäras är bästa tidpunkten på våren när tillväxtperioden börjar. Rotskott från stammen ska alltid tas bort och man brukar även kapa grenar som växer inåt eller korsar varandra.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har hjortproblem, dov- och kronvilt.
Behöver tips på marktäckande perenner och andra typer av blommor och växter som de inte tycker är smakliga. Funkia äter de. Om du också har tips om hur man håller vildsvin utanför gräsmattan så är de välkomna. Stängsel är just nu inte ett alternativ.
/Camilla

Svar:
När det gäller vildsvin är det nog bara avskjutning som hjälper. Kontakta din kommun för att få reda på om du kan få skyddsjakt.

Dovhjort och kronhjort beter sig ungefär som rådjur när det gäller trädgårdsväxter. Du får därför följa samma råd som ges till trädgårdsägare med rådjursproblem. Sök i trädgårdsbloggen under rubriken ”Rådjur och harar” så hittar du en rad knep och åtminstone ett (blodmjölssoppan) som brukar fungera klockrent.

Det är lite vanskligare att föreslå växter som de inte gillar. Det finns ju liksom ingen garanti för att de djur som går i din trädgård inte skulle kunna få för sig att kalasa på förment viltsäkra växter.

Men de växter som brukar föreslås är lökväxter som allium, scilla, påsk- och pingstliljor, kejsarkrona och kungsängslilja. Krokus också, påstår Sveriges Lantbruksuniversitet i sina utförliga listor över rådjurståliga växter. Men det stämmer dessvärre inte med mina egna bistra erfarenheter uppe i Roslagen.

Perenner som bolltistel, brudslöja, dagliljor, daggkåpa, euforbia, kattmynta, stormhatt, fingerborgsblommor, kungsljus, lavendel, plymspirea, vallmo och pioner anses också rådjurssäkra. Liksom klätterväxterna klematis, kaprifol, pipranka och klätterhortensia. Kryddigt doftande växter och örter brukar också klara sig.

Men om det är många djur på ett litet område, och följaktligen också ont om föda, kan de äta precis allt som växer i trädgården.

Ett faktablad med en utförlig lista på ett hundratal rådjurståliga växter kan beställas från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, på tel: 018-67 11 00.

Och ett PS, från en luttrad läsare:
En eltråd ca 20cm över marken är det enda som hjälper mot vildsvin. Avskjutning är en väldigt tillfällig lösning, hälsar Erik Stiernswärd.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi har ett hus på Österlen och grannen har en stor gammal bokhäck som har blivit helt ”nerlusad” av vita flygare. De har helt invaderat häcken och mer eller mindre alla blad är glansiga och det har droppat mycket ner på våra plattor. Det vore en katastrof om häcken drabbades av följdsjukdomar och att den på sikt inte kunde överleva. Grannen älskar sin häck och vi uppskattar den likaledes. Det är vi som klipper den och mängden med vita moln som flyger upp går inte att beskriva. Vad gör vi? Går en invasion av vita flygare av denna storleken ens att bekämpa?
/Anneli Noren Asker

Svar:

Det verkar som om bokhäcken har drabbats av mjöllöss. Det kan se ut som små kritvita djur som snabbt flyger upp vid beröring innan de söker sig tillbaka till bladens undersida igen. Förr kallades de också vita flygare. Rhododendron angrips ofta och de är mycket svårbekämpade. Den största skadan orsakas av mjöllössens sockerhaltiga avföring, som brukar kallas honungsdagg. I denna sörja trivs sotdaggssvampar och det hela ser direkt oaptitligt ut, även om det inte är livsfarligt för växterna.

Det mest effektiva motmedlet är biologisk bekämpning, det vill säga: man sätter in levande organismer som tar kål på skadegörarna. Mot just mjöllöss hjälper en minimal parasitstekel som inte syns med blotta ögat, skriver hortonomen och växtskyddsexperten Maj-Lis Pettersson i sin bok Skydda din trädgård. Den söker upp mjöllusens larver och lägger i sin tur ägg i dem. Men den här typen av bekämpning är vanligast bland proffsodlare med stora växthus. Läs mer om biologisk bekämpning på www.nyttodjur.se.

Det finns också olika växtvårdsmedel som har effekt mot mjöllöss, t ex Aldecid, Florina, såplösning (5%) samt insektssåpor av olika slag och pyretrumpreparat. Men det är kanske övermäktigt för er med den stora bokhäcken, eftersom det är viktigt att bladens undersidor kommer i kontakt med medlet.

Agneta Ullenius

Fråga:
Varför får rosens blad bruna prickar/fläckar?
Vilka åtgärder krävs?
/Bo Grandin

Svar:

Dina rosor har drabbats av svartfläcksjuka, ett tyvärr ganska vanligt svampangrepp. Bladen får först brunsvarta fläckar, därefter gulnar de och faller av. Om man inte tar bort och slänger bladen kan svampen övervintra på de nedfallna bladen, och så upprepas problemet år efter år.

Friska rosor drabbas sällan av svampsjukdomar, så enklaste rådet är: byt sort. Fast jag kan förstå om du inte vill göra det. Men om rosorna är riktigt gamla kan du nog se det här angreppet som en ålderskrämpa och ändå överväga om du inte ska kassera dem och plantera nya, mer motståndskraftiga sorter.

