Fråga:

I december köpte jag en julstjärna inför julen. Nu skulle jag vilja ha tips och råd för hur jag (om möjligt) håller den vid liv till nästa år.

/Lovisa Jansson

Svar:

Visst kan du behålla julstjärnan och sköta om den som en vanlig krukväxt, men frågar du mig tycker jag inte det är värt besväret. De brukar bli både glesa och taniga i vintermörkret, även om krukan står i ett fönster. Vill du ändå försöka bör du först klippa av själva ”stjärnan”, det vill säga de röda högbladen, efter en tid. Sedan toppar du, nyper bort, nya skott efter hand för att få en kompaktare planta. I början av mars är det sedan lämpligt att plantera om julstjärnan i en större kruka. Den här växten trivs utomhus under sommaren, men bör sakta vänjas för utelivet och ställas ut först när det verkligen är varmt nog, stadigt över 15 grader. Placera den på en vindskyddad plats och vattna och gödsla den sedan hela sommaren.

Räkna dock inte med att få någon ny blomning. Det krävs en behandling med omväxlande ljus och kyla plus totalt mörker under minst tolv timmar om dagen i många veckors tid för att få högbladen att ändra färg och bli röda igen.

Julstjärnan är en av de mest lättskötta av våra julblommor. Dör de brukar det vanligen bero på övervattning i alltför nitisk omsorg. Vattna bara en gång i veckan med rumstempererat vatten och låt jorden torka upp lätt mellan vattningarna. Ett knep är att lyfta upp krukan och känna hur tung/lätt den är. Är den tung behövs inte mer vatten. Ge krukväxtnäring varannan vecka så kommer den att klara sig fint länge och väl. Om bladen gulnar, rullar ihop sig och faller av kan det tyda på att krukan står för torrt.

 

 

Fråga:

I höstas planterade jag några nya rosor och kupade upp jord precis som man ska göra. Men nu ser jag att jorden liksom har försvunnit, förmodligen blåst bort. Så jag börjar bli orolig för att rosorna ska frysa ihjäl nu när det har börjat bli kallare. Vad kan jag göra? Täcka över på något sätt, men med vad?

/Gunilla i Halland

Svar:

Om jag vore du skulle jag börja med att köpa några påsar kogödsel och lägga dem i rumstemperatur ett dygn så att innehållet tinar och blir hanterbart. Sedan fördelar du gödseln kring rosorna, försök kupa upp ungefär som du gjorde med jorden i höstas. Lägg sedan på massor av torra löv och täck med säckväv eller fiberduk. Eftersom det verkar blåsigt där du bor kan du förankra säckväven/duken i marken med hjälp av speciella plastspikar som finns i trädgårdsbutikerna. De har hullingar och verkar kunna stanna kvar i jorden även när det friskar i ganska ordentligt. (Är marken frusen så får du lägga stenar runtom som håller fast duken/väven.) Ta sedan bort täckmaterialet på våren när jorden har tinat upp och mylla samtidigt ner kogödseln i översta jordlagret.

 

Fråga:

Tack för alla trevliga blomsterreportage och artiklar. Nu till frågan: Har en växt sedan 30 år, inköpt på Kanarieöarna som en liten, 1 decimeter “träbit”. Nu växer den genom taket, kan man kapa ned den? Vad tror du? /CA Carlson

Svar:

Det du har är en dracena, och med dessa tåliga växter är det så enkelt som att man bara skär av stammen på önskad höjd. Men ta gärna lite längre ner än du hade tänkt, eftersom den ju snabbt kommer att växa upp igen. Plantera också om den gamla dracenan i ny fräsch krukväxtjord och, om du ser att det behövs, en något större kruka. Bästa tiden för ingrepp av det här slaget är förstås våren, det vill säga: snart!

Den avkapade stammen kan du skära av i decimeterlånga bitar och göra nya plantor av. Antingen sätter du dem först i vatten för att bilda rötter, eller så sticker du ner dem direkt i krukväxtjord. Klipp också in bladen som sitter på stambitarna, det ska inte vara så mycket bladmassa på en stickling som ju ska ägna all kraft åt att göra rötter.

Och framför allt – övervattna inte! Din gamla planta mår uppenbarligen hur bra som helst, men de nya småplantorna behöver inte lika mycket vatten som en etablerad växt. En dracena som får för mycket vatten brukar reagera med bruna fläckar på bladen.

Lycka till!

 

Fråga:

Jag skulle vilja veta hur och när man klipper en häck av vanlig gran (i Stockholm). I böcker och radioprogram varierar tiden för klippning alltifrån vårvinter till sen höst. Ska klippningen göras på gröna skott eller kan även vedartade delar beskäras?

