Få offerter från tusentals kvalitetssäkrade företag - snabbt, enkelt och tryggt.
POPULÄRAST JUST NU:
SvD i samarbete med
Jag och Maria sprang en lugn och fin sväng runt Kungsholmen tidigare idag. Foto: Petra Månström.
Helgen började på bästa möjliga sätt: med en skön jogg tillsammans med Maria runt Kungsholmen på en mil – sedan långlunch på mitt nya favvohak Piren. Imorgon blir det löpning längs Lidingöloppets bana. Jag önskar er alla en underbar helg, sköt om varandra!
Vad tränar ni i helgen?
Färgglatt och väl matchat ska det vara! Foto: Petra Månström.
Efter att ha harvat Kungsholmen runt på distanspassen sedan jag kom hit till Stockholm i februari är det väldigt välkommet med lite omväxling. Christoffer föreslog en runda över Västerbron, runt Reimersholme, Långholmen och tillbaka. Det roliga är att jag inte har satt min fot på varken Långholmen eller Reimersholme på evigheter, fast jag bor alldeles i närheten och fast det är oerhört fint här. Fiket på Långholmen och den lilla badstranden i närheten återvänder jag gärna till snart!
11,5 kilometer i 5:50-fart blev det, precis lagom för trötta intervallben. Skärmdump från Garmin Connect.
Passet idag gick i väldigt lugnt tempo och det var skönt eftersom jag känt mig lite sliten sedan det tuffa intervallpasset i tisdags. På lördag blir det äntligen nypremiär för Slottsrundan i Uppsala – som jag har längtat. Eller, egentligen är det snarare skräckblandad förtjusning, precis som med Running Sweden-tisdagarna. Efter att jag sprungit färdigt tittade jag in på gymmet och körde ett ganska tufft styrkepass, så nu känner jag mig väldigt nöjd med mig själv.
Har du också fastnat i din standardrunda 1 A? Och vilken är det i så fall..? Ombyte förnöjer, kan jag intyga.
Undertecknad efter drygt åtta kilometer runt Kungsholmen tidigare idag. Foto: Privat.
Jag har inte bara snäppt upp farten på kvalitetspassen, även distanspassen går från och med nu lite snabbare. Allt för att göra påkarna uthålliga även för högre farter. De ”lätta” distanspassen går numera i 5:20-5:30-fart och jag kör vanligen ett, ibland två, per vecka. Tidsmässigt är de 30-60 minuter långa.
Arbetsdagen idag var som vanligt intensiv, bland annat har jag raggat intervjupersoner till ett mycket spännande tv-inslag som jag och producent Fredrik ska göra imorgon. Kan utlova både löpning och glamour i en underbar kombo! När jag kom hem var jag bra sugen på att stanna kvar i soffan. Jag har så himla lätt för att bara ”fastna” i soffan framför datorn och får förhandla stenhårt med mig själv för att slutligen ta mig ut. Det var faktiskt lite skönt att höra Lisa Blommé säga något liknande igår under uppjoggen i Hagaparken – att hon inte alltid tycker det är superkul att springa. Mycket sällan är det så där vansinnigt kul, menade hon. Men det är något man gör för att man gillar det och för att man mår bra av det. En mycket sund inställning, tycker jag. Allt behöver inte vara överjordiskt roligt…
Men till slut kom jag iväg i alla fall och det blev standardrundan runt Kungsholmen. Efter en lite lugnare öppningskilometer försökte jag pinna på lite och det gick bra, farten låg runt 5:20 utan att pulsen drog iväg. Antagligen en effekt av gårdagens urladdning under Monaghetti-fartleken. Faktum är att jag mer och mer börjar känna att det är en vanesak att ligga lite högre i fart, kroppen verkar vänja sig successivt och gjorde inte alls lika mycket motstånd idag som den gjort tidigare. Kanske, kanske är formen på väg..?
Dagens runda – min standardrunda 1 A. Skärmdump från Garmin Connect.
I siffror:
Sträcka: 7,57 km
Tid: 40:36
Snittfart: 5:21 min/km
Snittpuls: 153 (82 % av max)
Maxpuls: 162 (86 % av max)
Fler som sprungit lätt distans? Vilken fart är ”lätt distansfart” för just dig?
