Du vet att du är löpare när…

du_vet_att_du_ar_lopare

Foto: Colourbox.

De här listorna på temat ”Du vet att du är löpare när…” dyker ju upp lite titt som tätt. Här är min egen lista, känn er fria att komplettera. Så, du vet att du är löpare när:

1. Du kommer på dig själv med att leta efter höger- och vänstermarkeringar på vanliga strumpor.
2. Du glömmer aldrig en bit toapapper när du är ute på en löptur.
3. Du målar tånaglarna med svart nagellack för att det är enda färgen som döljer blånaglarna ordentligt (gäller kanske mest kvinnliga löpare).
4. Du har sprungit i splitshorts minst en gång.
5. Till allas irritation kliver du upp i ottan och springer en runda före frukost under familjesemestern.
6. Till allas irritation vill du helst förlägga familjesemestrarna i anslutning till ett motionslopp.
7. Du ser stora svårigheter i att dejta en person som avskyr löpning.
8. Du har glömt bort hur det är att ha sovmorgon på lördagar och söndagar därför att du är ute och springer då.
9. Du har minst en gång gjort nummer två  bakom en lagom stor buske i stadsmiljö under en löptur.
10. Du drar dig för att styrketräna av rädsla för att bli ”tung”.

Fråga Dan: ”Anmäld till halvmaran – nu är jag skadad”

Löpare

Sofia är anmäld till sitt första halvmaraton men har nu drabbats av en skada. Dan Leijonwall ger råd. Foto: Colourbox.

FRÅGA:

Hej!

Har bara för någon vecka sedan börjat följa Maratonbloggen och jag har anmält mig till mitt första halvmaraton. Jag har alltid varit en aktiv löpare, men bara upp till ungefär 12 km. Men för två månader sedan fick jag en inflammation på fotens utsida, under fotknölen. Den har inte blivit mycket bättre trots att jag endast kör cykel och gym nu för att inte belasta den. Verkar som jag kommer hamna i gips ungefär hela februari, tror du fortfarande jag kommer kunna vara med i halvmaratonet jag är anmäld till i mitten av maj? Och har du några tips på hur min skada kan lindras? Tacksam för alla tips!

Tack så mycket!

Mvh Sofia Häger

SVAR:

Hej Sofia!

Kul att du satsar på halvmaran! För det behöver man vara skadefri en längre tid för att hinna träna upp sig. Skador brukar mest typiskt komma då belastningen kommit en bit på väg och det börjar gå bra prestationsmässigt. Det de flesta inte räknra med är att det tar längre tid för vävnaderna att anpassa sig till den ökade belastningen än konditionen och styrkan ökar. Skillnaden mellan dessa ökar skaderisken. Kan det vara mekanismen i ditt fall, att det relativt gått ”för bra”? Överbelastnigen startar en inflammationsprocess, d v s sätter igång kroppens läkningsmekanismer.

De strukturer som är vanligaste skadelokaler i det du beskriver är senorna till peroenusmusklerna, de muskler som, förutom att stabilisera i fotleden, vrider foten inåt och sträcker på foten. Skadan kan vara mer eller mindre allvarlig, från enbart senskidereaktion till att senstråk går av eller senan hoppar ur sitt läge. Beroende på hur allvarlig skadan är rekommenderas olika åtgärder. Vid enbart senskidereaktion kan avlastning och alternativ/underhållande träning under läkningstiden vara tillräckligt. Vid långvarig smärta eller avlastning är det nödvändigt att komplettera med koordinationsträning för fotleden, då underbensmusklerna snabbt tappat i funktion.

Jag vet inget om din behandlingssituation, men det kan vara hjälpsamt med en ”second opinion” hos någon läkare med erfarenhet av löparrelaterade skador, för att optimera rehab. Ju allvarligare skada desto större är behovet av seriös och idrottsanpassad rehab/underhållsträning för att kunna återgå i önskad aktivitet.

