Kostexperten: ”Allergisk mot mjölkprotein – fungerar ärtprotein?”

Vad ska man äta efter träningen om man är allergisk mot mjölkprotein, undrar Sofia. Carolin Helt svarar. Foto: Colourbox.

FRÅGA:

Hej,

om man är allergisk mot mjölkprotein, vad kan man äta efter träning då? Läste att vassle är det bästa för muskeltillväxt – men det kan inte jag som inte tål mjölk äta, antar jag.

Just nu dricker jag ärtprotein direkt efter träningen. Är det bra?

Är det någon skillnad på vad man äter efter ett styrkepass jämfört med konditionspass? Vore jättetacksam för svar då jag vill göra mitt bästa för bra resultat.

Tack och med vänlig hälsning,

Sophia

SVAR:

Hej Sofia!

De allra flesta som är allergiska mot mjölkprotein eller laktosintoleranta tål vassleprotein bra.  Men det finns de som inte tål det eller som kan utveckla en överkänslighet vid regelbunden användning och då kan ett vegetabiliskt protein vara ett alternativ ta till direkt efter ett styrkepass. Ärtprotein innehåller höga halter av aminosyran L- arginin, vilket har visat sig vara hälsosamt i en del studier – i alla fall för måttligt tränade personer. För att få en så komplett aminosyraprofil som möjligt med vegetabiliskt protein är det dock ett tips att använda en blandning av olika källor, exempelvis ris-, hampa- och ärtprotein.

Efter ett styrketräningspass är kroppen som mest inställd på att bygga upp muskelmassan och är det någon gång du bör äta lite extra så är det just då. Om du inte har lyxen att mötas av ett dukat bort direkt efter passet, drick då din proteindrink och se sedan till att du får i dig ett större mål mat inom 1-2 timmar. Ät riktig mat! Kött, fisk och kyckling är alla bra proteinkällor. Att det är gynnsamt för muskulaturen att äta protein finns det gott om studier på, det gäller inte bara för elitidrottare. Vi kvinnor måste dessutom jobba extra hårt då vår hormonella miljö gör muskeltillväxten ännu svårare, ät proteinrikt men var för den sakens skull inte rädd för att äta kolhydrater.

Efter ett konditionspass kan du tänka på lite olika sätt beroende på vad syftet är med träningen är. Vill du kunna prestera på topp inom åtta timmar bör du se till att få i dig kolhydrater för att återställa glykogenlagren, protein för muskulaturens återhämtning och för att minska risken för skador.

Vill du däremot öka kroppens förmåga att använda fett som bränsle ska du hålla nere på kolhydratsintaget inför nästa pass. En ny avhandling från Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm har precis presenterats. Tränar man uthållighet med låga nivåer av glykogen i kroppen tycks det öka tillverkningen av kroppens cellkraftverk, mitokondrierna. Man har i alla fall lyckats hitta vissa markörer för att det är så. ”Train low compete high” bygger på lågintensiv träning med låga glykogenlager och att man tävlar eller på annat sätt högpresterar med välfyllda glykogenlager. Att lägga in något sådant pass ökar förmågan att använda fett som främsta energikälla och på så sätt öka uthålligheten. Dessa pass bör dock vara lågintensiva. Högintensiva intervallpass bör göras med fyllda glykogenlager. Att träna allt för ofta med låga glykogenlager riskerar att försämra förmågan att använda kolhydrater som bränsle vilket kan leda till försämrad prestation på högre intensiteter.

Dröjer det 24 timmar eller längre mellan dina konditionspass är mitt tips att inte krångla till det. Det är lätt att snöa in på detaljer men det är trots allt helheten som ger resultat. Fokusera på att äta en lagom mängd, varierad och bra mat, regelbundet och var noga med sömnen. Det sistnämnda är mitt bästa tips för att må bra och ha ork att träna hårt oavsett träningsform.

Referenser:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22313809

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24942068

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25029703

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23075551

Hälsningar Carolin

Har du också en fråga till Maratonbloggens expert på kost, Carolin Helt? Mejla den till spring@svd.se!