Undertecknad i omklädningsrummet tidigare idag. Foto: Privat.
Igår sprang jag tvåhundringar – idag var det dags för ett lugnare distanspass. Men oj, vilken fart man fick i benen av gårdagens korta intervaller! Jag fick verkligen kämpa för att hålla igen där jag sprang i solskenet runt Kungsholmen. Och visst gjorde det sitt till att temperaturen hade stigit en bra bit över nollan, för plötsligt frös inte låren till stela isklumpar som tidigare. Det är precis så här jag vill att löpning ska vara när den är som bäst: meditativ, skön, rolig och utan motstånd. Åtminstone om jag får bestämma.
Dagens pass – en favorit i repris. Skärmdump från Garmin Connect.
Dagens pass i siffror:
Sträcka: 10,00 km
Tid: 58:06
Snittfart: 5:48 min/km
Snittpuls: 150 (79 % av max)
Högsta puls: 163 (86 % av max)
Höjdstigning: 104 m
Om någon är intresserad så var det den här låten som underhöll mig under dagens pass – egyptisk dansmusik med Amr Diab.
Fler som sprungit i solen idag? Och som kanske hade extra lätta ben på grund av vädret?
Hur viktigt är det med lätta distanspass, undrar en läsare. Foto: Colourbox.
Nu har Malin Ewerlöf Krepp besvarat ännu en läsarfråga, den här gången handlar det om träningsupplägg:
FRÅGA:
Hej!
Hur viktigt tycker du det är att få in lätta distanspass i träningsprogrammet? Om man har ont om tid, är det bättre att köra enbart kvalitetspass?
/Robert
SVAR:
Variation i träningen är det som ger bäst resultat och som gör att man håller på lång sikt. Jag tycker att man ska varva hårda intervallpass med vanliga distanspass och gärna lite längre lugnare långpass om det finns tid. Om du springer till exempel tre gånger i veckan så tycker jag det optimala är att få in ett intervallpass, ett vanligt distanspass och ett långpass. Om man sedan springer fler gånger så kan du gärna springa ett intervallpass till per vecka. Det kan vara tufft både fysiskt och mentalt att bara köra intervaller. Därför är det oftast nödvändigt att ibland köra lättare distanspass även om man har lite tidsbrist.
/Malin
Kylslaget men skönt att få springa utomhus efter en dag bland flyttkartongerna. Foto: Privat.
Har tillbringat hela dagen bland flyttkartongerna, så det var väldigt skönt att sent på kvällskvisten få ge sig ut och springa i friska luften. Än en gång påminns jag om hur genialt enkel löpningen är – jag hade aldrig orkat ta mig till gymmet idag, men dra på sig skorna och kläderna och ge sig ut orkar man alltid. Så glad att jag upptäckte den här idrottsformen och gav den en chans!
Dagens löprunda. Skärmdump från Garmin Connect.
Lite snabbare än vanligt på mina lätta distanspass gick det idag – hade alldeles för mycket spring i benen för att kunna ta det l-u-g-n-t:
Sträcka: 10,00 km
Tid: 57:25
Snittfart: 5:44 min/km
Snittpuls: 154 (82 % av max)
Maxpuls: 169 (90 % av max)
Höjdstigning: 94 m
Fler som haft extra mycket spring i benen idag? Trots kylan?
Undertecknad efter drygt 10 kilometers jogg i snömodden runt Kungsholmen. Foto: Privat.
I morse dök flyttgubbarna upp klockan sju på morgonen. Sedan följde en intensiv förmiddag i flyttens tecken samtidigt som snöstormen härjade utomhus. Kärvt så det förslår. När flyttpysslet var avklarat borde man ju egentligen slå sig till ro i soffan med en ask praliner – men icke! Nehej, jag trotsade uppmaningen att låta bli att ge sig ut om man inte absolut måste och satte mig på bussen mot Stockholm. Där mötte jag upp min fina vän Sara som gjorde mig sällskap på en lugn och skön snackejogg runt Kungsholmen. Underlaget lämnade en hel del att önska, men samtidigt har jag så smått börjat smygdigga den där ojämna modden som kräver total uppmärksamhet. En perfekt utmaning för muskler som sällan får sitt och utomordentlig koordinationsträning.