/Lambert Skoog

Svar:

Det är inte konstigt att du har hört olika uppgifter om när det är lämpligt att beskära en granhäck. Barrväxter beskärs lämpligast antingen på våren innan de börjar växa, eller under augusti-september när de i princip har slutat växa för året. Men när det gäller granhäckar brukar beskärningsexpertisen rekommendera juni-juli när alla årsskotten är fullt utvecklade. Det är ju endast årsskotten, alltså den nya tillväxten, som bör klippas på en gran. Så angrip inte de vedartade delarna. Om du beskär för hårt är risken är stor att häcken aldrig klarar av att återhämta sig. Helst bör man också beskära granhäckar försiktigt varje år om de ska bli snygga. Men man toppar dem först när de har vuxit till den höjd man önskar på häcken.

 

 

Fråga:

Mitt olivträd som har klarat två vintrar i vår ljusa och svala gäststuga har nu fått bruna fläckar på bladen och en del har också börjat gulna och ramla av. Vad kan det vara för fel? Ställde in det i växthuset i höstas när nätterna började bli kalla och strax före jul åkte det in i gäststugan med fikonträdet. Vi har belysning och där är bara cirka 15 grader varmt där.

/Ulrika G.

Svar:

Om fläckarna är bruna och lite upphöjda kan det vara sköldlöss, ett ganska vanligt problem som brukar drabba olivträd. Det kan också vara angrepp av en svampsjukdom. I bägge fallen kan du försöka behandla med Provado insektspinnar – stoppa ner 3-4 pinnar i krukjorden och vattna. Giftet tas upp av rötterna och sprider sig sedan systemiskt i plantan så att lössen dör när de suger upp näring ur växtsaften. Vill du inte ta till detta medel så kan du försöka spruta trädet med en såpspritlösning (2 cl såpa och 1 cl T-röd i 1 liter vatten). Glöm inte undersidan av bladen där djuren oftast sitter. Efter ett par dagar bör du kunna plocka bort de fjälliknande lössen med pincett. Upprepa behandlingen 5-6 gånger med 10 dagars mellanrum. Hjälper inget av detta är det nog dags att fråga sig om det är mödan värt att behålla olivträdet.

 

 

 

Fråga:

Under vinterhalvåret eldar vi mycket och producerar stora mängder aska. Hur kan vi använda den i trädgården på bästa sätt?

/Anne-Marie B

Svar:

Vedaskan ska till att börja med vara ren, inte uppblandad med diverse avfall som bränts. I så fall är den riktigt bra för  många växter i trädgården. Aska innehåller rätt stora mängder kalium och kalk men också flera andra mineraler som jorden behöver, och lär dessutom ha viss avskräckande effekt på en del skadeinsekter. I gamla tider spreds askan från spisen i både odlingslanden och rabatterna, gärna ovanpå snön som späder ut askan när den smälter ner.

Man brukar vanligtvis strö ut aska kring vedartade växter, inte minst stenfruktsträd som körsbär och plommon, men också andra fruktträd, bärbuskar (utom hallon) och även skogens träd. De flesta växter mår bra av aska i SMÅ MÄNGDER, för mycket påverkar näringsbalansen. Många strör aska runt pioner. Den lär  göra att de får stadigare stjälkar, och när man lägger ut lite aska tidigt på våren motverkas också röta i pionstjälkarna. Även rosor mår bra av aska. Jag vet också många trädgårdsägare som lägger pyttelite aska i komposten och blandar om. Askan hjälper till att höja pH-värdet i komposten.

Det är egentligen bara surjordsväxter som rhododendron, azaleor, blåbär och andra som inte gynnas av träaska eftersom de växterna inte trivs i kalkhaltig jord.

 

 

Fråga:

Jag skaffade flera olika amaryllislökar i början av december och har njutit av fantastiska vita och röda blommor hela julen. Nu har de flesta blommat över och jag undrar hur jag ska ta hand om dem. Går det att driva själv för blomning nästa december? När ska de i så fall vila och har du tips på hur man skapar rätt klimat för det? Eller kan man få dem att återgå till sin ”vanliga’” cykel och blomma på våren med andra lökväxter? I vilket läge i trädgården trivs de bäst? Om det helt beror på vilken art man har får du gärna tipsa om litteratur som går att begripa för en nybörjarodlare.

/Sara

Svar:

Det går absolut att spara amaryllislökarna, men räkna inte med att de blommar till nästa jul. Amaryllisens normala blomningstid är våren och när man driver om lökarna brukar de återgå till naturens förutbestämda förlopp. De växer vilt i både torra områden och i regnskog över stora delar av Syd- och Centralamerika samt i Västindien. Där har de en årsrytm med viloperiod, blomningstid och tillväxtperiod, och den tillväxten inträffar normalt på våren. De amaryllisar vi köper här till jul har kylbehandlats hos odlarna under sensommaren för att framkalla blomning mitt i vintern.