Lycka till!

Dan Leijonwall, överläkare SSC och ansvarig läkare för Stockholm Marathon
www.idrottsdoktorn.se

Har du också en fråga till idrottsläkare Dan Leijonwall? Mejla den till spring@svd.se!

Det är svårt att vara lagom i landet lagom

walnut

Foto: Colourbox.

Har funderat en hel del på det här med kost och på vilka sätt vi inhämtar kunskap om den. Sociala medier, tidningar och tv dominerar väl där. Men när det gäller sociala medier så verkar det som om dessa når oss på ett mer personligt plan än andra medier.

Inte så konstigt egentligen, då avsändarna ju är människor som vi har ”lärt känna” genom att följa dem. Vi vet hur de ser ut, hur de tränar, kanske hur deras familjesituation är och vad de äter. Eller åtminstone vad vi tror att de äter. För Instagramflödet är ju inget som berättar en sann historia i realtid. Snarare ett subjektivt urval av information, där annan information har utelämnats av en eller annan orsak. Det jag menar är att man lätt kan tro att alla äter jättenyttigt hela tiden, om vi nu ska uppehålla oss kring kosten. Det är avokado till frukost, proteinpannkakor till lunch och grillat kycklingbröst på kvällen. Däremellan stenhårda träningspass och kanske hämtning eller lämning på dagis eller skola.

Inget fel på så kallad ”nyttig” mat, men det känns som att vi håller på att drabbas av någon slags kollektiv ätstörning. Jag vet eftersom jag själv har varit där, man är aldrig så intresserad av kost som när man lider av en ätstörning. Även om man blir frisk så dröjer sig mönstret kvar hos många, inklusive mig. Kanske är det därför jag nu är så känslig för delar av den hälsotrend som nu sveper över landet. Som går ut på att man egentligen inte kan äta något alls och att man skulle behöva anställa en personlig kock för att alltid vara säker på att få ”ren och hälsosam mat”.  Ja – och så skulle många av oss behöva råna en bank också, för det är inte billigt att vara hälsosam. Ekologiska produkter kan vara hur bra som helst, men det är inte alla som har råd med dem. Samma gäller nötter, kött, nötmjölk samt många frukter och grönsaker. Visst har vi här i Norden utmärkta, hälsosamma livsmedel som rotfrukter, äpplen, lingon, blåbär och annat men dem ser vi sällan i sociala hälsomedier.

Det känns lite tossigt alltsammans. Räcker det inte med att vara lagom, ett val som oftast håller i längden? Är det tråkigt att vara lagom, är det därför många tar sin hälsoivran till det extrema? Eller varför är det så många som just nu går omkring med funderingar om man egentligen borde syra sin egen yoghurt, sluta dricka mjölk eller skippa kanelbullen till förmån för dadelbollen? Varför är det så svårt att vara lagom i landet lagom?

Jag orkar inte vara kostperfekt!

korv

En av luncherna under min skidvecka i italienska Alperna. Det enda som var nyttigt där var väl surkålen. Foto: Petra Månström.

Minns när jag nyligen intervjuade Björn Ferry för Maratonpodden och vi kom in på hans LCHF:ande. Under en period valde han nämligen att äta enligt LCHF-metoden för att se hur det påverkade hans träning och prestation.

Och absolut, det gick bra – han tog ju OS-guld medan han käkade enligt LCHF. Men en tid senare lade han ner den nya dieten, med argumentet att det inte funkade på det sociala planet. Eller som han uttrycker det i podden: ”Om någon tant här i Ensamheten skulle bjuda hembakat så vill man ju inte tacka nej, man vill ju ha den där goda bullen.” Ferry menade vidare att man kan likna dietandet vid att ha en allergi. Alla måste ta hänsyn till den som valt en annan kosthållning och det blir som sagt svårt att funka socialt.

