X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Har planterat om min bougainvillea som överlevt vintern inne i lägenheten lite svalt men ej mörkt. Nu ser den så ledsen ut. Har använt vanlig krukväxtjord och vattnar sparsamt och ställt i fett önster. Finns det hopp att den kan ta sig?
/Solveig T

Svar:

Ja, den kommer säkert att klara sig. Den har nog bara fått en liten omplanteringschock för det blir alltid lite skador på rötterna vid omplantering. Bougainvillean kan beskäras ganska hårt på våren för att bilda nya blomrika skott.

Kolla bara så att den inte har fått spinnkvalster som bougainvillea lätt angrips av. I så fall måste du duscha plantan och ta bort all väv. Spruta sedan en gång i veckan med Provado Insektsspray Plus, och stoppa för säkerhets skull även ner Provadopinnar i jorden som bekämpar angreppen systemiskt.¶

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:
Finns det några medel som verkligen fungerar mot mördarsniglarna? Har hört talas om några mystiska maskar…
/Sara S

Svar:
Jo, det stämmer bra. I dag kommer faktiskt den allra första leveransen av det miljövänliga engelska medlet Nemaslug till den svenska distributören. Än så länge finns medlet inte ute i affärerna men det kan beställas direkt från Bionema.

Nemaslug godkändes så sent som i mars av Kemikalieinspektionen. Det handlar om millimeterstora rundmaskar, s.k. nematoder, som infekterar och dödar sniglar. De mikroskopiska maskarna avger en bakterie som gör att snigelns mantel sväller upp. Efter tre dagar slutar den att äta och sedan dör den inom en vecka. Medlet är miljövänligt och ofarligt för andra djur och människor. Dessutom påstås det fungera även under regniga perioder då ju sniglarna kan föröka sig explosionsartat.

En förpackning med tolv miljoner nematoder räcker till 40 kvadratmeter och kostar 280 kronor inklusive moms och frakt. Försändelsen skickas med kylklamp och nematoderna måste förvaras i kyl tills de används.

Exakt hur effektivt det nya medlet är återstår att se. Snigelexperter som Ted von Proschwitz på Naturhistoriska museet i Göteborg varnar för att sätta alltför stor tilltro till det.

Det som vi kallar mördarsnigel anses vara spansk skogssnigel, Arion lusitanicus. Den äter döda och levande växter samt kadaver, därav namnet. Första gången den dök upp i Sverige var 1975, närmare bestämt i Skåne. Mördarsnigeln sprids med jord och plantor och förekommer numera så långt upp som i Ångermanland och delar av Norrlandskusten.

Andra väl beprövade motmedel är låga elstängsel eller plåtstaket, fällor med öl eller ättika samt de godkända järnfosfatmedlen Ferramol Singeleffekt och Snigelfritt. Dessutom kan man i trädgårdsbutikerna hitta sådant som frätande spray, snigelgiljotin, snigelbar, snigeltång med ficklampa, strömförande tejp och en rad mer eller mindre märkliga produkter som alla påstås hjälpa.

Självklart kan man också försöka bekämpa sniglarna på egen hand. Här är några elementära tips:

1. Vattna inte odlingarna på kvällen. Sniglarna trivs i en fuktig miljö men har svårt att överleva i torka.
2. Håll marken intill odlingen fri från annan vegetation och luckra upp jorden så de får svårt att gömma sig.
3. Var snabb med bekämpningen nu på våren innan de har blivit vuxna och hunnit lägga ägg.
4. Döda dem genom att klippa av huvudet eller lägg dem i en plastpåse i frysen över natten. Kasta den sedan i soporna. Lägg inte ut avlivade sniglar i trädgården.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har övertagit en trädgård i Höllviken, Skåne, som sannolikt aldrig har gjorts i ordning eller skötts om. Några få växter kan sparas, men det mesta måste planeras och göras om. Kommer i år att fokusera på att få trädgården mer plan genom att fylla ut med ny jord och att fräsa bort sådant som tidigare ”fått växa över alla bräddar” (t.ex. björnbärssnår och vildkaprifol) samt att sätta upp staket (har småbarn). Det mesta av planteringen tänker jag avvakta med till nästa år (ev. till hösten) dels av tidsskäl, dels för att se hur förhållandena på tomten är.

