Maratonbloggen

Petra Månström

Petra Månström

Från vänster: Robert Kiprono Cheruiyot, Kenya, och Deriba Merga, Etiopien, passerar vätskestationen under Boston Marathon i april tidigare i år. Cheruiyot vann och satte dessutom nytt banrekord med tiden 2:05:52. Foto: Scanpix.

Frågan aktualiserades när Haile Gebrselassie satte nytt världsrekord i Berlin 2008 med tiden 2:03:59 – när springs första maran under två timmar? Så här svarar Mikael Mattsson, doktorand vid GIH och KI:


Berlin Marathon på hösten år 2039.

Det
är svaret på frågan när första människa kommer springa maraton
på en tid under 2 timmar.
Det är ju egentligen helt
löjligt att försöka förutspå framtiden, men likväl är frågan
riktigt het just nu. Frågan togs till exempel upp i en artikel (The Two-Hour Marathon: Who and When?) i
majnumret av den vetenskapliga tidskriften Journal
of Applied Physiology. Eftersom det är
omöjligt att ge ett korrekt svar så kan jag lika gärna göra en
överdrivet noggrann gissning baserat på tillgänglig information –
alltså säger jag Berlin Marathon 2039.

Gissningarna
på den här typen av frågor grundas ofta på regressionsanalyser,
det vill säga man tittar på hur snabbt rekordet har sjunkit, drar en linje
mellan punkterna och låter den linjen fortsätta till den önskade
tiden.

Det
största problemet med sådana analyser är att man kommer till olika
svar beroende på vid vilken tidpunkt man börjar. Och så får man
olika svar beroende på vilken typ av regression man använder (till exempel rätlinjig, exponentiell). Dessutan finns den rejäla felkällan att
man förutsätter att framtiden ska se likadan ut som dåtiden.

För
att ta ett exempel så kan vi gå tillbaka till en artikel från 1992
i tidskriften Nature där en forskningsgrupp kom fram till att kvinnor skulle springa
snabbare än män år 1998. Löptiden för brytpunkten skulle bli
2:01:59 och gränsen 2 timmar förutspåddes nås i mitten på
2000-talet, då av en kvinna.

Det
kan helt enkelt bli fruktansvärt fel…


här ser det ut om man lägger in alla punkter (röda + blåa) för
alla manliga världsrekord sedan andra världskrigets slut i ett
diagram (datum mot rekordtid).

Världsrekord
(egentligen ”världsbästa”) på sträckan 42 195 m började
noteras i samband med OS i London 1908, men i början (det vill säga från det
första moderna maran 1896) ansågs maratonlöpning kopplat till
stora hälsorisker och för löparna gällde mest att klara av
uppgiften med livet i behåll. Därför tar jag bort tiden fram till
första världskriget från diagrammet.

Sen
var det världskrig, depression och ännu ett världskrig med
fattigdom, ransoneringar och fokus på mycket annat än löpträning.
Dessa situationer är knappast repressentativa för dagens
toppatleter. Därför tar jag bort tiden fram till andra
världskrigets slut från diagrammet.

Om
man drar en rät linje (svart) genom alla punkterna (så nära som
möjligt) så passerar man 2 timmar på hösten år 2017. Det låter
ju väldigt trevligt, men då antas också världsrekord i dagsläget
ligga under 2:02. Och det är vi ju helt säkra på att det inte
gör…

Vid
en närmare kontroll så är förbättringshastigheten mycket
snabbare på 50- och 60-talet. Faktum är att strukturerad, medveten
och professionell idrottsträning i modern mening inte var aktuellt
förrän i början av 60-talet. Dessutom var inte den afrikanska
kontinentens löpare lika involverade i världens maratonlopp förrän
på 80-talet (även om etiopiern Abebe Bikile vann dubbla OS-guld på
världsrekordtider på 60-talet).

För
att bättre förutspå framtiden närmare baserat på dagens
situation så tar jag bort tiden fram till 1970 ur den slutgiltiga
analysen. De blåa punkterna som är kvar pekar mot att
världsrekordet nu borde vara cirka 2:04 (rätt!) och att
tvåtimmarsgränsen kommer att slås i slutet av 2039.


då var det klart! Då behöver ni inte fundera på det mer.

En
mer utförlig beskrivning av bakomliggande fakta, andras
framtidsanalyser och anledningen valet av Berlin Marathon kommer att
publiceras i nästa nummer av tidningen ”Idrott & Kunskap”.

Vid
regressionsanalysen:
Mikael
Mattsson, doktorand
vid GIH och KI

Lyssna på min podcast!


Hör Lisa Nordén berätta om ”optional runs”, Jonas Colting om sin kärlek till prinsesstårta och Markus Torgeby om varför han klev av elitsatsningen. Allt i min podcast Maratonpodden. Mycket nöje!

MARATONBLOGGEN


Om Petra: Petra är tjejen som löpvägrade fram tills hon fyllde 33 då hon av en slump blev utsedd att blogga om sin träning inför Stockholm Marathon 2010 på en av landets största dagstidningssajter. Med svenska folket som publik genomförde Petra sin första mara och klarade dessutom målet att komma in under fyra timmar.

Sedan dess har Petra fortsatt med löpning och på senare tid fått upp ögonen för ultralöpning. Den 26/7 2014 genomförde hon det 78 km långa bergsultramaratonet Swissalpine Marathonoch den 23/8 deltog hon i urpremiären av UltraVasan 90.

Hon är frilansjournalist med uppdragsgivare som Stadium Magazine, Vagabond och Amelia. 2011-2012 ledde hon tillsammans med maratonexperten Anders Szalkai webbtv-programmet Spring.

I mars 2014 bokdebuterade Petra med Det är bara att springa (Karavan förlag). Hon är också programledare för Maratonpodden, en podcast om uthållighetssporter.

Bonusfakta om Petra: Drömmer om att designa leopardmönstrade träningskläder, älskar lakrits och säger inte nej till en välgjord kaffe latte.

Kontakta Petra Månström här


Foto: Micke Sjöblom/Zebrabild

Arkiv

Fler bloggar