X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag fick under förra sommaren angrepp av spinn i min lägenhet. De försvann så fort det blev kallt och efter att jag kasserade de angripna växterna (två storblommiga nattljus, en dahlia och två belladonna). Men nu är det ju strax dags att börja odla inför sommaren igen. Har du något tips på hur jag blir av med eventuella ägg som de små rackarna kan ha lagt i krukkärl, fönsterbrädor, m.m.? Finns det något rengöringsmedel som fungerar extra bra?
/Magnus

Svar:
Det är alldeles riktigt att så kallade växthusspinnkvalster trivs bäst när det är torrt och varmt. De kan angripa både krukväxter och utomhusväxter. Bladen blir vitprickiga och ser dammiga ut. I värsta fall vissnar de och faller av.
Behandlas med två msk såpsprit, finns på apoteket, per liter vatten. Duscha även undersidan av bladen och upprepa proceduren efter några dagar då det kan finnas en ny generation ohyra som måste behandlas.
I växthus kan man spruta rent med högtrycksspruta, men för krukodlingen räcker det med att göra rent ordentligt med såpa eller liknande. Om du likväl är orolig kan du ju också duscha krukorna med lite såpsprit innan du planterar.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:
Jag fullkomligt älskar magnolia, men bor i lägenhet. Min fråga är därför om man kan ha magnolia på balkongen, hur man i så fall övervintrar den och vad jag behöver tänka på i övrigt?
/Maria

Svar:
Om du bor i växtzon 1-2 finns det en möjlighet att odla några härdiga sorter på balkongen i några år, tills krukan blir för liten. Om man då inte har en egen trädgård att plantera ut magnolian i kan man ju ge bort den i present till någon som har trädgård.
En magnolia kräver djup jord och mycket jord, bestående av fibrig grov torvmull blandad med lövkompost och lite grus.
Några härdiga sorter som blommar redan i unga år:
’Leonard Messel’ – ljusrosa, tidigblommande.
Sieboldii (helst proveniens Hammarö) – tehusmagnolia, också kallad buskmagnolia. Vita väldoftande blommor med röda ståndare.
stellata ’Royal Star’ – stjärnmagnolia med vita stjärnformade blommor.

Agneta Ullenius

Fråga:
Hur mycket vatten skall en azalea ha, hur ofta och på vilket sätt skall den vattnas? Jag brukar dränka krukan ca var 2-3 dag så att luftbubblorna försvinner. Dock tycker jag att det rasar lite väl mycket blad ibland. Beror det på att azalean får för mycket vatten?
/Louise i Paris

Svar:
Om azalean står i en lerkruka fungerar det att sänka ner den i vatten som du gör. Men om den växer i en plastkruka är det bättre att ställa ner krukan i en hink med lite vatten i botten och låta den dra en stund. Problemet med azalea är att den kräver en skvätt vatten så gott som varje dag och det är lätt att glömma bort den. Men den får inte heller ständigt stå i blöt jord så man bör alltid känna efter med ett finger innan man vattnar.
Under sommaren kan azalean stå ute på en halvskuggig plats. Fortsätt vattna som vanligt och ge den näring regelbundet. Till hösten, innan frosten kommer, tar man in krukan och ställer den ljust och svalt, under +12 grader men frostfritt förstås. Detta är en förutsättning för att nya blomknoppar ska kunna mogna.

Agneta Ullenius


Fråga:

Har ett persikoträd i kruka på en inglasad balkong, inköpt i fjol. Fjolårets grenar börjar nu knoppas. Hur skall jag beskära den?
/Mari-Ann

Svar:
Det är väl sent att beskära trädet nu. Då kommer det att ”blöda”. Prunusarter ska beskäras under de så kallade JAS-månaderna, det vill säga: juli, augusti och september.

Agneta Ullenius

Här två frågor om beskärning av barrväxter som hör ihop. Jag konsulterade Solveig Sidblad på Koloniträdgårdsförbundet för bästa råd.

Fråga 1:
Går det att väcka liv i en gammal en som egentligen bara har kvar sina barrbärande grenar högst upp? Den har sedan många år belysning som vi brukar tända under det mörka halvåret. Nu ser enen ganska märklig ut och smålamporna, som tidigare var gömda, syns nu hängande i sina sladdar.
/Barbara

Svar: Nej det går tyvärr inte att väcka liv i de grenar som inte längre har gröna barr. De kan inte skjuta nya skott. Så det enda man kan göra är att stamma upp den och få den att växa till i toppen som ett enträd.

Fråga 2:
En tall växer strax bakom enen. Kan man kapa toppen på tallen och i så fall vilken årstid gör man det? Tallen är inte särskilt hög, ungefär 3,5 meter. Både tallen och enen står magert på en knalle i Roslagen, relativt blåsigt men inte vingligt.
/Barbara

Svar:
Det låter som en bättre idé att låta tallen bli den nya ljusbäraren. Det brukar inte vara så lätt att kapa toppen på en tall så att det ser snyggt ut. Men det beror på växtsättet. Om det går att kapa över en naturlig förgrening utan att det ser stympat ut så kan det vara värt ett försök. Det bryter dock inte ut nya grenar från beskärningsstället.

Beskärningen bör ske under våren innan tillväxten sätter igång. För att få tallen att hålla sig tät och inte skjuta på höjden så måste årsskotten ständigt toppas på alla grenarna. Det görs i juni, juli.

Agneta Ullenius


Fråga:

Jag skulle vilja odla en doftros i en stor kruka jag har på balkongen. Går det? Hur ska den skötas? Och vilken ska jag i så fall välja??
/Christina Lundqvist, Danderyd

Svar:
Om du inte har möjlighet att vinterförvara roskrukan kallt men frostfritt måste du välja en härdig ros, helst minst zon 5. Plantera i en djup kruka som rymmer 20 liter jord. Det finns speciell rosjord som är naturgödslad, lerhaltig och lätt kalkad.

