Det kommer nya maror – men du har bara en kropp

Skynda långsamt – det lönar sig i längden. Foto: Colourbox.

I december 2009 gläntade jag på dörren till löparvärlden och hamnade i ett sammanhang jag knappt trodde fanns. Där så många levde, andades och älskade sin löpning över allt annat. Att springa långpass varje helg hade tidigare känts helt otänkbart för mig – jag menar, hur kan man frivilligt vilja springa 20 kilometer och mer? Nä, usch. Och dessutom klämma in ett antal lätta distanspass, intervallpass, backpass och snabbdistanser i ett redan pressat veckoschema? Nää, jag vet inte…så kul är det väl inte?

Men människan är ett vanedjur. Löpargemenskapen blir en trygghet och plötsligt är man anmäld till maror, halvmaror och millopp av bara farten. Långpass och andra härliga pass betas av i en rasande fart. Plötsligt kommer man på sig själv med att drömma om att springa milen under 40 minuter eller fixa maran på 3.30. Kanske stegrar man träningen för snabbt i sin iver att förbättra sig och så får man börja om på ruta ett. Kanske tappar man sugen och lägger ner helt och hållet. Det är liksom allt eller inget – åtminstone för många.

Många är vi som drabbas av ”post marathon blues” och ställer oss frågan vad vi nu ska fylla tiden med, nu när det stora Projektet är ur världen. Bäst att råda bot på problemet genom att snabbt ta sig an en ny utmaning. Och självklart vill man förbättra sig på nästa lopp – springa lite snabbare, putsa perset en aning, eller åtminstone slå kompisen.

Men vänta nu. Har din kropp börjat säga ifrån? Gör det ”ont” ont och känns passen numera som en plåga, som ett nödvändigt ont? Upplever du stress över att sjukdomar och skador förstört dina träningsplaner? Hinner förkylningen knappt klinga av förrän du insjuknar på nytt? Det är lätt att ryckas med av löparbloggare som ständigt överträffar varandra i snabbhet och mängd, det är lätt hänt att man då känner att ens egen träning är ganska futtig. Snälla, våga stanna upp och reflektera över vad du gör. Kroppen ska hålla hela livet, inte bara till nästa mara. Och det är aldrig fel att revidera sina planer – en halvmara eller ett millopp kan vara nog så tuffa utmaningar, beroende på vilka mål du sätter. Kom ihåg att du ÄR bra – och det är en styrka att kunna vara flexibel i sin träning. Det kommer fler maror – men du har bara en kropp.