Jag vill emellertid gärna plantera några buskar redan i år så att de får ytterligare ett växtår. Tomten är till största del i sydvästläge, men vi kommer även att plantera en del buskar mot nordväst och några åt nordost. Har du några bra tips på buskar som trivs i dessa lägen och som är relativt snabbväxande?

Jag vill gärna rama in buskarna senare med andra planteringar av t.ex. perenner. Jag har redan funderat på syren, forsythia, lagerhägg, körsbärskornell, bambu och magnolia. Jordmånen är sandmark och växtzonen 1.

Jag undrar också om du har några bra tips på buskar/blommor som trivs under (mindre) tallar? Sist, men inte minst undrar jag om det finns växter som är mer tåliga mot mördarsniglar än andra (hade inte mördarsniglar i min förra trädgård, men har förstått att de finns här). Är blommande buskar mindre attraktiva för mördarsniglar än perenner?
/Sofia Tauson

Svar:
Lagerhägg och körsbärskornell trivs bra i sandjord, men inte bambu, syren och magnolia såvida du inte tillför mer humusjord.

Att gruppera bergsbambu ihop med jätteslide kan bli mycket raffinerat (men sätt inte varannan planta av vardera). Högvuxet elefantgräs, Miscanthus giganteus, passar också ihop med bambu och slide.

Här är några fler vedartade växter som föredrar sandjord:

Japansk lönn, sorten ’Shaina’ är ganska snabbväxande, rödbladig med mycket grann röd nytillväxt. Kan förmodligen bli bortemot fyra meter hög hos dig.

Välj gärna den gulbladiga körsbärskornellen ’Aurea’ bredvid den rödbladiga japanska lönnen.

Perukbusken ’Grace’ blir storvuxen och är också rödbladig.

Smalbladig silverbuske – doftar ljuvligt när den blommar och blir 4-5 meter hög.

Klotrobinia – stiligt träd med rund krona.

Korkskruvsrobinia – kanske ännu vackrare.

Pärlbuske, Exochorda serratifolia ’Snow White’ – älskar sandjord och blir 2,5-3 meter hög.

Korstörne ’Sunburst’ – vackert gulbladigt träd.

Buskväppling – har lilarosa blommor.

Ginstarter trivs också i sandjord men blir kanske lite för låga?

Under tallarna skulle det kunna bli vackert med lågvuxna japanska azaleor och rhododendron. Titta närmare på azaleasorterna: ’Kermesina Rosé’, ’Ledikanense’, ’Melina’, ’Rosalind’, ’Schneeperle’ och ’White Throat’. Bland de små kompakta rhododenronsorterna: ’Blueshine Girl’, ’Jacksonii’, ’Mist Maiden’, ’Silver Leaf’ och ’Teddy Bear’. Blanda i fibrig, grov naturtorv och lite kogödsel i sandjorden vid planteringen.

Som marktäckare under buskar och träd föreslår jag mjölon, en vintergrön ljungväxt med röda bär.

Och, slutligen: Sniglar brukar inte angripa vedartade växter.

Agneta Ullenius

I helgens SvD/Magasinet skrev jag om alla vilda sippor som man kan köpa i trädgårdsbutiker och plantera hemma i trädgården eller i vårkrukor på balkongen.

Då kände jag inte till att det finns en ny och alldeles unik sökbar flora på nätet. Det är ett gäng pensionerade ingenjörer, med sammanlagt hundra års yrkeserfarenhet från Ericsson, som under flera år har jobbat fram en växtdatabas med 1500 svenska växter – örter och ris (blommor i folkmun), träd och buskar.

– Vi är problemlösare, inga botanister, berättar en av initiativtagarna, Jan-Olof Nordenstam. Men en i gruppen är mycket intresserad av växter och vi har haft stor hjälp av andra blomsterkunniga.

