X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har minst sagt lite bekymmer med vilt växande oregano i min trädgård. Hur jag än rycker och drar hinner jag inte hålla tempo med oreganon som sprider sig som en löpeld över hela tomten. Finns det något bättre sätt än att försöka rycka upp dem med rötterna?
/Andreas Joleby

Svar:
Ditt recept är nog det bästa. Om du inte vill ta till ogräsmedel som Roundup som ju dödar alla växter som det kommer åt.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:
Har en balkong med sommarsol i några timmar på eftermiddagen. Ingen sol vintertid. Där finns ett fast planteringskärl, trälåda med plastinnerbeläggning, ca 70 x 40 cm, höjd ca 35 cm. Rätt så vindskyddat läge. Vilka vintergröna resp. blommande växter som kräver minimal skötsel kan trivas där?
/Barbro K

Svar:
Här är några härdiga, vintergröna växter som nog kan trivas på din balkong:
Dvärgcembratall, Pinus cembra ’Ortler’ – smalväxande med korta blåaktiga barr. Alternativt P.c. ’Tamangur’ med minikägelform.
Dvärgblågran, Picea pungens ’Blue Bell’.
Dvärgkaragan, Abiers koreana ’Kohout’ eller ’Silberperle’.

Bland dessa skulle det kunna vara vackert med några växter i avvikande bladfärger som: gulbladigt penningblad, rödbladig alunrot och funkior i olika gröna nyanser och bladteckningar. Löjtnantshjärta och en alpinklematis ’Tage Lundell’ som med små rosa nickande blommor vore också vackert mot allt det gröna.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag är en rätt ovan trädgårdsägare och jag har fått ett ogräs som håller på att ta över hela trädgården. Det har inga blommor men flera blad som utgår från mitten, med blomblad som ligger i samma plan rakt ut och väldigt grönt. Rötterna är som seriekopplade under marken och det luktar lite kryddigt när man klipper dem. När jag försökte beskriva det för en gammal arbetskamrat så sa hon något om kål. Hur ska jag göra för att få bort det helt så att min gräsmatta syns?
/Fredrika

Svar:
Av beskrivningen att döma låter det som kirskål eller kers, ett av de vanligaste fleråriga ogräsen i trädgårdarna. Det beror förstås på att det är synnerligen svårutrotat. Kirskålen växer utifrån jordstammar och varje liten avbruten bit växer snart upp till nya plantor.
Däremot kan du hålla efter kirskålen med gräsklipparen. Man ser den aldrig i gräsmattor som klipps kontinuerligt.

Du vet väl att kirskålen är ätlig? Man kan plocka späda nya blad och antingen äta dem råa i en sallad eller ge dem ett lätt uppkok, ungefär som spenat. Jag har också sett ett recept på kirskålspesto där man blandar maskrosblad och kirskål i stället för basilika och mixar bladen tillsammans med olja, parmesan, pinjenötter och vitlök. Det lär ha varit munkarna som introducerade kirskålen i Sverige som nyttoväxt. Dess latinska namn, Aegopodium podagraria, antyder att kirskål kan ha använts som medel mot gikt, även kallat podager.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har en terrass på 21 kvadratmeter i sydvästläge som vetter mot Mälaren (alltså kan det vara blåsigt). I en löpande betonglåda (ca 50 cm djup, sju meter lång) skulle jag göra vita/japanska planteringar. Vilka blommor/buskar bör jag plantera för att få min drömbalkong?
/Jolanta Borusiewicz

Svar:
Jag bad trädgårdsmästare Folke Mattson om hjälp med några växtförslag till din japanska balkong. Här är hans förslag:

