Löpare kämpar upp för den beryktade Abborrbacken under senare delen av Lidingöloppet. Foto: Gunnar Lundmark/SvD.
FRÅGA:
Hej Malin,
ska springa min femte mara i Stockholm 2012. Jag kör mycket fys och är stark i vader med mera, kör även långpass på 2-2,5 mil och har alltid backar på mina rundor. Hur ska man löpa i uppförsbackar? Korta steg? Höga knän? Försöker träna på att på ”backrönet” få tillbaka löpsteget. Har lärt mig bromsa lite i nedförsbacke för att ej bli stum i benen.
/Kjell
SVAR:
Hej Kjell,
det låter som du tränar allsidigt och vettigt. Skillnaden på löpteknik i backe jämfört med platt är att man går upp mer på framfoten i backe och jobbar mycket med både lår och vader, kortar ner steget lite så man lättare orkar hålla ett bra tryck, lite högre knälyft, jobbar mer aktivt med armarna vilket hjälper mycket.
Dessutom är överkroppen i lätt lutning mot backen så man känner sig aktiv och inte blir defensiv och för försiktig i sin löpning. Man måste våga inta en backe med aktiv löpning. Så fort man kommit upp på krönet försöker man sträcka ut steget igen och komma in i ett normalt flyt. När det gäller tekniken nedför så ska man slappna av så mycket som möjligt och låta benen rulla på. Som ett hjul. Om backen är väldigt brant och speciellt om det är ojämnt underlag så måste man ta det lite försiktigare och bromsa trots att det kan kosta lite på framsidan av låren. Det är inte värt att släppa på allt och vricka fötterna.
/Malin
Har du också en fråga till Malin? Mejla in den till spring@svd.se!