Visst kan det ju vara så att man är allergisk på riktigt och då är det ju så, inget att göra åt. Men det här med att utesluta än det ena, än det andra – det är det jag tycker kan bli lite tokigt ibland. Det där goda vinglaset som enligt vissa forskare är bra att ta per dag är giftigt för kroppen, menar andra. Och komjölk är ju helt galet att dricka, det är ju kalvens dimjölk men inget för människor. Då är nötmjölk bättre, men då ska man göra den själv så man har koll på ingredienserna. Yoghurt är inte heller helt optimalt då den sällan fermenteras så länge som det behövs för att de nyttiga bakterierna ska bildas i hälsosam mängd. Då är det bättre att tillverka egen yoghurt med hjälp av mjölk och syrningskultur. För att inte tala om raffinerat socker, vitt mjöl, animaliskt fett och så vidare.

Jag inser att jag kanske låter lite bitter här. Jag vill äta hälsosamt men samtidigt vill jag njuta. Min själ behöver sitt. Får jag inte min älskade pasta (och då vill jag inte ha fullkornspasta som smakar uppblött kartong) eller min yoghurt och müsli så blir jag kinkig. Men när jag äter det där som jag älskar så förgiftar jag min kropp, menar en del experter. Usch, vad svårt det här är…

Fler som har tankar i ämnet? Någon som har hittat ett kostupplägg som funkar och som kroppen mår bra av? Dela gärna med er!

Kostexperten: Så oumbärliga är gojibären

gojiberries

Hur oumbärliga är egentligen de ”nya” hälsobringande livsmedlen, såsom gojibär, mullbär med mera? Foto: Colourbox.

FRÅGA:

Hej!

De senaste åren har det ju dykt upp en massa nya livsmedel som sägs vara väldigt hälsosamma, som till exempel mullbär, chiafrön och gojibär. Men de är tyvärr inte särskilt billiga och jag undrar om de verkligen är så oumbärliga som det sägs?

Camilla

SVAR:

Hej!

Hampafrön, mullbär, gojibär, chiafrön… De senaste åren har marknaden formligen exploderat av, för oss, nya livsmedel som ska göra underverk för hälsan. Det är nästan så man kan tro att vi inte klarar oss utan dem sådana otroliga effekter de många gånger tillskrivs. Men det gör vi. Alla gånger.
Med en del inslag från livsmedel som vi inte kan producera här i Sverige klarar vi oss helt på vanlig hederlig mat lagad på råvaror från Norden, du kommer dessutom spara en hel del pengar.

Vi har mängder av näringsrika livsmedel, för att nämna några; rapsolja, blåbär, lingon, äpplen, mejeriprodukter, rotfrukter och grönsaker, gryn (havregryn, korngryn, mathavre), kött, fisk. Äter du därtill varierat kommer du inte ha några problem att få i dig den näring du behöver. Baljväxter, nötter och fröer är exempel på några livsmedel som vi har svårt att producera här och som definitivt bör ingå i en daglig kost.

Länge har vi sett de positiva effekterna medelhavskosten har på vår hälsa. Den nordiska medelhavskosten är ett relativt nytt begrepp som ett gång nordiska forskare undersöker för tillfället. Det är alltså medelhavskost i nordisk tappning, rapsolja istället för olivolja, mycket rotfrukter, havre och gryner, fisk. Resultaten hittills ser lovande ut och jag ser med spänning fram emot fortsättningen.

Jag tycker det är fantastiskt med en ökande matkultur och att så många är nyfikna och intresserade av att prova nytt och vill måna om sin hälsa. Å andra sidan tycker jag vi ska vara rädda om våra svenska/nordiska livsmedel. Dels på grund av miljön men även med tanke på den arbetskraft det ger samt vår svenska matkultur. Grunda med nordiska livsmedel och toppa då och då med ett mullbär kanske är en bra vägledning.

Hälsningar Emelie

Har du också en fråga till Maratonbloggens kostexpert, Emelie Andersen? Mejla den till spring@svd.se!

