Åsa Hellström: ”Jag kan inte vara utan min metronom”

Åsa Hellström från Malmö springer för att få bättre livskvalitet samt hålla blodsockret och stressen i schack. Foto: Privat.

Det är så otroligt roligt att ni är så många som vill medverka som ”Veckans löpare” här på bloggen! Nästa löpare ut är Åsa Hellström, 49 år, som bor i Malmö med sin man och har två vuxna, utflyttade barn. Hon arbetar som projektledare på Malmö kommun sedan många år tillbaka – och så springer hon förstås.

Hur länge har du sprungit?

– Jag har sprungit från och till i olika perioder och alltid tappat löpningen någon gång på vägen. Mest är det vintrarna som har stoppat mig. Den här gången springer jag sedan tre år tillbaka och jag har fått god hjälp på vägen av resor i tjänsten under vinterhalvåren. Då har jag använt tidiga morgnar till att springa.

Vad fick dig att börja springa?

– För att få bättre livskvalitet, bättre kondition och för att försöka hålla blodsockernivåerna och stressnivåerna nere. Bli mer vaken under vinterhalvåret då jag har svårt för ljusets frånvaro.

Vad får du ut av din träning?

– Stabilare blodsockernivåer av både löpningen och utomhusvistelsen. Endorfinpåslag, luftombyte och miljöombyte. Ett lyft i vardagen helt enkelt.

Har du haft några svackor och hur har du hanterat dem?

– Svackor är när jag inte orkar ta mig ut eller orkar träna något alls. Det får gå ett tag och sen försöker jag hänga på någon annan eller så anmäler jag mig till ett lopp för att få igång lusten igen. Loppen använder jag sedan lite som träning – jag tävlar inte om placeringar eller tider, bara för medaljen!

Tränar du något annat än löpning?

– Ibland har jag försökt mig på simning, yoga eller styrketräning. Men oftast är jag då beroende av någon annan, en tid eller en lokal. Det kan stressa upp mig för jag behöver löpningens frihet. Dagen är ändå fylld av tider att passa.

Har du några framtidsdrömmar gällande din träning som du vill dela med dig av?

– Önskar jag kunde motivera mig för att träna för ett maraton. För jag känner att jag måste springa en mara någon gång i alla fall. Helst utomlands, gärna i kombination med semester med bad, strand och värme.

Ditt absolut bästa träningsminne?

– Det måste ändå bli målgången på Broloppet 2001. Jag hade tränat och tränat och så fick jag halsfluss innan loppet. Men jag hann bli frisk, sprang, kom i mål och fick min medalj. Därefter cyklade jag och min man på fest och dansade hela natten.

Dina bästa tips till andra som vill komma igång med träning?

– Alla kan träna något. Alla behöver röra på sig. Det handlar inte enbart om viktnedgång, vilket oftast ändå inte regleras av träning. Det handlar mer om välbefinnande, frisk luft, bättre fysik och avstressning. Det gäller bara att hitta det som passar en själv. Men man hittar det inte genom att sitta hemma i soffan. Testa, ge det en chans och upplev förändringen. Varför inte testa löpning? Bästa träningen.

Pryl du inte kan vara utan under passet?

– Min metronom som indikerar kadensen. Den både supportar och peppar mig och är med mig hela loppet utan att lägga av eller tappa tempo. Pryl två blir mobiltelefonen – för säkerhet och för fotografering längs rundan.