”Skolidrotten lockade aldrig mig”

ewa_hutmacher

Ewa Hutmacher under en löptur utmed Norr Mälarstrand i juli 2014. Foto: Privat.

Dags att presentera ännu en ”Veckans löpare”. Den här gången har turen kommit till Ewa Hutmacher, som bytte karriär från finansbransch till träning och hälsa. I löpningen njuter hon av alla intryck, människor, frisk luft, natur eller storstad.

Hur kom det sig att du började springa?

– Jag började springa av hälsoskäl och för att få en sund stark kropp. På vägen fann jag njutning och glädje i löpning och en bra möjlighet till egentid för att investera i mig själv. Det var oerhört tufft med löpning till en början men jag märkte hur snabbt jag förbättrades och det var något nytt att utmana kroppen istället för huvudet. Jag har alltid gillat utmaningar och upptäckte att jag hittat rätt. Löpning har så många delar som jag uppskattar. Det är just utmanande, roligt och stärkande och mina långa pass är dessutom glädjefyllda med meditativa inslag av att bara samla intryck från natur, människor och upplevelser.

Vad har du för träningsbakgrund?

– Jag har provat många idrotter men jag hittade rätt bara för några år sedan när jag fann nytta och kraft i styrketräning och löpning när jag startade en större livsstilsförändring. Skolans idrott lockade mig aldrig när jag var yngre och väckte tyvärr inga nya intressen. Träning för mig har under många år varit olika gruppträningsklasser bara för att hålla mig igång.

Hur tränar du idag?

– Jag lägger störst tid i min träning på löpning som är numera är en livsstil för mig. Löpning finns med både som privat träning och som jobbrelaterade uppdrag genom mitt egna företag. Egna pass kör jag flera gånger i veckan och jag har hittat charmen i diversifierade pass som varvas med sött och salt. Det blir mycket mängdträning för att samla mil i benen samtidigt som jag kör tuffa intervaller och pass fulla av mjölksyra för att utvecklas. För att ha en kropp som är fortsatt skadefri kombinerar jag vanlig löpning med vattenlöpning som är otroligt effektivt utan att slita på kroppen och styrketräning. Cykeln åker fram på sommarhalvåret. Inom styrketräning är mitt huvudfokus just nu inre stabilitetsträning, yoga och spänstträning för att bli snabbare på sikt.

Dina bästa pepptips?

– Du har det i dig. Tänk på vad du kommer bli stark, frisk och snabb när du kommer upp för backen! När tröttheten kommer på milloppet, fokusera på det som känns lätt och går bra. Dela in banan i delar, en bit i taget som delsegrar. Oavsett vilken nivå du befinner dig på, var stolt och se dig själv som en löpare. Sträck på ryggen, att du är ute och springer gör dig till en vinnare varje gång! Löpning är både en mental och fysisk sport. Med båda delarna kan du komma hur långt som helst.

Vilka löparmål har du, långsiktiga respektive kortsiktiga?

– I det korta perspektivet är jag mest fokuserad på att förbättra mig tidsmässigt på halvmaratonlopp. Jag kommer roa mig på vägen med Midnattsloppet och Lidingöhalvan. Skulle vara kul med ett spännande halvmaraton att springa innan årets slut. Jag gillar att springa långa distanser så det kommer bli fler maraton för mig på lång sikt. En dröm är att göra om Stockholm Marathon och nå mitt fyratimmarsmål. Resa utomlands på en halv- eller helmara känns väldigt lockande för jag älskar nya platser och upplevelser. När jag hanterar tanken på att simma långt i öppet vatten finns triathlon i sikte. Eftersom jag springer både privat och i jobb är det också viktigt att planera träningen så jag håller mig skadefri. Så långsiktigt vill jag ha en pigg, stark och hel kropp. Det innebär välplanerad träning och vila.

Dina bästa tips till andra som vill komma igång med löpning?

– Gör löpningen till en vana. Det är helt okej att varva jogg och promenad regelbundet till exempel två gånger per vecka och trappa upp tid eller sträcka långsamt. Var stolt över förbättringarna! Hör med kollegorna eller dina vänner om de är sugna på att börja samtidigt som dig. Det är roligt med sällskap och lättare att komma iväg när andra väntar och ni kan stötta varandra. Testa nya rundor ibland och varför inte ta med skorna och springa på semestern? Din kondition kommer bättras snabbt när du börjar med löpning. Det räcker med att komma igång och göra det till en rutin. Våga utmana dig själv och sätt upp ett meningsfullt mål. Du kommer se snabba framsteg och utvecklas om du håller regelbundenhet i din träning.