Fråga Dan: ”Vill lära mig jogga men misslyckas”

Löpare

Camilla vill komma igång med löpning men känner att hon hela tiden misslyckas. Dan Leijonwall ger råd. Foto: Colourbox. 

FRÅGA:

Hej!

Jag är en powerwalkare som vill lära mig jogga. Har testat lite olika träningsplaner, bland annat från Runkeeper, men misslyckas hela tiden. Ska tilläggas också att jag haft problem med min puls som skenat till 190 slag per minut av endast lite ansträngning. Har fått tabletter nu som sänker pulsen (metoprolol) men det känns som att jag nu motionerar med ett motstånd. Att powerwalka fungerar ganska bra, behöver bara stanna och vila ibland men kan sedan fortsätta. Har du något tips på hur jag kommer vidare? Vill känna friheten av löpning.

Med vänlig hälsning,

Camilla

SVAR:

Hej Camilla!

Kul att höra att du vill börja löpträna! Det är ett alldeles utmärkt sätt att förkovra sitt välbefinnande, både fysiskt och psykiskt.

Inte minst av motivationsskäl är det viktigt att vara medveten om vilket syfte man har med sin löpning. Rekreation? Prestation? Specifika hälsoskäl? Upplevelseskäl? Viktreglering? Det avgör också innehållet i och upplägget av löpningen. I ditt fall känner jag inte till detta, men gissar att det handlar om må bra-skäl.

Du nämner att du ”misslyckas hela tiden”, och att ”pulsen skenar”. Eftersom jag inte vet din ålder eller vilken ansträngningsgrad som då är aktuell kan jag inte bedöma om 190 slag/minut är rimligt. Man kan räkna ut sin maxpuls själv genom (hos kvinnor) att dra sin ålder från 230. Om man således är 30 år blir maxpulsen 200 slag/min, teoretiskt. I praktiken är den individuella variationen stor. Behandling med betablockerare (metoprolol) är inte aktuellt enkom för att sänka pulsen, utan skall användas endast om det är medicinskt motiverat p g a sjukdom. En biverkning av sådana läkemedel är nämligen att det sänker konditionen, framför allt vid högre ansträngningsgrad.

Ta ett snack med din husläkare (eller den läkare som ordinerat metoprolol) om hur du bör ligga pulsmässigt, inte minst med tanke på att man ordinerat betablockerare. För att mäta konditionen kan man göra ett s k arbetsprov (cykel-ergometertest), något du kan få remiss till. Om du känner dig osäker på träningsupplägg kan det vara hjälpsamt att kontakta en löpcoach eller gå med i en löparklubb. De som passerar på min mottagning med samma frågeställning skickar jag till Löparkliniken.

Lycka till!

/Dan Leijonwall, överläkare SSC och ansvarig läkare för Stockholm Marathon
www.idrottsdoktorn.se

Har du också en fråga till Maratonbloggens idrottsläkare Dan Leijonwall? Mejla den till spring@svd.se!

Att inte kunna springa är inte hela världen

snoyra

Mör men lycklig efter en dag i italienska alpbyn Livignos pister. Gott om nysnö idag så mot slutet av dagen blev det puckelpistliknande förhållanden i backen. Foto: Privat.

När doktor Dan kom med domen i början av december i fjol: ”du får inte springa på en månad”, då kände jag mig riktigt, riktigt låg. Löpningen hade ju varit min grej, min frizon, mitt andrum. Det var ju så skönt att slippa hålla på att boka en massa gruppträningsklasser utan bara ta på sig skorna och dra iväg. Men nu var det bara att gilla läget. Så jag rotade fram spinningskorna ur garderoben och anmälde mig till de där klasserna som såg roliga ut. Som till exempel de pulsbaserade passen där man utrustas med pulsband och sedan kan följa sin puls på en projektorduk bredvid instruktören, helt anonymt förstås. Så himla roligt, visade det sig. Och som jag svettades och som jag tog i! Hasade ut ur spinningsalen helt manglad och ville bara göra om det snart igen.

