Petra Månström
Ann fick akut ont i vänster hålfot efter Stockholm Marathon i år. Dan Leijonwall ger råd. Foto: TT.
FRÅGA:
Hej Dan!
Jag sprang Stockholm Marathon i slutet av maj och efter cirka 35 kilometer fick jag akut ont i vänster hålfot. Jag har ortopediska fotbäddar då jag tidigare haft problem med höger hålfot som liksom har ”ramlat ner” lite och det kändes som att det var fotbädden som skavde i hålfoten först.
Jag kunde utan större svårigheter avsluta loppet i ungefär samma fart som jag hållit tidigare, men det ömmade ordentligt varje steg och efteråt var jag ordentligt halt. Dagen efter hade jag väldigt ont i latelalsidan av foten och ungefär ett dygn efter smärtdebuten började det knaka och knarra i foten när jag böjde i fotleden.
Knarret sitter både uppe på foten och längs hela undersidan samt nu, tre dagar efter smärtdebuten, även en bit upp i fotleden på utsidan längs malleolen känns det som. Det gör inte ont alls i vila och inte så mycket när jag går omkring hemma heller, men några längre strapatser törs jag inte ge mig ut på. Det gör mest ont om jag lägger tyngden på lateralsidan varför jag nu går lite utåt med foten och lägger tyngden på fotens insida. När jag böjer tårna vill inte de två yttersta tårna böja sig först, men om jag tar i ordentligt så kan jag både böja och spreta dem utan att det gör minsta ont. Det är inte svullet eller missfärgat någonstans i området.
Jag tänker att det rör sig om en senskideinflammation då det knarrar så mycket, men kan det vara så att någon sena är av, helt eller delvis? Smärtan kom ju så plötsligt och jag har aldrig haft känningar därifrån tidigare. Eller kan det vara något annat, typ stressfraktur? Det känns ju lite väl nervöst att söka vård så här nära inpå loppet, men magkänslan säger mig att det inte är nåt som kommer försvinna på en vecka direkt tyvärr. Vad kan det vara och hur ska jag göra? Vila, alternativ träning, Voltarenkur (tablett eller salva?)? När söka vård, och i så fall, till vilken instans?
Vänliga hälsningar,
Ann
SVAR:
Hej Ann!
Nu ska vi se om jag förstår dig: du fick akut ont under maran, i hålfoten (det vi doktorer kallar för mediala fotranden/fotvalvet), men fortsatte att springa i samma tempo och fullföljde loppet. Rejält ont i efterförloppet och dagen efter hade du ont vid yttre fotranden (lateralsidan), d v s på den andra sidan av foten.
Jag tolkar detta som att du först hade en möjlig bristning i plantarfascian och kompenserade detta med att springa på yttre fotranden. Detta ledde fram till en överbelastning som sedermera utmynnade i ”senknarr” (peritendinitis crepitans), en senskideinflammation. Stressfraktur kan inte uteslutas utan fler uppgifter och en undersökning, och man bör ha i åtanke den höga risken för långdistanslöpare och denna diagnos, samt att flera åkommor kan förekomma samtidigt. Så mycket som var tionde idrottsskada är en stressfraktur. 10 % av långdistanslöpare drabbas någon gång av stressfraktur. Av dessa drabbar upp till hälften underbenet. Kvinnor drabbas 3-12 gånger oftare än män, beroende på vilken studie man läser.
Om du fortfarande har besvär bör du därför söka för det, i första hand hos din husläkare, i andra hand hos ortopedkirurgisk eller idrottsmedicinsk specialist. Behandling av dessa åkommor består i avlastning, men olika lång tid beroende på diagnos/orsak, samt rehabträning, något som kräver särskilt upplägg om man har minsta kvalitetskrav.
Bästa sommarhälsningar!
Dan Leijonwall, specialistläkare och ansvarig läkare för Stockholm Marathon
www.idrottsdoktorn.se
Har du också en fråga till idrottsläkare Dan Leijonwall? Mejla den till spring@svd.se!