Maratonbloggen

Petra Månström

Petra Månström

Löpare under Göteborgsvarvet 2012

Löpning är roligt, men det blir ju ännu roligare om du håller ett par år och inte bara till nästa lopp. Foto: TT.

Ju mer jag håller på med löpning, desto mer inser jag att tävlingarna är mindre viktiga. Det som är viktigt är att kunna fortsätta hålla på utan irriterande skadeavbrott.

Peppar, peppar så har jag varit ganska förskonad från skador och det hoppas jag att jag kommer fortsätta vara. Skälet till att jag inte drabbats av skador tror jag framför allt beror på två saker: dels är jag relativt ”lat” och ser inte vitsen i att riva och slita alltför mycket på träning – i synnerhet inte på långpassen. Dem springer jag i mycket lugn fart, omkring 6:00-6:30 min/km. Ibland ännu lugnare.

Just det här var Petra Kindlund inne på i ett inlägg på sin blogg igår. Hon hade varit ute på långpass och blivit omsprungen av en grupp löpare som höll betydligt högre tempo än hon. Petra gissade att de flesta av löparna som sprang om henne låg betydligt närmare sin tävlingsfart på maran än hon och det är ju inte särskilt smart. För många hårda långpass sliter i onödan och saboterar all annan träning. Man hamnar i det som Ingmar brukar kalla ”löparens svarta hål”. Det innebär att man kör så hårt på alla pass att samtliga pass förlorar i kvalitet. Resultat? Man riskerar att bli skadad och presterar sämre än man skulle ha gjort om man vågat hålla nere farten på långpasset så att man istället orkar köra lite tuffare på de snabbare passen.

Andra skälet till att jag sluppit alltför mycket skador tror jag är att jag är väldigt mån om att äta bra och få i mig tillräckligt med kalorier. Där har jag inspirerats mycket av Emelie Forsberg, som jag tycker har en föredömlig syn på det här med kost och träning. Och presterar gör hon ju, i kubik. Bantning är ett ord som inte finns i min vokabulär och jag dricker gärna ett glas vin och äter godis varje dag. Jag är inte pinnsmal, jag är vältränad och har ett hälsosamt fettlager som dels håller igång mina ”kvinnliga” funktioner och dessutom gör att jag faller mjukare när jag vurpar i skidbacken och i spåret. Helt enkelt en stark och motståndskraftig kropp.

Så det ni bör komma ihåg av det här inlägget är: 1. Håll nere farten på långpassen, möjligen kan du lägga in några snabbare inslag när ditt prioriterade lopp närmar sig. Plötsligt har du krut kvar att få till de där riktigt bra kvalitetspassen. 2. Ät ordentligt och undvik att ligga på kaloriminus, såvida du inte är överviktig och medvetet försöker gå ner i vikt förstås.

Lyssna på min podcast!


Hör Lisa Nordén berätta om ”optional runs”, Jonas Colting om sin kärlek till prinsesstårta och Markus Torgeby om varför han klev av elitsatsningen. Allt i min podcast Maratonpodden. Mycket nöje!

MARATONBLOGGEN


Om Petra: Petra är tjejen som löpvägrade fram tills hon fyllde 33 då hon av en slump blev utsedd att blogga om sin träning inför Stockholm Marathon 2010 på en av landets största dagstidningssajter. Med svenska folket som publik genomförde Petra sin första mara och klarade dessutom målet att komma in under fyra timmar.

Sedan dess har Petra fortsatt med löpning och på senare tid fått upp ögonen för ultralöpning. Den 26/7 2014 genomförde hon det 78 km långa bergsultramaratonet Swissalpine Marathonoch den 23/8 deltog hon i urpremiären av UltraVasan 90.

Hon är frilansjournalist med uppdragsgivare som Stadium Magazine, Vagabond och Amelia. 2011-2012 ledde hon tillsammans med maratonexperten Anders Szalkai webbtv-programmet Spring.

I mars 2014 bokdebuterade Petra med Det är bara att springa (Karavan förlag). Hon är också programledare för Maratonpodden, en podcast om uthållighetssporter.

Bonusfakta om Petra: Drömmer om att designa leopardmönstrade träningskläder, älskar lakrits och säger inte nej till en välgjord kaffe latte.

Kontakta Petra Månström här


Foto: Micke Sjöblom/Zebrabild

Arkiv

Fler bloggar