Börja med att skära bort vissna blomklockor med en vass kniv, om du inte redan har gjort det. Därefter skär du av hela blomstängeln när alla klockor har vissnat.

Sköt sedan amaryllisarna som vanliga krukväxter under våren och sommaren. Ställ krukan ljust och varmt och vattna regelbundet med krukväxtnäring ända fram till september. De trivs jättebra ute i trädgården på en regnskyddad, halvskuggig plats under sommaren. Börja sedan trappa ner på vattningen i oktober och sluta helt efter en månad. Då bör krukan också ställas på ett mörkt och svalt ställe, i en källare eller i brist på annat: i skåpet under diskbänken. En ny knopp kommer nu att bildas inne i löken.

Plantera om amaryllisen i ny krukväxtjord när den gröna knoppspetsen dyker upp. Sätt ner löken med rötterna neråt mitt i krukan, cirka två cm från krukkanten. Minst en tredjedel av löken ska sticka upp ovanför jorden. Vattna igenom krukjorden och ställ krukan i rumstemperatur. Glöm sedan bort krukan tills knoppen börjar visa sig efter några veckor. Vattna nu bara sparsamt eller inte alls, annars kan det bli mer blad än blommor. Undantaget är Gracilis-hybrider som behöver vattnas även innan knoppen syns.

Övervattning är egentligen enda risken i det här stadiet. När blomstänglarna har börjat växa behövs bara ytterst lite vatten, på jorden och aldrig direkt på löken. För mycket vatten resulterar bara i att stänglarna ränner iväg på höjden och krukan riskerar att tippa. I värsta fall kan också själva löken börja ruttna. Vid det här laget är vi framme vid våren 2013 – lycka till med hela processen!

 

 

Fråga:

Rosornas ögon verkar klarvakna, och här och där ser jag nya små blad utslagna. Ska naturen ha sin gång eller ska en bekymrad odlare gripa till sekatören? (Zon 3.)

Julklappslökar – narcisser och tulpaner – har nu satts ner i de krukor och byttor där jag vill se dem blomma. Men hur skall de förvaras? Utomhus, täckta av en lövhög, i en frostfri men mörk källare eller ljust inomhus i oeldad stuga?

/Bertil Eriksson

Svar:

Nej nej. Låt rosorna sköta sig själva nu och rör inte sekatören förrän björkarna har fått musöronstora blad framåt maj. Det hinner komma många förödande köldknäppar innan dess.

De lökar som blommade i julas kan du mycket väl plantera ut i rabatten så fort tjälen har släppt. Förvara dem torrt, svalt och frostfritt till dess. Ljus behöver de inte när de vilar. Dessa lökar kommer sedan inte att blomma i vår, men möjligen våren 2013. Om de inte ruttnar bort i jorden under sommaren. Lökar tycker om att baka i väldränerad och varm jord på sommaren, de trivs inte alls i blöt och kall lerjord.

 

Fråga:

Vi planterade en klätterhortensia i augusti i år. I denna varma vinter har den nu utvecklat stora gröna knoppar som verkligen ser ut att spricka ut vilken dag som helst. Kommer den att klara sig nu när kölden kommer? Kan vi göra någonting för att den ska klara sig bättre? Just nu har jag vänt en stor utomhuskruka upp och ner över den.  Vi bor i Falun och här ligger vi i växtzon 5 traditionellt sett. Här inne i bebyggelsen och med tanke på att vi bor i en sluttning som får mycket sol kanske det är snällare än så. Men den här klätterhortensian är planterad i skugga.

/Erik Lundqvist

Svar:

Klätterhortensia klarar kyla riktigt bra, även utsprungna blad. Men visst kan det tänkas att dessa blad nu skadas om ni får många minusgrader. Dock brukar nya blad bryta fram till våren, åtminstone i zon 4. Men jag skulle nog råda att i fortsättningen inte plantera växter som inte är fullt härdiga i er växtzon (5) på hösten – utan på våren.

 

 

Fråga:

Mina påskliljor som planterades i september är redan på väg upp och löjtnantshjärtat har börjat grönska. Den här vintern är väl inte slut än så jag undrar om de kommer att klara sig om det slår till och blir kallt. Ska jag skydda det som har börjat växa på något sätt?

/Eva-Lena G
Svar:

Du behöver inte oroa dig, det är inte första vintern som beter sig så här. Bladen på lökväxter klarar av ganska stark kyla utan att ta skada. Löjtnantshjärtats blad kanske fryser men den kommer igen till våren.