Fråga:

Har klippt av en gren från grannens trollhassel, tänkte att jag skulle driva upp en buske. Ska jag sätta den i vatten för att få rötter? Och sedan plantera ut den? Eller?

/Palmqvist.

Svar:

Det är inte så lätt att rota en kvist av trollhassel – eller menar du kanske ormhassel, den med skruvade grenar? De flesta som lyckas med detta ympar på vanlig hassel, men det är rätt avancerat. En buske som man däremot lätt lyckas rota från en kvist är svartvinbär. Det är bara att sticka ner några kvistar i en kruka med jord, vattna och dra på en plastpåse för att få ett drivhusklimat. En hint: När man ser att en buske är dubbelt så dyr som en svartvinbärsbuske vet man att det är svårt att föröka den växten.

 

Fråga:

För mindre än två år sedan planterade jag ut min trädgårdshortensia från kruka till rabatten. Den har därefter inte blommat, bara fått långa spretiga grenar. Förra året klippte jag därför ner den, men läste sedan att den blommar på andra årets grenar, så då klippte jag den inte. Den ser dock inte ut att ha några knoppar i alla fall. Den är nu centralt placerad i trädgården och jag funderar på att flytta den till en mer undanskymd plats för att se om den så småningom vill blomma igen. Eller är det inte något att förvänta sig? Bor i Malmötrakten.

/Maria B

Svar:

Det är en klok idé att flytta hortensian till en mer skyddad plats så kan du se hur den mår i sommar och sedan avgöra var den passar bäst. Om man beskär hortensior försvinner ju alla knoppar på fjolårsveden och det kan ta lång tid innan det kommer nya blomknoppar på årstillväxten. Mindre härdiga hortensior fryser också ner varje år och det är därför inte helt ovanligt att man bara får gröna buskar.

Tänk också på att hortensior är riktiga blötdjur som kräver ganska mycket vatten och fuktighetshållande jord.

 

 

 

Fråga:

Vi har en japansk blodlönn som stått på en och samma plats i ca 40 år. Lönnen mäter ca 2 m i höjd och samma bredd.  Nu ska vi bygga om huset och skulle behöva flytta lönnen några meter. Går det? Och hur går man till väga? Vi tycker om trädet väldigt mycket och vill gärna bevara det.

/Frida

Svar:

Det kommer förmodligen inte att gå bra, japanska lönnar i den aktningsvärda åldern är mycket svårflyttade. Visst kan ni göra ett försök men risken är stor att trädet dör på kuppen, så frågan är om det är värt besväret. En bra förutsättning är om ni bor på en plats där det normalt blir tjäle, vilket kanske inte är fallet när ni har lyckats få en 40 år gammal japansk lönn? I så fall ska ni gräva ett djupt dike runtom trädet på hösten och sedan låta jorden frysa till så det blir tjäle i marken. Då gräver ni loss den och flyttar den med hela den stora rotklumpen intakt (grävskopa kan behövas!). Alternativt: Köp en ny, ni får en fin uppvuxen japansk blodlönn för runt 2 500 kronor.

 

Fråga:

Vi har ett ogräs som sedan två år har börjat invadera vår grusgång. Det filtar ihop sig runt stenarna och är pilligt att få bort. Vad är det och kan man ”bekämpa” det på något sätt.

/Kerstin Jarlinger

Svar:

Svårt att säga vad det är, men misstänker att ni har en del krypande på knän framför er. Den bästa och mest naturvänliga bekämpningsmetoden är ju alltid att dra upp ogräs med rötterna och att vara ihärdig. Inte bara i år, utan kommande år. Allra lättast går det efter regn när jorden är mjuk och rötterna lättare släpper.

När det gäller artbestämning kan jag rekommendera en ny ogrässajt – ogräsrådgivaren.slu.se - som har arbetats fram av Håkan Fogelfors, stadsagronom emeritus i ogräsbiologi och tidigare professor vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Här finns för närvarande ett hundratal av de vanligaste ogräsarterna. Genom att skriva in ett antal faktorer som växtens utseende, storlek, blomfärg och växtplats får man fram bildförslag som i bästa fall stämmer med det ogräs man har i sin trädgård. Därefter visas förslag på olika bekämpningsåtgärder. Här finns också flera fördjupningsartiklar om ogräs samt tips om ogräslitteratur för den som vill förkovra sig ytterligare. Sidan är fortfarande under uppbyggnad och kompletteras löpande.

