”Kolhydrater inte alls så farliga som folk tror”

Att bara äta fett och proteiner och helt utesluta kolhydrater är förkastligt för magen, menar Christina. Foto: Colourbox.

FRÅGA:

Hej Petra!

Jag har inte någon fråga till dig, däremot ett bestämt påpekande!: Det är väldigt mycket tjat om hur negativt det är att äta kolhydrater. Känner inte folk till att det finns tre olika sorters kolhydrater? Snabba, långsamma och de däremellan.

De snabba kolhydraterna, med högt GI, t ex socker och vitt mjöl (fikabröd, godis, ris m m) är inte bra. Däremot de långsamma, t ex bär, de flesta frukter och grönsaker. Att bara äta fett och protein och inga kolhydrater alls är helt förkastligt för magen.

All mat kan hänföras till fett, protein eller kolhydrater, varav alltså kolhydraterna kan delas upp i tre olika sorter.

Du kanske inte heller känner till detta, eller?

Med vänlig hälsning,

Christina

SVAR:

Hej Christina,

det stämmer att debatten mellan kolhydrater och fett oftast handlar om energiprocent och sällan nämns det vad för typ av kolhydrater man äter. Som du säger så finns det flera olika typer av kolhydrater och man brukar prata om det som kallas för långsamma respektive snabba kolhydrater.

Snabba kolhydrater ger ett högt blodsockersvar och gör att man därför får en snabb energikick. Det höga blodsockret leder till ett ökat insulinpåslag och det gör att blodsockret sjunker drastiskt och efter ett litet tag blir man istället snabbt trött. Exempel på snabba kolhydrater är socker, godis, läsk, juice, vitt bröd, vitt ris med mera. Långsamma kolhydrater gör istället att blodsockret inte stiger lika snabbt och genom att äta långsamma kolhydrater håller man ett jämnare blodsocker under hela dagen.

GI (glykemiskt Index) är ett mått på hur kolhydraterna påverkar blodsockret. Ju högre GI desto snabbare kolhydrater. Det har bestämts genom att man gjort mätningar på hur mycket blodsockret höjs efter att ha ätit 50 gram av ett visst livsmedel. Hur snabbt kolhydraterna tas upp beror på mängden fibrer, hur finfördelat livsmedlet är (hela korn och frön ger lägre GI), strukturen på kolhydraterna (spröda kex har t ex ett högt GI), surheten i livsmedlet och fettinnehållet (mer fett försenar magsäckstömningen och på så sätt sänker GI).

Nackdelen med GI är att det inte tar hänsyn till en normalportion av ett visst livsmedel. På grund av detta har vissa frukter, morötter och potatis fått ett orättvist högt GI, detta trots att man inte äter lika mycket av det som av till exempel pasta. GL (glycemic load) är ett nyare begrepp som ger en mer rättvis bild då man också tar hänsyn till vad som är en normalportion av ett visst livsmedel. GL för potatis blir därför lägre än vad det är för pasta.

Att endast prata mängden kolhydrater i form av energiprocent blir därför aldrig helt rätt. Det beror helt enkelt på vilka typer av kolhydrater man äter.

Hälsningar Petra

Har du också en fråga till vår kostexpert Petra Kindlund? Mejla den till spring@svd.se!