Jag vet ju inte vilken sort du har, men om du vill ha en frisk storblommig klätterros är den röda Flammentanz ett bra val. Astrid Lindgren, Bonica, Ispahan, Stanwell Perpetual, The Fairy, Thérèse Bugnet, och Kronprinsessan Victoria är några andra motståndskraftiga rosor som rekommenderas av växtskyddsexperten och hortonomen Maj-Lis Pettersson i hennes utomordentliga bok Skydda din trädgård.

Du kan förstås också pröva det gamla trädgårdsmästarknepet mot svartfläcksjuka – att spruta med en blandning av 5 dl vatten, 1 dl Atamon (konserveringsmedel för saft och sylt) och 1 dl såpa. Men den här behandlingen bör sättas i så tidigt som möjligt på säsongen och måste också upprepas flera gånger.

Agneta Ullenius

Fråga:
På äldre dar söker vi minska arbetet i vår stora trädgård. Som ett led i detta tänker vi byta en friliggande solig perennrabatt (2 x 3 m) mot rosor. Vi vill ha röda rosor som blommar lång tid och är remonterande och inte är så utsatta för skadeinsekter och sjukdomar. På annan plats i trädgården har vi rosen Hanne som vi tycker är vacker men svår att få tag i. I rabatten finns nu bland annat lavendel och den höga stäppsalvian. Kan vi behålla dem som inslag i rosenrabatten, eller har ni annat förslag?
/Birgitta B.

Svar:
Det är en jättebra idé att behålla lavendel och stäppsalvia som rabattsällskap till de röda rosorna. Lammöron, de låga Stachys byzantina ’Silver Carpet’, som kantväxt i rabatten skulle också bli vackert.

Jag kan verkligen rekommendera Nina Weibull, en klassiker och en av de härdigaste floribundarosorna. När den börjar blomma i slutet av juni fortsätter den oavbrutet till långt inpå hösten. Mina äldsta är långt över femton år och blommar fortfarande ihärdigt, och de nyinköpta som jag har kompletterat med är helt överdådiga i sin blomning.

Andra härdiga och friska röda rosor som påminner om er favorit tehybridrosen Hanne är:

Ingrid Bergman – anses vara den allra bästa tehybriden med mörkröda blommor. Blommar också från slutet av juni till senhösten.

Gisselfeld – en annan dansk tehybridros som blommar lika länge och har dessutom lång hållbarhet i vas som snittblommor.

Allotria – en av de bästa och härdigaste röda floribundarosrosorna. Lite orangeröd när den först slår ut.

Europeana – mörkt blodröd floribundaros, härdig ända till zon 5.

Agneta Ullenius

Fråga:
Utanför min bostadsrättsbalkong på bottenvåningen får jag nu arrendera en rektangulär yta, åtta m bred och totalt 32 kvm. Ytan är idag ojämn och det börjar växa glest gräs efter områdets renovering. Plätten kan ramas in med 70 cm högt standardstaket, vilket jag tror behövs. Eventuellt blir det trätrall som ”golv” på en del, resten får vi inte täcka för där är det grustäckt.
Tacksam för tips om vad du tror blir bra att odla. Området ligger i sydost men pga. enorma träd (vet ej vilken sort) skyms hela min plätt av skugga hela dagen.
Vad kan jag odla som trivs i skugga? Kan jag odla något i 60 X 60 blomlådor på fot? Eller ska jag lämna en del ”rutor” öppna i trätrallen och odla där? Kan jag odla något ätbart? I så fall vad föreslår du?

Den nyrenoverade fasaden går i tegel/rosa färg, så jag tycker inte att rosa eller gula blomfärger passar så bra utan har enbart vita och blå blommor i mina få nuvarande krukor.

Jag har inte möjlighet att köpa dyra plantor men kan tänka mig en investering om det är perenna växter. Tycker det är roligt att pyssla och ser fram emot en egen liten odling. Det vore roligt att höra vad som är möjligt att få till på denna skuggiga plats!
/Eva-Karin i Tyresö

Svar:
Först ett grattis till denna ovanliga lilla trädgårdstäppa. Det finns mängder av växter som trivs i skuggigt läge, och det kan bli riktigt vackert om du håller dig till ditt färgschema med enbart vita och blå blommor.

Visst kan du odla perenner både i blomlådorna och i rutorna i trädäcket, men dessvärre är det nog så att de flesta ätliga växter kräver mer sol för att smaka riktigt gott. Ett någorlunda soligt läge krävs också för att bär och grönsaker ska hinna mogna innan det blir höst och vinter igen. Möjligen skulle du kunna försöka odla svarta vinbär, men de kommer att smaka surare i ditt skuggiga läge än om de odlades i full sol.

Satsa i stället på skuggälskande perenner med vackert bladverk som gör att de är lika vackra även när de inte blommar.

Rodgersia – storbladig och yvig.

Funkior – finns i massor av gröna nyanser och bladstorlekar.

Hasselört – jättebra marktäckare i skugga.

Kaukasisk förgätmigej – blommar i ljuvligaste blått på våren/försommaren. Sorten ’Jack Frost’ har också stora silvermönstrade och hjärtformade blad.

Liljekonvalj – också en vacker vårväxt.

Löjtnantshjärta – välj den vitblommande.

Silverax – sensommarens primadonna, vita blommor.

Rhododendron – om du tycker att du har plats.

Vissa nävor går också bra i skugga, exempelvis flocknäva (sorten ’Album’ har vita blommor) och brunnäva (brunvioletta blommor, finns också i vitt) men den senare har en otrolig växtkraft och kan lätt ta överhanden.