 

 

Fråga:

Har en rabatt invid ett plank, läget är i sig ganska soligt, väster, men planket skuggar väl en del. Där växte tidigare några fula rododendron som vi nu har grävt upp. Ett stort lass jord är beställt och nu undrar vi bara vad vi ska plantera där. Gärna några buskar som blommar i vitt. Kanske något annat också. Vad föreslår du?

/Haggrens i Limhamn

Svar:

Här är några förslag med mestadels vit blomning som jag tror skulle passa jättefint hos er:

Börja med en liten pärlbuske, Exochorda ’The Bride’, en förtjusande buske med lite hängande växtsätt som bara blir lite drygt en meter hög och översållas med vita pärlliknande blomknoppar i maj som sedan slår ut till vita små blommor. Plantera också en kinesisk schersminros, Rhodotypos scandens en hallonsläkting som får stora vita blommor på försommaren.

Buskmagnolia ’Colossus’ blommar också i vitt mitt i sommaren.

Och eftersom ni bor i zon 1 och har ett soligt läge tycker jag ni ska beställa en buskvallmo, Romneya coulteri, en riktig solgris som får enorma vita blommor som nästan påminner om stora stekta ägg. Världens vackraste växt, menar många.

En blomsterkastanj skulle också passa. Det låter som ett träd men är en buske.

Ni som bor i Skåne kan ju också utan tvekan plantera frilandshibiskus, den engelska sorten ’White Chiffon’ är bedårande med stora vita blommor.

Smalbladiga silverbusken ’Quicksilver’, brokbladiga pagodkornellen ’Marginata Nord’, alternativt brokbladig kranskornell passar också till de vitblommande skönheterna. Vill ni blanda in ett prydnadsgräs kan ni fundera på Miscanthusgräset ’Variegatus’, ljusgröna blad med vita ränder.

Glöm inte heller att stoppa ner massor av vårlökar under buskarna till hösten: vit kungsängslilja, vit balkansippa, vit vårstjärna, snöklocka och fylldblommiga vitsippor blir en skön blandning.

 

 

 

 

Fråga:

Hur pollinerar man ett citronträd? Är det självfertilt?

/Christina H

Svar:

Ett citronträd kan ha både tvåkönade blommor och rena hanblommor, och visst kan du hjälpa till genom att handpollinera – det vill säga föra över pollen från blomma till blomma med en liten pensel. Men i allmänhet är det så att de sorter som vi köper och odlar här i Sverige får frukt utan pollinering, och det sker mer eller mindre oavbrutet året om. Det sköna med citronträd är att de samtidigt kan både blomma och sätta knoppar, ha små gröna kartfrukter på tillväxt och dessutom digna av fullvuxna, knallgula citroner. Därför måste de också ha skötsel året om, även om de vilar sig något under vinterhalvåret.

 

 

Fråga:

Vi har en bougainvillea som blommade hela sommaren. Vi ställde den svalt i höstas men nu verkar den torr och heldöd. Kan man klippa ner den till 15 cm och plantera om den?

/Fortfarande hoppfull

Svar:

Bougainvillea klarar ganska hård beskärning och det kan definitivt finnas liv i plantan än. Klipp bort det som verkar heldött och plantera om den i ny jord i samma kruka eller i en mindre om rötterna verkar ha för mycket svängrum. Är det en större planta räcker det att ”dressa upp” krukjorden, det vill säga krafsa bort gammal jord på ytan och lägga på ett nytt lager krukväxtjord, gärna uppblandad med långtidsverkande gödning.

Det är viktigt att ha bra dränering i krukan så att inte rötterna blir stående i blöt jord. Allrahelst på vintern då växten vilar och inte behöver mycket vatten. Då bör man se till att jorden verkligen torkar upp innan man vattnar igen. Vintertid trivs bougainvillea bäst ljust och svalt, gärna med extra belysning under de mörkaste månaderna. Men det allra viktigaste är ändå att inte övervattna den, det är det som dödar de flesta krukväxter på vintern. Skulle den nu inte återhämta sig så är det förmodligen vinterhanteringen som har fallerat.