Så har jag kört en hel del i gymmet, slipat på basövningar som knäböj, marklyft, axelpress och bänkpress. Sett hur utvecklingen har gått framåt och känt kicken att inte längre vara så himla svag. Och nu befinner jag mig i italienska Alperna där jag åker telemark dagarna i ända. Ni vet den där norska åktekniken där man går ner i ett djupt utfallssteg i varje sväng. Riktigt, riktigt jobbigt men också galet roligt. Sju, åtta svängar i dessa högt belägna pister så skakar låren och flåset går på högvarv. Sjukt effektiv intervallträning, med andra ord och muskler som jag knappt visste att jag hade aktiveras.

Kommer på mig själv med att anmäla mig till spinningpass i nästa vecka när jag är hemma igen. Borde jag inte testa att springa mer istället? Jo, det ska jag. Jag vill det. Har en mara i april att tänka på dessutom. Men den alternativa träningen kommer garanterat att få mer plats i mitt liv framöver. Den kanske rentav blir mer än alternativ. Det kanske är löpningen som blir alternativ..? Det känns helt enkelt inte som hela världen att inte kunna springa…

Snökysst!

livigno1

Kallt om snoken men väldans fint väder med strålande sol och mycket snö. Foto: Privat.

Befinner mig just nu på ett hotellrum i italienska alpbyn Livigno och smörjer in låren med liniment. Det är helt nödvändigt efter en dags telemarksåkning utför alpsluttningarna. Visst, åkstilen är uråldrig och energikrävande – men också rolig och utmanande. Och så jobbar man enkelt upp en hunger utan dess like när man ligger där i pisten och knäböjer djupt vid varje sväng. Känns bra att benen får en extra duvning nu när jag ändå inte springer så där jättemycket. Hoppas kunna trappa upp löpningen när jag är hemma igen.

livigno2

Nu blir det risotto och vin på stan, kanske en Aperol dessförinnan. Har ni tips på bra restauranger eller annat kul att göra här (eller era åsikter om telemark) så får ni gärna mejla mig eller lämna en kommentar! Buona sera!

Fråga Malin: ”Jag är dålig på att lyssna på kroppens signaler”

Löpare

Marcus säger sig vara dålig att lyssna på kroppens signaler och kör bara på med löpningen, som han älskar. Malin Ewerlöf ger råd. Foto: TT.

FRÅGA:

Hej!

Jag är en kille på 33 år som älskar löpning. Mitt problem är att jag lätt drabbas av skador eftersom jag är dålig på att lyssna på kroppens signaler utan bara ”kör på” utan att lyssna på kroppen. Har du några tips på hur jag kan jobba med mig själv för att komma tillrätta med det här?

Marcus

SVAR:

Hej Marcus,

det är lätt hänt att man kör på för mycket när man känner sig laddad. Det jag tycker du kan göra som kan göra att du får ett smartare upplägg och håller bättre är att sätta upp en träningsplanering med exakt vad du ska träna olika dagar samt även skriva in vilodagar.

Träningsprogrammet ska vara på en nivå som du vet att du tål. Då är det lättare att hålla sig ifrån att bara köra på när man får tid och lust. Det är även då viktigt att lyssna på kroppen och inte vara slav under programmet. Det är dock lättare att få en vettig struktur om man har en plan från början. Efter en tid kan du trappa upp och ändra i träningen om du känner att kroppen tål det.

Lycka till!

Malin

Har du också en fråga till Maratonbloggens expert på löpning, Malin Ewerlöf? Mejla den till spring@svd.se!