Efter skön, varm dusch följde god middag på närliggande restaurang och sedan gav jag mig i kast med kollektivtrafiken. Har just landat i Uppsala, gravt försenad men ändå toknöjd med min lilla utflykt så där på kvällskvisten. Godnatt på er!
Dagens 11 kilometer sprangs på halt väglag och i underkylt regn. Underbart! Foto: Privat.
Känner ni igen er: ni har tackat ja till en social löprunda och redan efter ett par steg känner du att det kommer att bli tufft. Kompisen undrar om farten är lagom och du kämpar för att låta avslappnad trots skenande puls när du svarar ”absolut, helt okej”. Du ångrar dig givetvis i samma stund som du öppnat munnen, men nu känns det fånigt att backa. Så du genomlider kilometer efter kilometer på en ansträngningsnivå som är bra mycket högre än planerat.
Men, säger ni kanske – varför inte bara vara ärlig och säga som det är, att du inte orkar med aktuellt tempo och att ni måste sakta ner? Ja, inte vet jag! Jag är väl lite fånig då. Och sedan har jag någon slags medfödd, mysko fighter-gen som har programmerat mig att acceptera rådande omständigheter och kämpa ända in i kaklet, no matter what. Sedan gillar jag inte tanken på att behöva göra folk besvikna, att kräva 6:30-fart när de egentligen tänkt springa minuten snabbare.
Är det någon som känner igen sig? Jag hoppas det! Vad gjorde ni åt saken? Slutade springa med vederbörande eller talade ur skägget, en gång för alla?
Nåväl. Vart vill jag komma? Jo, jag vill med detta inlägg hylla ensamjoggen. Löppasset där du är ensam herre på täppan, där du bestämmer tempo och bansträckning. Vill du springa med samma Iron Maiden-låt på repeat i öronen så gör du det, vill du stanna till och klämma en chokladcroissant innan du ramlar in i duschen så gör du det. Ingen som kommenterar din fart, din after run-mat och dina låtval. Det är bara du, här och nu. Visst är det underbart?
Missförstå mig rätt, jag är inte rädd för att springa i grupp – det hoppas jag har framgått. Och för det mesta springer jag mina sociala joggar i en fart som känns bekväm. Man får ut väldigt mycket av gemensamma löppass, men för att må bra behöver jag ge mig ut och kuta i min ensamhet ibland. Fler som funkar likadant?
Dagens ensamjogg i siffror:
Sträcka: 11 km
Tid: 1:06:16
Snittfart: 6:01 min/km
Snittpuls: 149 (79 % av max)
Maxpuls: 160 (85 % av max)
Dagens aha-upplevelse: mp3-hörlurarna sitter bättre (och ljudet blir bättre) om man trycker ner en leopardbuff på huvudet. Foto: Privat.
I förrgår sprang jag snabbdistans på löpband. Igår rev jag av ett lätt distanspass – och plötsligt kunde jag hålla över 20 sekunder snabbare fart per kilometer vid en viss puls. Har varit med om detta tidigare och det är ju verkligen ett bevis på att fartträning ger resultat. Har varit lite kluven till att nu under vintern mestadels köra lugna distanspass medan kompisarna har fortsatt med intervaller och snabbdistans – mycket av rädsla för att bli seg och långsam. Men coach Ingmar försäkrade att har man bara byggt tåligheten så kommer farten ”av bara farten” när man väl kör igång den tuffare träningen. Svårare att nå resultat blir det däremot om man fortsatt att köra hårt under vintern – då krävs ju en ytterligare stegring av kvalitén för att höja sig ett snäpp.
Gårdagens runda – en klassiker. Skärmdump från Garmin Connect.
Gårdagens pass i siffror:
Tid: 56:42
Distans: 9,25 km
Snittfart: 6,07 min/km
Snittpuls: 142 (76 % av max)
Maxpuls: 165 (88 % av max)
Hur gör ni – har ni fortsatt köra tuffa pass också under vintern eller vilat lite på lagrarna?
