Veckans löpare: Johanna Renqvist

Veckans löpare är ultralöparen Johanna Renqvist från Vasa i Finland. Foto: Malin Nyman.

Fakta om dig?

– Jag är 23 år gammal, bor i Vasa i Finland, jag är heltidsstuderande (sista terminen) och blir matematik- och fysiklärare. Jag har sambo och hund.

Hur länge har du löptränat?

– Jag har löptränat sen hösten 2007, då jag orkade ungefär 5 minuter i 7:30-tempo på löpband. Innan dess hatade jag löpning. Ganska snabbt arbetade jag mig upp till distanser på över 10 km (fortfarande under 2007) och 2008 sprang jag mitt första halvmaraton. Ultralöpning har jag hållit på med sen 2009 och jag har som längst sprungit drygt 250 km under ett 48 timmars lopp.

Varför springer du?

– Jag springer för att jag kan. Jag vill testa mina gränser, jag vill veta hur långt jag kan springa, vad min kropp klarar av. Dessutom är löpning en tacksam sport eftersom den kan utövas var som helst och när som helst. Det är motion, träning, terapi och frihet i ett liksom.

Vilket typ av löppass är din favorit och varför?

– Oj, det var en väldigt svår fråga. Jag tycker ju självklart om långpass (vore svårt att vara ultralöpare annars), eftersom långpassen ger den där frihetskänslan som är så svår att få annars. Dessutom är känslan efter ett riktigt långpass härlig. Springer man långpass med en eller flera kompisar får man dessutom till riktigt trevlig social samvaro och det är ju aldrig fel. Men jag tycker också om intervaller. Jag tycker känslan efter hårda intervaller är oslagbar. Det är roligt att springa snabbt också! Intervaller är dock roligare än snabbdistans, eftersom snabbdistansen kan vara så jobbig mentalt då man inte tar några pauser.

Var någonstans springer du helst?

– Jag springer helst utomhus, men i övrigt spelar det ingen roll var jag springer. Jag tycker om att springa på asfalt, men det är också roligt att springa i skogen. Jag tycker om att springa inne i stan, men det är också en charm att springa ute på landet. Jag är lyckligt lottad som bor på ett ställe där jag har alla möjligheter: längs med stranden, i skogen, i stan, ut på landet… Allt finns inom räckhåll.

Ditt bästa löparminne?

– Jag har massor av underbara löparminnen, men ett av de allra bästa är nog när jag ifjol sprang längs med Algarvekusten tillsammans med Rune Larsson och ett gäng andra löpare. Vi sprang drygt 230 km på 5 dagar i gassande sol och i underbar miljö. Dessutom fick jag ett par vänner för livet där. Helt underbart och jag längtar ofta tillbaka!

Framtida löparmål?

– Mitt närmaste mål är Hamburg Marathon den 29 april i år. Därefter följer sommarens stora tävling, nämligen Ultrabalaton i Ungern den 30 juni. Det är alltså en ultratävling där man springer runt Balatonsjön. Sträckan är 212 km och maxtiden är 32 timmar. Det kan vara riktigt hett i Ungern den tiden på året, men det lär vara riktigt vackert där kring sjön också och jag ser väldigt mycket fram emot det. Mina långsiktiga mål är att klara av att springa längre och längre och förstås att putsa till en del personliga rekord. Dessutom vill jag hålla mig stark och skadefri.

Favoritskor och varför just dem?

– Favoritskor, nu talar vi! Jag har ungefär 15 par löpskor i bruk för tillfället och jag anser aldrig att jag har tillräckligt många. Jag har en hel del favoriter, men just nu är Saucony det stora favoritmärket. Jag älskar mina Mirage, Kinvara och Type A3 och jag tycker att de alla uppfyller ett eget syfte. A3:orna är mina snabbskor, Miragen är mängdskor och Kinvaran kan användas till alla pass däremellan, både lite snabbare och lite långsammare. Mest av allt älskar jag dock skor med färg, ju färggrannare desto bättre!

Hur klär du dig helst när du springer så här års?

– För mig är tights ett måste. Jag springer aldrig i vindtäta byxor eller något som fladdrar utan det är alltid tights som gäller. Tightsen är mörka, ofta svarta, och kan ha färggranna detaljer. Lite beroende på temperaturen så blir det sommartights eller vintertights, men understället har nog åkt på vinterförvaring nu på våren. På överkroppen blir det en t-shirt och en tunn jacka. Jag hoppas få lägga undan mina tjockare vinterjackor snart och köra fullt ut på vårklädsel. På huvudet kan det bli en buff om det är lite kyligare och ibland tar jag vantar på händerna också, för jag har väldigt kalla händer. På fötterna blir det allt annat än dubbskor. Jag väntar på den vårdag då jag får skippa jackan också, DET är frihetskänsla!

Kolla också gärna in Johannas blogg!