Tävla och vinn en aktivitetsmätare!

vivofit

Nu är det tävlingsdags igen och den här gången ligger årets julklapp i vinstpotten. Det handlar förstås om ett så kallat aktivitetsarmband, modellen heter Vivofit och kommer från Garmin. Här är några av finesserna med armbandet (värde 1 195 kronor):

  • Stegräknare
  • Pulsbaserad kaloriberäkning
  • Sömnövervakning (håller reda på total sömn och perioder av rörelse och vilsam sömn)
  • Kompatibel med pulsmätare för träningsaktiviteter
  • Accelerometer (beräknar sträckan för träningspass inomhus utan att du behöver någon fotenhet)
  • Armbandet är vattentätt (ner till 50 m) och batteriet varar minst ett år

För att vara med och tävla vill jag att du besvarar följande tävlingsfråga:

Garmin grundades i delstaten Kansas i USA. Men vilket var året?

Jag vill också att du med några korta meningar motiverar varför just du ska vinna aktivitetsarmbandet. Ditt tävlingsbidrag mejlar du tillsammans med namn, adress och önskemål om färg vid eventuell vinst (se bilden ovan för alternativ) till spring@svd.se. Ange ”Vivofit” i mejlets ämnesrad. Tävlingen pågår till och med fredagen den 23 januari kl 23.59. Lycka till!

Hälsa

Fyra koppar skyddar mot cancer

Nya rön om dryckens hälsoeffekter.

En tallrik gröt om dagen förlänger livet

HÄLSA

Gröten inte bara het i Hollywood.

Gryn gör dig gladare

6 anledningar att älska kolhydrater.

Hemligheten bakom platt mage

FORSKNING

Upplägget som verkligen fungerar.

Så blir du snabbare – genom att lyfta skrot

TRÄNING

Gudiol om rädslan för styrketräning.

”Kvinnor är rädda för att bli bulliga”

TRÄNING

Gudiol: ”Därför kan du sluta oroa dig.”

Träning minskar risken för influensa

STUDIE

Men du måste ta i – ordentligt.

5 tunga anledningar att börja träna

KRÖNIKA

Och därför är det aldrig för sent.

”Det är dags att sluta svartmåla kostråden”

HÄLSA

”Fetman inte Livsmedelsverkets fel.”

Ny studie: Må bra och lev längre

Visar sig att välbefinnande kopplas till längre livslängd.

Välbefinnande runtom i världen

grafik

Baseras på observationer i 100 länder.

Lyxa till det med kunglig bysthållare

PLOCK

Godis för alla gymråttor.

Tekniktips för tre vanliga hinder

TRÄNING

”Det handlar om både styrka och teknik.”

”Ett nytt sätt att bekräfta sig själv på”

TRÄNING

SvD tränar med Gladiatorvinnaren.

Så känns 10 000 volt rakt genom kroppen

KRÖNIKA

Petra Månström om trendsporten.

”Vi försöker bygga bort skaderisken”

HALLÅ DÄR

Mannen bakom Tough viking.

BLOGG

”Får jag inte min pasta blir jag kinkig”

”Jag orkar inte vara kostperfekt.”

HÄLSA

Vill du bli på gott humör? Ät kokos!

10 livsmedel som gör dig gladare.

BLOGG

”Killar, varför måste ni stöna?”

”Låter som en porrfilmsinspelning.”

HÄLSA

Maten som får dig i form

”En näve mandlar motverkar viktökning.”

HÄLSA

”Jag drabbas av en oerhörd trötthet”

Experten om hur du äta dig piggare.

HÄLSA

Skyddar ditt hjärta och gör dig mätt

6 anledningar att älska kolhydrater.

HÄLSA

De tio nyttigaste frukterna

Bra för vikten, skyddar kärl och hjärta.

BLOGG

”Se upp så du inte
blir för muskulös”

Löpare livrädda för att bli ”bulliga”.

BLOGG

Hon är löpningens nya stilikon

Kan bli den nya ”Flo-Jo".

HÄLSA

Maten som motar bort din förkylning

10 immunstärkande livsmedel.