Tre löparprylar du inte kan vara utan?

– Min Garmin 610-löparklocka med gps, pulsband och bra intervallfunktioner. Favoritskorna som ska med på varje runda är Asics Kayano. Mina svarta snabba solglasögon som jag bär i alla väder.

Det där loppet i schweiziska Alperna – del 2

swissalpine4

Cirka åtta kilometer in i loppet och det är fortfarande lättlöpt och benen är fräscha. Min kompis Henrik passerar och vinkar. Foto: Petra Månström.

Loppets inledande mil kändes väldigt darrig. Jag hade ingen riktig kläm på hur snabbt jag skulle springa och Rune Larssons ord ekade i huvudet: ”Vad du än gör, dra inte på dig mjölksyra i benen under de första tre milen.”

Det där var riktigt svårt eftersom löpningen ganska snart blev riktigt kuperad. Trots att jag hade fått för mig att den inledande maran skulle vara ”flack”. Hmm, möjligtvis flack i jämförelse med loppets högalpina del men fortfarande gott om Abborrebackeliknande historier lite varstans. Vid Filisur passerade tåget med deltagare i K42 som skulle starta i Bergün några timmar senare. Såg min kompis Nina bland passagerarna och blev glad att se henne. När vi äntligen nådde Bergün kändes kroppen helt dränerad på energi och jag började allvarlig fundera på hur det här skulle gå. Skulle jag orka nästan en hel mara till – dessutom i högalpin terräng?

Sedan dök det upp en hel del irriationsmoment som jag inte hade räknat med innan. Som att min t-shirt envisades med att åka upp bak i ryggen, den hakade i vätskeryggsäcken. Och trots att jag försökt få ut all luft ur vätskeblåsan så skvalpade det. Mycket irriterande. En väldigt positiv överraskning var energistationerna utmed banan. Hade hört lite blandat om dem men allt funkade exemplariskt. Aktiva funktionärer som dessutom kostade på sig några peppande ord.

swissalpine5

Jag och en seg dam växeldrar i ösregnet i den sega backen någonstans mellan Filisur och Bergün. Foto: Petra Månström.

Efter Bergün tog en vidrig stigning vid. Dessutom på en föga inspirerande asfaltsväg. Segare än kola och det blev inte bättre av att man blev passerad av en massa superpigga och fräscha löpare i K42-klassen. Själv misströstade jag kraftigt och varvade gång med någon slags böjd slagsidelöpning. Tveksamt om det kan kallas löpning, lufs är ett bättre namn. Dessutom började jag frysa eftersom tempot nu var lägre, men jag var så trött att jag inte orkade ta fram jackan som låg i ryggsäcken.

swissalpine6

Framme i Bergün och det innebär att jag sprungit en mara. Foto: Petra Månström.

Till slut tvingade jag mig själv att stanna och ta på mig jackan, det tog en evighet att få upp ryggsäcksspännena med nerkylda och svullna fingrar. Här hade jag de mest negativa tankarna under hela loppet och funderade faktiskt ett tag på att bryta. Kroppen var helt utloggad och vädret var inte nådigt. Det kändes som att alla andra var hundra gånger piggare än jag.

Så når jag Chants, byn där den berömda backen upp mot Keschhütte startar. Och ja, det brantar på ordentligt. Fylld med sportdryck och müslibar från senaste energikontrollen börjar jag gå och konstigt nog infinner sig plötsligt ett glädjerus. Gå – det kan jag. Jag har bestigit Mont Blanc och gjort en rad andra anmarscher till berg.

swissalpine7

Den berömda Backen upp mot Keschhütte, dagen till ära kryddad med halkig gyttja. Mums filibabba. Foto: Petra Månström.

Gå i sega backar, det är något annat än löpning. Äntligen får ett annat energisystem i kroppen kicka in. De positiva tankarna återvänder. Jag spricker upp i ett leende… Fortsättning följer inom kort!

”I år vill jag göra en bra tid på halvmaran”

lisen_sellen

Lisen Sellén, 30, bor i Stockholm och tränar med löparklubben FK Studenterna. Foto: Privat.

