Petra Månström
Hur tränar man bäst om man eventuellt har artros, undrar Anna-Karin. Dan Leijonwall svarar. Foto: Colourbox.
FRÅGA:
Hej!
Jag sprang en del i unga år, men de senaste 12 åren har jag mest ridit och promenerat ungefär 5 gånger i veckan. Hela våren och sommaren gick jag 5-8 km 4-5 gånger per vecka. Började så smått att springa, först en kilometer, sedan två. Konditionsmässigt gick det bra, men jag fick jag direkt ont i vänster knä. Antagligen är det artros, vilket min sjukgymnast tror, men jag har inte gjort magnetröntgen. Hur kan jag träna bäst om det är artros och är det överhuvudtaget möjligt att kunna springa med dessa problem? Att gå ger inga smärtor.
Hälsningar Anna-Karin
SVAR:
Hej Anna-Karin!
Ridsport och löpning brukar låta sig förenas bra, då de kompletterar varandra, inte minst beträffande bålstabilitet. Däremot är löpning och gång mer skilda åt än man kan tro. Man belastar annorlunda vid löpning och det är inte självklart att gång ger löparfärdigheter. Det är därför nästan lika vanligt med ”nybörjarskador” när man börjar löpa efter en tids promenader som när man inte förberett sig genom att gå. Det statistiskt mest troliga är att du har just en sådan orsak till knäbesvären, något som är relativt lätt åtgärdbart.
Knän är ett känsligt och vanligt skadeområde vi löpning, i synnerhet i början av en löparkarriär. Det har att göra med att knäleden är en central mekanisk struktur vid löpning, samt att leden har många olika vävnadsstrukturer som man kan överbelasta; ledbrosk, muskulatur, senfästen, muskelfästen, ledhinnor, kapselvävnad med mera. Precis som du redan erfarit är allmänkondition en sak och vävnadstålighet för belastning en annan. Vävnadståligheten kommer betydligt långsammare, och dessutom tar den något längre tid på sig med åldern.
Att utan vidare dra slutsatsen att du har artros, en försvagning av ledbrosket, är med tanke på ovanstående inte korrekt, då smärta i knät kan ha så många olika orsaker. Man bör alltid, om det inte redan är gjort, göra en ordentlig knäundersökning (både manuellt och funktionellt). Ibland, om fynden i undersökningen inte ger svaret, kompletteras med vanlig slätröntgen eller magnetröntgen (MR), vilket görs via ortoped eller idrottsläkare. För att komplicera till det kan också nämnas att förekomst av artros på röntgen/MR inte behöver vara orsaken till att du har ont.
Om du har artros i knät avgörs rehab av vilken led som är drabbad (leden mellan lårben och underben eller leden mellan knäskål och lårben), vilken del av leden som är drabbad, graden av artros och ditt allmänna skick. I princip går rehab ut på att utesluta skadliga moment och långsamt vänja vävnaderna vid belastning, något som således kräver individuellt anpassad träningsregim och manuell instruktion. Beroende på din egen ambition och förutsättningar kan träningen se väldigt olika ut. För detta krävs en alert och kunnig instruktör/terapeut. Sådan hittar man hos sjukgymnaster eller naprapater, i synnerhet de som har särskild idrottsmedicinsk utbildning.
Bästa hälsningar,
Dan Leijonwall, specialistläkare och ansvarig läkare för Stockholm Marathon
www.idrottsdoktorn.se
Har du också en fråga till idrottsläkare Dan Leijonwall? Skicka den till spring@svd.se!