Prydnadsgräset Miscanthus sinensis ’Morning Light’ – smala gröna blad med silvervit randning och rosaröda plymer under hösten.
Iris ensata ’Diamant’ – en japansk vit iris.
Epimedium grandiflorum – vit japansk sockblomma.
Mertensia maritima ssp asiatica – japansk ostronört.
Pinus parviflora ’Hagoromo Seedling’ – en dvärgform av japansk silvertall.
Taxus cuspidata var. nana – japansk dvärgidegran som formklipps.
Rhododendron viscosum – sen, starkt väldoftande azalea.
Acer palmatum ’Koto-no-ito’ – japansk lönn med finflikiga gröna blad.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har nyligen blivit med trädgård. Första vintern försökte jag övervintra en vindruva i kruka på min inglasade veranda. Täckte krukan med dubbelt lager av bubbelplast, men den möglade bort. I vinter ville jag övervintra stamrosor, pelargoner och dahliaknölar i mitt uteförråd och inredde en garderob med frigolit. Allt blev totalt mögligt men stamrosorna överlevde i alla fall. Rosorna har stått ute i sina krukor, och jag upptäckte att myrorna trivdes jättebra i ytterkrukorna. Satte i lite myrr, myrorna dog och det blev mögel i krukorna. Nu har jag upptäckt att mitt vildvin och murgröna verkar ha drabbats av vad jag tror är mjöldagg. Jag är ett stort frågetecken, har du några råd?
/Ulla

Svar:
Jag tror det blir för fuktigt och instängt på din veranda. Bästa sättet att undvika mögel är att lufta. Försök hålla dörren eller ventilerna öppna under milda vinterdagar. Just vildvin brukar vara tillräckligt härdigt för att planteras utomhus, då skulle du inte behöva få några problem med mögel och mjöldagg.

Myror i krukor är ett gissel, och även om de trivs allra bäst när det är torrt brukar det inte fungera att försöka vattna bort dem. Ett knep att undvika myror i krukorna är att alltid lägga ett finmaskigt nät, växtfiberduk eller ett glest tyg över hålet i krukbotten innan du lägger på lecakulor och jord och planterar.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag köpte en liten/ung buske med fyra skott, ca 50-60 cm. Den skulle placeras i en häck av äldre forsythiabuskar som har beskurits mycket i höstas då jag köpte min koloni. Nu kom det på de gamla buskarna nya skott ca 1-1,20 m höga. Hur ska jag klippa dem för att får rikligt buskage och inte pinnar som inte ger en insynsskyddad känsla.
/Gabriela

Svar:
Forsythia är en tålig buske som till och med kan formklippas. Fortsätt att beskära buskarna men helst under tiden juli-september. Klipp av gamla torra grenar längst ner och korta in yngre grenar till önskad längd. Ett riktmärke är: svaga skott beskärs till 30-50 cm ovan mark, starkare skott 60-70 cm ovan mark. Jag har själv en gammal risig buske som jag klippte ner helt efter blomningen häromåret. Sedan fick den lite kogödsel för att komma igång och växa och idag är den som ny, blommar som aldrig förr.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har fått något grått på rosblad som liknar gråmögel (heter det så?). Kan rosor få det? Och måste de i så fall tas bort för att inte smitta ner annat? Dessutom är en del blad gula men plantan är inte torr.
/Eivor Åbrandt

Svar:
Du verkar ha fått mjöldagg på dina rosor. Det är en svampsjukdom som växer som en vitgrå, puderaktig beläggning på både blad och stjälkar och även på rosenknopparna. Svampens sporer sprids effektivt till andra växter genom regn, vind, insekter och redskap så det gäller att sätta in moteld i tid. Du skriver inte hur dina rosor växer, men om de exempelvis står inklämda intill en husvägg skulle jag nog överväga att flytta dem till en luftigare plats, ge dem ny rosjord att växa i och därefter se till att rotsystemet inte behöver lida av vattenbrist.

Men till att börja med ska du ta bort alla angripna blad och kasta dem (inte i komposten förstås). En såplösning, blandning av ½ dl såpa (eller diskmedel) och 1 msk rödsprit, plus 1 msk bikarbonat, per liter vatten KAN ha effekt om du sprutar flera gånger med några dagars mellanrum.

Det finns också ett biologiskt bekämpningsmedel, i form av en sorts svamp som lever på just mjöldaggssvamparna, men det ska helst sättas in i förebyggande syfte, innan angreppen har brutit ut. Du kan också hitta olika preparat i trädgårdsbutikerna som påstås ha god effekt på mjöldagg.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag bor i en lägenhet med en gård som delas av alla i huset. Jag har nu hittat ett hörn av gården där jag skulle kunna ställa några krukor under sommarhalvåret, men som måste flyttas vintertid av snöröjningsskäl. Platsen är vid en södervägg som blir mycket varm på morgonen och fram till mitt på dagen, men som skuggas av träd på eftermiddagen. Jag funderar nu bland annat på att anlägga ett ”flyttbart” stenparti i en gammal badbalja av zink.

