X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi har en stuga i Södermanland och skulle vilja flytta en slånbärsbuske till tomtens ena kant som gränsar till en åker. Hur och när ska vi göra detta? Vi tänkte ta upp en befintlig planta på ett annat ställe och flytta dit.
/Jonas Kihlgren

Svar:
Hösten är en bra flyttperiod, även i växtvärlden. Vissa välmående plantor är tåliga och tål att flyttas utan förberedelser. Men om ni vill vara på den säkra sidan kan ni förbereda flytten redan nu genom att rotbeskära plantan (om den är gammal) runtom. Skär då med en spade ut en cirkel med ca 70 cm i diameter och gör ett smalt dike ner till 30 centimeters djup. Fyll på med plantjord så får busken en chans att under sommaren växa ut med nya friska rötter.

Gräv sedan upp den på hösten så sent som möjligt när plantan har avmognat och flytta den. Då är det större chans att den etablerar sig på den nya växtplatsen eftersom den redan har påbörjat nytillväxten av rötterna.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har en två år gammal doftschersmin som jag planterat i en stor kruka på min terrass. Läget är halvskuggigt, mer åt det skuggigare hållet. Min fråga är om jag måste beskära den, och i sådant fall hur den bör beskäras? Förra året fick den endast en blomma.
/Robert Nyman

Svar:
Jag förstår åt det. Det är säkert för skuggigt för doftschersminen. Den kan nog överleva i krukan i några år, under förutsättning att det är en rejält stor kruka. Om du måste beskära den så kan du inte förvänta dig några blommor i år.

Skrapa bort översta jordlagret i krukan och lägg på ett lager naturgödsel varje vår. Men gödselvattna inte hela sommaren. Det kan bli för mycket av det goda och då vill den inte blomma av den anledningen.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vilken magnoliavariant är möjlig att plantera i Stockholmsområdet och i vilket väderstreck är chanserna störst att få den att trivas?
/Lena Spångberg

Svar:
Det är en myt att magnolia skulle vara svårodlad norr om Skåne. Ända uppe i Jämtland växer tehusmagnolian Magnolia sieboldii i skyddat läge och i Mälardalen kan man lyckas med ett hundratal olika sorter. I Stockholm finns magnolior som till och med överlevde de kalla krigsvintrarna på 1940-talet.

Att de är mycket livskraftiga förstår man när man vet att magnolior är urtidsväxter, samtida med dinosaurierna, och var de första blommande träden på jorden.

Ju längre norrut man bor, desto längre tid tar det innan de etablerar sig. Magnolior har nämligen mycket känsliga rötter. Men det är inte vintern som är största bekymret, snarare de korta, kyliga svenska somrarna. Därför blir inte magnolior lika stora träd här som på sydligare breddgrader. Men det kan ju å andra sidan vara en fördel i en liten villaträdgård.

Bland de härdigaste är kobussorterna Leonard Messel, Merrill och Royal Star. Den lilla buskmagnolian Susan klarar också vintrarna uppe hos mig i Roslagen.

Här är några bra odlingstips som jag har fått av John Lennart Söderberg, författare till boken Magnolia – Välja, köpa och odla i Sverige.

1. Köp en krukodlad planta med oskadade rötter och djupgrönt bladverk på stadiga grenar. Undvik frestelsen med många blomknoppar som tar för mycket kraft från plantan, eller klipp bort dem i samband med planteringen. Större exemplar klarar första vintern bättre.

2. Välj rätt växtplats. Ett vindskyddat sydvästläge med skydd mot tidig vårsol och liten risk för sen markfrost är bäst. Skyddade innergårdar ger ett perfekt mikroklimat. Magnolior trivs i fukthållande kemiskt sur jord med god dränering.

3. Gräv en rejäl grop, minst en halv meter djup och en meter i diameter. Jordförbättra med torvmull, rhododendronjord, barkmull, lövkompost eller ytskiktet från barrskogsjord. Blanda gärna in grovkornig sand, lecakulor eller små stenar som gör jorden mer porös. Stick ner en stödpinne, utan att skada rotklumpen. Stampa inte på jorden!

4. Hjälp till på våren. Det tar bortemot fyra år för en nyplanterad magnolia att etablera sig. Skydda nya plantor med säckväv mot den farliga vårsolen och snabba växlingar mellan upptining och frysning. Vattna vid torka på våren och försommaren, långsamt och perifert med ljummet vatten.

5. Trampa inte omkring vid nyplanteringen och gräv inte heller ner vårlökar. Magnoliarötterna breder ut sig ytligt och är sköra som halvkokt spagetti.