Så nästa gång du hittar en okänd växt ute i naturen kan du konsultera Digiflora och där söka dig fram och identifiera växten genom att fylla i blommans färg, blomningstid, storlek, fyndplats etc. Om du vill veta mer länkas du vidare till Den virtuella floran, Naturhistoriska riksmuseets fenomenala databas med utförliga artbeskrivningar och utbredningskartor över i stort sett alla svenska växter.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har ett nybyggt hus och vill göra tomten insynsskyddad. Vilket passar bäst? Thuja eller vintergrön liguister?Jag vill att det ska växa upp fort och vara tätt.
/Jimmy

Svar:
Det är ju delvis en smakfråga, men jag tycker att thujor är dystra och tråkiga och liguster växer för långsamt. Dessutom är vintergrön liguster endast härdig i zon 2. Det finns förstås färdiga häckar att köpa av liguster där de största är ca 180 cm höga. För den som har tjock plånbok…

Andra hyfsat snabbväxande är:

Avenbok och bok som man inte toppklipper förrän de har nått önskad höjd. Däremot sidoklipper man dem varje år.

Fröplantor av blodbok där plantorna skiftar i olika gröna och rödaktiga nyanser kan bli en mycket vacker häck. Både avenbok och bok ska vårplanteras, senast i andra hälften av maj.

Lärkhäckar är också ett snabbväxande och bra alternativ men de kräver full sol. De har en vacker ljusgrön färg sommartid och får en närmast smörgul höstfärg. Varför inte plantera en scharlakansek framför lärkhäcken så får du en fantastisk färgklick i trädgården på hösten.

Du kan förstås också plantera olika sorters friväxande buskar i grupper längs tomtgränsen. Kombinerat med perenner kan det bli hur proffsigt och stiligt som helst. I så fall tycker jag att du ska studera förra årets mästarrabatt som trädgårdsmästaren Folke Mattsson skapade med buskar, perenner och blommande lökväxter. Du hittar den här.


Agneta Ullenius

Fråga:
Efter att ha byggt nytt hus och därmed fått hela tomten upp och nervänd med lermassor är det omöjligt att gräva gropar djupa nog för buskar och träd mer än på ett par enstaka ställen där en grävskopa har förberett sedan tidigare.
Jag tänker i stället bygga lådor på höjden. Breda som pallar och kanske t o m 50 – 60 sm höga för att just kunna plantera buskar. Vad tror du om det? Och har du förslag på hur jag bäst gör?Jag bor på Frösön och har nog zon 5 som riktmärke, dvs en viss utmaning att få det gröna att växa! Har du kanske förslag på några lämpliga träd och buskar?
/Mia T- Gedda

Svar:
Det är tyvärr ingen bra idé. Att odla träd, buskar och perenner i lådor gör man bara när man är nödd och tvungen, exempelvis om man vill ha en egen trädgård på balkongen. Och då kan man inte räkna med att de blir riktigt långlivade.

Uppe hos dig i zon 5 är det för det första betydligt större risk att rötterna dör på grund av kyla. För det andra blir det förr eller senare för liten jordvolym för växterna. Och för det tredje måste du vattna lådorna flera gånger i veckan under sommaren och tillföra näring betydligt oftare än om du odlar på friland.

Förbättra i stället lerjorden nu på våren genom att lägga på ett 8-10 cm tjockt lager med 0-8 mm grovt grus. Fräs sedan ner det i leran tillsammans med hönsgödsel eller kogödsel.

Det finns många växter som trivs i lerjord – här är bara några exempel:
Hagtorn
Prydnadsapel
Bergkörsbär
Syrener
Snöbollsbuske
Ölandstok
Rosenhallon
Gammaldags buskrosor

Lycka till!