Löpare på Verrazanobron i samband med New York City Marathon 2010. Foto: Jason DeCrow/Scanpix.
Fick ett intressant läsarmejl som jag kände att jag ville besvara i ett eget inlägg:
Hej Petra.
En sak jag reflekterat över när jag läser din blogg är att du kan springa i väldigt olika tempon. Senaste löpbandspasset hade du 4:55-5:00 min/km-tempo. Någon dag tidigare joggade du 11km i 6:20-tempo. Ganska stor skillnad. Mitt halvmaratempo är kanske 5:10 min/km, men jag har oerhört svårt att springa så långsamt som 6:20 min/km. Det verkar som jag har ett visst ”springtempo” som är svårt att öka eller minska.
Behöver du tvinga dig till att hålla 6:20 min/km-tempo eller kommer det av sig självt när du inte tänker på att hålla ett högt tempo? Jättebra blogg.
/K-G Pettersson
K-G tar upp en sak som jag och coach Ingmar ofta diskuterat, speciellt i fjol när jag just hade börjat löpträna. Då blev det ofta så att oavsett om ambitionen var lätt distans eller snabbdistans hamnade jag någonstans runt 5:30 min/km. Följden av detta blev att jag aldrig blev riktigt återhämtad mellan varje pass – så när det var meningen att jag skulle köra lite hårdare fanns det inte krafter till det och resultaten blev förstås sämre än vad de kunde ha blivit. Jag hade helt enkelt hamnat i ”löparens svarta hål”, som Ingmar beskrev det.
Knepet för att utvecklas som löpare är förstås att göra det man ska – men inte mer än så. Man vinner inget på att ta i lite extra på de lugna passen och göra slut på krafter som skulle ha kunnat ge extra krut i benen på intervallpasset två dagar senare. Visst är det svårt att ”våga” springa riktigt lugnt, men jag kan intyga att man har allt att vinna på det. De lugna passen bygger tålighet och ger viktigt tillskott till veckomängden utan att slita. Självklart kan man, när man blivit mer rutinerad, dra in på de lugna passen och istället köra ett färre antal kvalitetspass i veckan. Men som nybörjare på löpning skulle jag bara förstöra för mig själv genom att förivra mig på det sättet.
Självklart är vi alla olika och svarar olika på samma typ av träning. Men att variera farterna har fungerat för mig och jag tycker inte det är något stort problem att springa riktigt långsamt. Det är snarare så att jag får tvinga mig själv att piska upp tempot när det är meningen att jag ska springa fort. Och apropå att klara av att springa ”långsamt” så berättade Anders Szalkai att han nyligen lett ett långpass med Team Stockholm Marathon – med 5-timmarsgruppen och de höll ett tempo strax över 7 min/km. Kan Anders springa i den farten trots att hans marafart ligger runt 3:30 min/km så kan nog de flesta öva upp sin förmåga att ta det lugnt…
Vad säger ni andra? Hur mycket varierar ni farten på era pass?
Svenska Dagbladet | Chefredaktör och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson | Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Martin Jönsson | Chef SvD.se: Fredric Karén | Nyhetschef SvD.se: Maria Janson | Försäljningschef annons: Peter Oskarsson | Lämna nyhetstips - tipsa@svd.se | Kontakta Tjänstgörande webbredaktör - webbredaktion@svd.se | Så använder SvD.se cookies | Postadress: Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm | Besök: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm | Telefon kundservice: +46 8 618 02 20 | Telefon växel: +46 8 13 50 00 | Organisationsnummer: 902004-3619
SvD Näringsliv nliv.se / Chefredaktör och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson / Chef SvD Näringsliv: Olle Zachrison | Chef SvD.se: Fredric Karén | Nyhetschefer nliv.se: Jonas Elgh och Johan Öberg | Försäljningschef annons: Peter Oskarsson | Lämna nyhetstips - tipsa@svd.se | Kontakta Tjänstgörande webbredaktör - nliv@svd.se | Så använder SvD.se cookies | Postadress: Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm | Besök: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm | Telefon kundservice: +46 8 618 02 20 | Telefon växel: +46 8 13 50 00 | Organisationsnummer: 902004-3619