6. Gödsla på våren med natur- eller konstgödsel med hög kvävehalt, men ge inget efter midsommar.

7. Sätt upp gnagskydd eller nätstaket och täck marken med löv inför vintern.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag brukar odla små tomater på min inglasade balkong. Jag får ofta bra och god skörd men plantorna blir alldeles för höga och yviga, så balkongen ser skräpig ut och det blir för lite plats för blomsterprakten. Finns det någon tomatsort med bra och tidig avkastning, som inte blir högre än ca 1 meter? Kan man reglera tillväxten genom att begränsa gödslingen utan att det blir färre tomater?
/Britta Wessel, Falköping

Svar:
Jag tycker du ska välja små sorter av både busktomater och cocktailtomater. Satsa på busksorter i stället för klängande växthussorter som ränner i höjden och i princip aldrig slutar växa. Titta närmare på sorterna Solguld, Agata, Golden Queen Burpees Jubilee, Oregon Spring och Outdoor Girl.

Det finns till och med dvärgbusktomater som inte blir högre en halv meter och växer svagt men kompakt (bland annat sorterna Pendulina, Florida Petit och Yellow Canary).

Visst kan man reglera tillväxten med gödslingen, men bara till viss del och inte helt. En sort som har den egenskapen att bli lång och hög kommer ändå att växa så.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag vill så blommor till en brudbukett i mitten av augusti. Vad skulle du rekommendera? Jag bor i växtzon 6.
/Maja

Svar:
Allt växer ju snabbt uppe hos dig under de långa ljusa sommardagarna. Du bör bara tänka på att välja sorter som håller bra som snittblommor.

Här är några förslag:
Blåklint – blommar i stort sett hela sommaren.
Astrar – blommar på sensommaren. Ringkrage eller brokkrage – prästkrageliknande.
Lejongap, luktärter och brudslöja förstås.

Täck sådden i början med fiberduk för att snabba på och glöm inte att hålla den fuktig men inte plaskvåt.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vid sommarstugan i Hälsingland har alpklematisen vuxit sig rätt stor. På försommaren ser den risig ut och jag skulle vilja klippa bort det mesta men så tittar jag noga, och sannerligen, kommer det inte knoppar från vad som ser ut som helt stendöda pinnar! Nästa gång jag kommer upp blommar den stolt med blå blommor men sedan blir den risig igen. Vad skall jag göra?
/Elisabeth

Svar:
Alpklematis blommar under vår och försommar på fjolårsveden och en del sorter blommar om ytterligare en gång på sommaren. Den sortens klematis ska egentligen inte beskäras utan bara putsas. Det betyder att man knipsar bort torkade och trista delar, och var man ska klippa ser man bäst när den har börjat växa från till synes helt stendöd ved. Precis som du har noterat. Du kanske bara ska klippa bort lite mer än du brukar på försommaren?

Men visst kan du ta till med storsläggan om klematisen har vuxit sig alltför yvig och risig. Kapa då rankorna ganska radikalt direkt efter blomningen. Det kallas föryngringsbeskärning och det tål den om växten i övrigt mår bra.

Agneta Ullenius

Fråga:
Bladlöss och vita flygare hur bekämpar man dem?
/Börje

Svar:
Hallå Börje, nu ska det uppenbaras för dig varför man talar om gröna fingrar. Gå genast ut och kläm ihjäl bladlössen! Så fort du ser dem på blomstjälkar och blad, och glöm inte att inspektera bladens undersida också där de helst håller till.

Bladlöss är små insekter, 2-3 mm långa, och kan variera i färg från ljusgult till svart, men de allra vanligaste är gröna. Så vitt jag förstår föds bladlösshonor gravida och föder sedan nya gravida bäbisar på ett sätt som närmast liknar jungfrufödsel. Nyckelpigor livnär sig huvudsakligen på bladlöss så var extra rädd om dem.

Du kan också spruta bort bladlössen med en stark vattenstråle. Riktigt svåra angrepp kan sprutas med såpsprit (3-5 cl per liter vatten) som finns att köpa på apotek. Spruta upprepade gånger med några dagars mellanrum så får du också med nya generationers bladlöss.

Vita flygare, mjöllöss, är betydligt tuffare att bli av med. De håller också företrädesvis till på undersidan av bladen. Den största skadan orsakas dock av deras sockerhaltiga avföring, så kallad honungsdagg. I den växer sotdaggssvampar som gör att bladen får en ohälsosam svart beläggning.