Centifoliabuskrosen ’Comtesse de Murinais’ har blekrosa-vita, fyllda och väldoftande blommor, zon 5.

Damascenerrosen ’Celsiana’ får eleganta, halfyllda silkesaktiga rosa blommor som vid varmt väder bleknar till vitt. Starkt väldoftande, zon 5.

Beskär försiktigt om våren när björkarna har musöronstora blad. Vattna med rikligt med näring hela sommaren och se till att jorden inte torkar ut.

Agneta Ullenius


Fråga:

Jag vore mycket tacksam för konkreta tips om hur jag ska lyckas med mina Akleja-frön. Hur får jag dem att gro? Har läst om att jag ska lägga dem i frysen efter att jag sått. Stämmer det?
/Cecilia

Svar:
De ska ha kyla för att gro, men det räcker med att ställa i sådden i kylskåpet i två-fyra veckor. Jorden ska hållas fuktig hela tiden, även efter köldbehandlingen. Du kan också ställa ut krukorna, bara det står skyddade från slagregn och fåglar. Det gör inget om det blir lite frost.

Agneta Ullenius

Fråga:
Nu har det börjat att knoppa på buskar och träd. Vi ska klippa ner vår syrenbuske, kan man göra det efter att den har fått knoppar?
Vi ska även odla marktäckande växt på en jordplätt ute och undrar vilka tips du har om att välja rätt växt?
/Nina Burvall, Lidingö.

Svar:
Syrener brukar beskäras på vårvintern men man kan också göra det strax efter blomningen. Gamla rotäkta syrenhäckar kan behöva en radikal beskärning, det vill säga att man sågar av stammarna vid fotknölshöjd. Förädlade namnsorter som är ympade på vanlig syren eller ungersk syren bör dock inte kapas så långt ner om man vill bevara den inympade sorten.
Gödsla när de börjar skjuta nya rotskott på våren och räkna sedan inte med någon blomning under de första åren.
Syren mår också bra av att gallras regelbundet. Vid sådan underhållsbeskärning skär man bara bort de äldsta stammarna. Det kan också göras efter blomningen.

En utmärkt underhållsfri marktäckare är röd sockblomma, Epimedium rubrum. Den kan växa i både sol och skugga, till och med i närheten av björkar. Plantera med ca 25-30 cm plantavstånd i förband (zickzack-mönster).

Agneta Ullenius

Fråga:
Inför planteringen av mina två fina polstjärnerosor, läste jag att rosor vill ”ha fras runt fötterna” och inte stå så ensamma. Så när de fick sin växtplats vid ett gammalt päronträd lät jag kirskålen stå kvar. Till sommaren har polstjärnan och kirskålen levt tillsammans i två år. Men nu har jag läst att kirsen suger näring ur jorden. Stämmer det, eller snarare, är det något jag bör göra för att säkra rosornas fortsatta goda tillväxt?
/Anne Hammarskjöld

Svar:
Visst kan kirskål vara en mycket dekorativ marktäckare, inte minst den vitbrokiga, Aegopodium podograria ‘Variegatum’. Det stämmer också att kirskål tar näring ur jorden och kan ta kål på växtgrannar. Men kirskålens rotsystem är ganska ytligt medan rosen har ett djupt rotsystem så de konkurrerar inte om näringen. Däremot uppstår förstås problem om kirskål kommer in i en perennrabatt.

Agneta Ullenius

Fråga:
Ska bygga en vinterträdgård cirka 6 x 4 meter. Har du några bra förslag på vilka växter som lämpar sig bra där? Vill gärna ha vindruvor och någon exotisk frukt. Tänkte också ha ett litet vattenfall på väggen. Har du några bra tips på litteratur eller har du själv några bra förslag på arrangemang runt vattenfallet?
/Anita Gustafsson

Svar:

De flesta fruktbärande träd blir för stora. Men genom att lära sig beskära träden kan de förstås hållas mindre. Flera citrussorter är dock naturligt små träd och olivträd är dessutom lätta att formklippa. Dvärgpersika, inte härdig utomhus, rekommenderar Folke ”Mäzter” Mattsson på Zetas Finsmakarens trädgård. Sorten ’Bonanza’ blommar mycket vackert och det finns även en stiligt rödbladig sort som heter ’Bonfire’. Båda ger fina frukter. Kiwi passar också i en vinterträdgård. Sorten ’Jenny’ är dessutom självbefruktande så man slipper plantera både han- och honplanta. Den röda vindruvan ’Vanessa’ är kärnfri och lämpar sig bra för odling i uterum.
Som ögonfröjd kan du välja en rumslind, Sparrmannia, som har fått sitt namn från en av Linnés lärjungar. Ganska storvuxen med lönnliknande blad och vita blommor i klasar. Du har också möjlighet att odla en av världens vackraste växter, buskvallmo Romneya Coulteri. Den har grått bladverk och vackra, femton centimeter stora sidenvita enkla blommor med gula ståndare. Kan bli upp till två meter hög, och går även att odla utomhus mot en varm vägg i zon 1-2 ifall den vintertäcks med en frigolitskiva på marken.

Lästips:

Boken Sten, vatten och växter av konstnären Helge Lundström och Birgitta Geite. Där delar han med sig av sina tankar om hur man bygger dammar och bäckar samt väljer växter i och kring vattnet som harmoniserar med naturen.

Trädgårdens vatten av Kerstin Engstrand och Anders Persson är en bra handbok för både små och stora vattenarrangemang med många goda växtråd.