 

 

 

Fråga:

Har vid sommarhuset i Skåne en rabatt som ligger i österläge men skuggas ganska mycket under dagen av höga träd i omgivningen. Skulle helst vilja plantera rosor men det går väl inte så bra där i skuggan? Andra förslag? Gillar inte skarpa blomfärger, gärna vitt.

/Eva Johansson

Svar:

Det finns faktiskt många rosor som klarar ett halvskuggigt läge, precis som det du beskriver. Väldigt få rabattrosor dock, förmodligen bara den som heter ’Rödhätte’. Så du får sikta in dig på rosor av tålig busktyp. Här finns många vackra att välja mellan. Vill du ha rosor som remonterar, det vill säga blommar om på sommaren kan du välja: ’Louise Bugnet’, ’Thérèse Bugnet’, ’Ritausma’ och ’Aïcha’. Bland de engångsblommande föreslår jag en favorit: daggrosen Rosa glauca, som har ett spännande grågrönt bladverk och små, rosa enkelblommande blommor. Rosa webbiana, afghanrosen, klarar också halvskugga och blommar otroligt vackert i ljusrosa/lila.

Förutom rosor skulle jag satsa på en blandning av skuggtåliga buskar och perenner: Gaffelolvon med kritvita flata blomklasar är bland det vackraste man kan se. Fin höstfärg får den också. Kräver kemiskt sur jord, ungefär som rododendron. Vacker underplantering är den vita sockblomman ’Arctic Wings’.

Brokbladiga funkior lyser också upp fint i halvskugga, sorterna ’Patriot’ eller ’Francee’ har vackra gröna blad med gräddvita kanter. Vit krollilja, vipprams och storrams, alunrot ’Silver Scrolls’, plister ’White Nancy’, lunddocka och julrosor förstås – alla passar också i den sortens lundmiljö som du verkar ha.

 

 

Fråga:

Jag undrar om du har några tips på vackra och tacksamma växter som gillar lerjord? Jag har två sluttande rabatter framför huset (ca 2+2 meter vardera) i söderläge som jag inte får till – och jag misstänker att boven i dramat är att jag inte valt växter efter jordmånen.

/Charlotte P.

Svar:

Rosor är kanske de mest typiska växter man brukar rekommendera för lerjord. Men det finns också många perenner som trivs i sådan jord – i fall den är väldränerad, det vill säga inte för blöt vintertid.

Här är några förslag:

Bondpion, luktpion, trädgårdsstormhatt, agastache, jättedaggkåpa, ulleternell, akleja, plymspirea, oktoberaster, stjärnflocka, blodormrot, fingerborgsblomma, silvermartorn, solros, kärleksört, iris, krollilja, myskmalva, kantnepeta, jättevallmo, höstflox, stäppsalvia, kransveronika.

 

Fråga:

Jag har en underbar syren i min gamla trädgård. Den är mer spröd än övriga syrener och har mycket ljust rosa blomklasar. Jag har faktiskt aldrig sett en sådan syren någon annanstans. Min mamma sa att det var en ungersk syren. Kan det vara så? Finns det ljusrosa ungerska syrener?

/Kristina, Norrtälje

Svar:

Jag har inte hört talas om någon riktigt ljusrosa ungersk syren, däremot sorter som är mer åt rosalila hållet. Exempelvis den som heter ’Måttsund’ och är riktigt härdig. Men däremot finns flera andra syrenarter med ljusrosa blommor. Det kan vara:

Pingstsyren, sorten ’Maiden’s Blush’ som har rosa doftande blommor

Komarowsyren, en storvuxen rosablommande sort.

Prestonsyren, ’James MacFarlane’, ljusröd.

Nejliksyren, blekt porslinsrosa och doftande.

Ädelsyren ’Edward J. Gardner’, med fyllda rosa blommor och ’Flamingo’ vars rosa blommor också doftar.

Yuannansyren, ’Rosea’, rosa doftande blommor.

Syrener föredrar en lerhaltig jord med aningen högre pH-värde än normalt. De blommar också bättre i full sol än i skugga. Det kan vara mycket stiligt att plantera flera olika sorters syrener i ett blandat buskage.