Hortonomen Maj-Lis Pettersson, en av Sveriges främsta växtskyddsexperter, rekommenderar hobbyodlare att behandla med Provado insektsspray en gång i veckan i en månads tid. Finns också i form av pinnar som stoppas ner i jorden. I växthusodlingar används biologisk bekämpning med hjälp av en parasitstekel mot mjöllössen.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har en liten balkong som ligger i stort sett hela dagen i skugga (norrläge) samt precis vid vatten, så det kan vara ganska blåsigt på den också. En sommar försökte jag odla jordgubbar, det blev röda jordgubbar men jättesura. Sedan dess har jag inte vågat mig på något mer. Helst skulle jag vilja kunna odla lite potatis, bär och grönsaker, är det möjligt med det läget? Vilka övriga växter kan klara detta läge?
/Johanna

Svar:
Tyvärr är det nog så att de flesta ätliga växter kräver mer sol än vad du har på din skuggbalkong för att smaka riktigt gott. Ett någorlunda soligt läge krävs också för att bär och grönsaker ska hinna mogna innan det blir höst och vinter igen. Möjligen skulle du kunna försöka odla svarta vinbär eller en körsbärsbuske, men de kommer att smaka surare i ditt skuggiga läge än om de odlades i full sol.

Därför blir mitt förslag andra vackra och skuggälskande växter som är fleråriga. Många har också uppseendeväckande vackert bladverk, så de blir fina på balkongen även när de inte blommar.

Funkia – en favorit, finns i massor av gröna nyanser och bladstorlekar. Den har man mest för de stiliga bladens skull.

Kaukasisk förgätmigej – blommar i ljuvligaste blått på våren/försommaren. Sorten ’Jack Frost’ har också stora silvermönstrade och hjärtformade blad.

Alunrot – sorten ’Mint Frost’ har vackra, silvriga, mintgröna blad.

Prydnadsgräsen hakonegräs, japansk starr och kinesisk kämpestarr.

Liljekonvalj, hasselört, parasollblad, linnea, spetsmössa, klockvippa ’Stoplight’ och löjtnantshjärta.

Komplettera gärna krukmöblemanget med en klotklippt idegran av sorten ’Green Mountain’.

Jag tror nog att din balkong kan bli traktens sevärdhet.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vår lilla förening har en gräsmatta på 15 x 15 meter. Är det bra att lägga på ny jord och nya frön nu och låta det ta sig eller ska vi vänta på mer sol och regn? Det finns kala fläckar här och där och hur ska vi gödsla?

Svar:
Börja med att rugga upp jorden i de kala fläckarna med en kratta. Så gräsfrö och gödsla samtidigt och platta till ytan lite med ovansidan på krattan. Det finns både bra och miljövänlig gräsmattegödsel, som exempelvis Algomin och Chrysan.

Vattna sedan varje kväll så att de nysådda delarna hålls ordentligt fuktiga. Om de tillåts torka är allt arbete förgäves.

Om ni sår nytt gräsfrö varje år, inte bara i de kala fläckarna, blir gräsmattan så småningom både snyggare och får bättre motståndskraft mot ogräs.

Ni kan också passa på att toppdressa gräset, det vill säga kratta ut några millimeter av en blandning av jord och sand som kan köpas säckvis i trädgårdsbutiker. Det jämnar ut ojämnheter i gräsmattan och främjar både rötter och mikroliv i jorden.

Gödsla sedan ett par gånger till under sommaren, eller ännu hellre: låt gräsklippet ligga kvar, det blir den bästa tänkbara gödningen.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag funderar på att göra en lundplantering i en del av vår ganska stora tomt söder om Lilla Edet. Där är idag ett gammalt betesgärde, lerjord och ganska blött, men öppet och soligt samt utsatt för vind (en av funktionerna för den lilla lunden blir förhoppningsvis att ge vindskydd åt resten av trädgården). Vilka stora buskar/låga träd kan passa i sådana förhållanden? Jag tror att jag skulle vilja ha ett buskbryn som avgränsare till lunden. Vad skulle man kunna använda där? Slutligen, har du förslag på skugg- och fuktälskande växter som undervegetation?
/Alexandra

Svar:
Det finns en hel del fuktälskande buskar och träd som skulle passa. Kika närmare på:

Katsura, flikbladig gråal, rädbladig gråal, sammetshortensia, rönnbärsapel, småblommig hästkastanj, vårazalea och tupeloträd (Nyssa sylvatico).

Bland fuktälskande perenner till undervegetation skulle du kunna välja:

Kabbleka i olika sorter, skunkkalla, smörboll, rosenviva, kandelaberviva, kärrtörel, amerikanskt älggräs, ängsbräsma, humleblomster, midsommarblomster, gökblomster och ängsvädd bland många andra.