Är zink alls ett lämpligt material att plantera
i, eller kan det förgifta växterna? Bör jag borra
dräneringshål? Hur ska jorden vara, ska det vara
matjord i botten och stenar ovanpå? Hur
övervintrar man växterna, kan man lämna dem ute?
Eller trivs de bättre på vinden, vid ett
vindsfönster? Där är svalt och ganska mörkt.
Eller går det att övervintra växterna inne i lägenheten?

Kan du också ge tips på bra växter som trivs ihop, och helst blommar under olika delar av säsongen?
/Marianne i Göteborg

Svar:
Visst kan du plantera i zink, det är ganska vanligt till och med. Men tänk på att ett zinkkar blir mycket varmt i sommarhettan så det kommer att krävas ständig vattning. Och du bör absolut borra dräneringshål så att överskottsvatten kan rinna ut. Stenpartiväxter trivs bäst i porös, grusblandad jord och du kan lämna dem ute om du väljer härdiga växter som inte behöver skyddas vintertid. Däremot ska du inte alls fundera på att övervintra dem i rumstemperatur inomhus. Alternativet är om du har ett kallt (inte varmare än +4-5 grader) och frostfritt utrymme att förvara dem i.

Här är några härdiga växtförslag för hela säsongen:
Fjällkåpa, kattfot, krypmalört, stenkyndel, mattnejlika, alunrot, penningblad, kärleksört ’Bertram Andersson’, småiris och halvgräset bunkestarr – Carex elata ’Aurea’

Agneta Ullenius

Här är två besläktade ogräsfrågor:

Fråga 1:

I nästan alla rabatter i vår trädgård men också i t ex grusgångar har knölklockor i mängder slagit rot. Vad kan man göra?
/Bim de Verdier

Fråga 2:
Hur blir vi av med knölklockor i vår trädgård? Har mycket buskar och perenner. Blåsipporna förökar sig med myrornas hjälp, en planta har hittills resulterat i minst ett trettiotal, gullvivorna har ”invaderat” hela trädgården. Det mesta fungerar bra, men vad gör vi med knölklockorna? De nästlar sig ju in överallt.
/Mary Fallberg, Molkom

Svar:
Knölklocka är ett vackert om än rysligt svårutrotat ogräs. Rottrådarna sprider ut sig från egentliga rötterna som ser ut som vita morotsrötter, modell mini. Precis som när man drar upp maskrosor brukar bitar av rothalsen bli kvar i jorden och därifrån växer sedan nya skott ut och bildar nya plantor. Dessutom sprider ju både knölklockor och maskrosor sig flitigt med fröplantor.

Jag har konsulterat en gammal trädgårdsmästare som menar att det enda sättet att bli av med knölklockor är att upprepade gånger spruta med ogräsmedlet Roundup. Det kan ju fungera i grusgångar, men om du skulle spruta i rabatterna träffas ju även andra plantor som du vill ha kvar. Så där är ihärdig rensning nog det enda sättet. Men varenda liten rotbit måste grävas upp.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har min balkong rakt i söderläge, och skulle gärna vilja ha tips om vilket träd som skulle klara sig bäst där.
/Inger Fröhling

Svar:

Du kan förstås köpa en liten uppstammad dvärgsyren, sorten ’Palibin’, som blommar precis när de vanliga bondsyrenerna har blommat färdigt.

Men ett lite roligare val är gullkaragan, Caragana aurantiaca, ett litet härdigt prydnadsträd med gracilt gren- och bladverk och gula blommor på våren. Det brukar ha en stamhöjd på 80-100 cm när man köper det och kronan blir drygt en meter bred och 80 cm hög. Den kan förstås också beskäras till en mindre storlek.

Ett annat träd som du kan titta närmare på i plantskolan är klotformig trubbhagtorn, Crataegus monogyna ’Compacta’ – kompakt krona, vita blommor och gröna blad med fin gul höstfärg.