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har en helt seriös fråga som tyvärr andra trädgårdsexperter tror att jag ställer för att driva med dem. Alltså har jag ännu inte fått något svar eller förklaring.
Den lyder:
För över 30 år sedan när vi byggde fritidshus planterade jag ett antal pioner. Röda, vita och rosa, två av varje färg. Alla blommade hur tjusigt som helst de första åren. Sedan har det varit lite olika med blomningen men nu har jag bara vita pioner! Jag har inte flyttat på dem. Kan pioner verkligen ändra färg?Har inget emot vita pioner men undrar varför de röda och rosa har försvunnit.
/Eha Engel

Svar:
Hm, knivig fråga. Jag konsulterade trädgårdsmästaren Folke Mattsson som har över trettio års erfarenhet från växtförsäljning på Zetas trädgård i Huddinge. Förr i världen, berättar han, fanns det ympade pioner att köpa. Det är faktiskt inte otänkbart att det kan ha varit sådana ni planterade. Och då kan förädlingen ha dött så att bara grundstamspionen, den vita, lever vidare.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag skulle så gärna vilja ha en äkta gammaldags blomsteräng ute vid mitt lantställe. Utrymme finns, liksom gräsmatta, men hur gör man? Finns det plantor att köpa eller ska man så frö och i så fall vilka?
/Rospiggen Ulla

Svar:
En ”riktig” vild svensk sommaräng är inte gjord i en handvändning. Man kan visserligen utgå från sin gräsmatta, men det ska vara mager jord för att ängsblommor ska trivas. Ingen gödsling således. Det finns fina fröblandningar att köpa, och även plantor av olika ängsblommor. En äkta äng bör också slås tidigast i mitten av juli. Sedan måste höet ligga kvar och fröa av sig och till sist krattas ihop och tas bort.

Om du tycker det verkar jobbigt så kan du för all del nöja dig med en enkel ettårig trädgårdsvariant. Det vill säga: Så frö av blåklint, vallmo, ringblommor med mera på en plätt ledig jord i trädgården.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag har köpt ett sommarhus ute på Ljusterö.Nästan hela tomten är full av blåbärsris. Bergig grund, men plant. Har en gräsfläck, men kan tänka mig lite mer yta så min lillkille kan springa lite runt granen och tallarna. Har inga ambitioner om en ”golfgräsmatta”, så lite mossa i gräset dör jag inte av. Grannen brände av lite blåbär hos sig för att anlägga mer gräs och det verkar ju smart. Kan minimalt om trädgårdar och undrar egentligen hur jag har vågat att köpa sommarstuga! Vad är det enklaste att göra för mig?
/Charlotta

Svar:
Det allra enklaste är att klippa ner blåbärsriset och sedan börja använda gräsklipparen. Att bränna bort riset skadar även undervegetationen (gräset).

Du kan också behöva renovera gräset här och var. Det görs bäst när värmen har kommit, ute i skärgården kanske först i maj-juni. Räfsa ordentligt och strö i lite ny sandblandad jord på kala ställen och så sedan nytt gräs där det behövs. Se till att jorden är fuktig så att gräsfröna kan gro. Det finns gräsfröblandningar även i små förpackningar med härdiga och slitstarka sorter. Försök platta till jorden med en spade så att fröna verkligen kommer ner tätt i jorden. Annars får de svårt att gro.

Låt sedan gräsklippet ligga kvar efter varje klippning, det är den enklaste gödningen. Du kan också komplettera med ett organiskt gödselmedel längre fram när gräset har kommit igång och börjat växa. Om gräset är friskt och har god tillväxt kan det nämligen också lättare konkurrera ut ogräs och mossa. Klipp inte för kort – en halv decimeter är ett bra riktmärke.

Jag tycker också att du ska skaffa en bra grundläggande trädgårdsbok så du inte behöver känna dig så ängslig!
Titta lite närmare på dessa förslag som jag tror kan passa:
Trädgårdstider – Eva Rönnblom
Naturlig trädgård – Susanna Rosén
Latmansträdgården – Kerstin Engstrand

Agneta Ullenius

Fråga:
Ännu har de inte kommit, men vi brukar ha massor av äckliga myror i trädgården på sommaren. De tar sig in överallt, även i krukor med sommarblommor. Vad göra?
/Lennart och Inga-Lill

Svar:
Det är inte helt lätt. Försök att hitta myrsamhället och gräv bort det nu så fort som möjligt. Vattna rikligt på resterna av boet, gärna med kokhett vatten och upprepade gånger. Om det inte hjälper får ni ta till de myrmedel som finns i trädgårdsbutikerna.