Jag har nu nöjet att få presentera veckans löpare som heter Lisen Sellén, en 30-årig Stockholmstjej med rötterna i Norrland.

Hur kom det sig att du började springa?

– Jag kommer knappt ihåg eftersom jag sprungit i stort sett hela livet. Jag började springa i tidiga tonåren och sedan dess har det varit en självklar del av min vardag. Jag har alltid varit en energisk och rastlös person som tyckt om att röra på mig och vara ute i naturen, så det var nog mycket därför jag föll för löpningen. Dessutom gillar jag tuff och jobbig träning där man kan ta ut sig ordentligt och testa sina fysiska och mentala gränser, och där är det få träningsformer som slår löpning. Tror också att mätbarheten i löpningen alltid lockat mig – att det är så lätt att sätta konkreta mål, utvärdera och jämföra sina pass och sin form. Och framförallt är det ju så härligt och givande att springa – man får massor av energi, en fin naturupplevelse och mental vila på en och samma gång.

Vad har du för träningsbakgrund?

– Jag har ju alltid hållit på med långdistanslöpning, men fokus och träningsupplägg har varierat en hel del över åren. Vissa perioder har jag siktat in mig på kortare distanser runt milen och kört mycket intervaller, andra gånger har det varit mer terräng och backträning inför kuperade tävlingar och ibland mer långpass och maratonlopp på schemat. Vid sidan av löpträningen har jag parallellt kört en hel del gruppträning, aerobics och styrketräning.

Hur tränar du idag?

– Just nu tränar jag med löparklubben FK Studenterna så jag har ett rätt detaljerat veckoschema som jag följer i samråd med min löpcoach. Upplägget varierar lite beroende på säsong och vilka tävlingar jag fokuserar på, men en vanlig vecka blir det i regel 1-2 intervallpass eller backpass, 1 långpass på 18-30 km och därutöver 2-3 lättare distanspass på runt 10 km. I samband med kvalitetspassen försöker jag alltid få in lite löpskolning. Utöver det kör jag en hel del alternativträning för att balansera upp kroppen och hålla mig skadefri, det blir oftast ett par styrkepass per vecka samt lite cykel och yoga. På vintern blir det en hel del längdskidåkning också.

Dina bästa pepptips?

– Jag tror bästa tipset är att variera sig i sin löpning. Att bara köra samma runda med samma fart gång efter gång är både tråkigt och ineffektivt. Testa nya upplägg och nya rundor så blir det både roligare och bättre resultat.

Vilka löparmål har du, långsiktiga respektive kortsiktiga?

– I år är siktet inställt på att göra en bra tid på halvmaradistansen. Nästa år kommer jag troligtvis satsa mer på maratonlopp och köra lite mer trailtävlingar. En bergsmara i Alperna vore grymt kul.

Dina bästa tips till andra som vill komma igång med löpning?

– Alla har olika drivkrafter till att springa och olika mål med sin löpning. Jag tycker att man ska fundera på varför man själv vill springa och sätta tydliga mål med sin löpning. Det behöver ju inte bara handla om ett specifikt lopp, en speciell distans eller tid utan kanske helt andra fysiska och mentala mål som att orka mer, bli piggare eller bara komma ut och få frisk luft. Om man inte vet varför man vill springa är det nog svårt att motivera sig på sikt tror jag. Och börja försiktigt så att kroppen hinner vänja sig vid belastningen. Flåset förbättras så mycket snabbare än skelett, senor och ligament så det är lätt att växla upp för fort och sedan drabbas av skador som sätter stopp för träningen.

Tre löparprylar du inte kan vara utan?

– Löparklocka med pulsband för att mäta distans, hastighet och puls är ett absolut måste. Min favorit är Garmin Forerunner 620 som dessutom mäter kadens, hur kul som helst. Bra skor för rätt ändamål. Jag måste alltid ha minst tre par att variera mellan. Ett par stadiga och lite mer uppbyggda för längre distanser, ett par lättare och smidigare för intervallpassen och ett par trailskor som man kan ha när det är halt eller stenig terräng. Till sist: Resorb för vätskebalansen. Att köra långa och tuffa pass i värmen är helt omöjligt för mig utan att tillföra salter och elektrolyter.

Det där loppet i schweiziska Alperna – del 1

malgang_swiss_655

Bara några meter kvar tills jag korsar mållinjen inne på Vaillant Arena i Davos. Det känns galet overkligt och tårarna sprutar. Foto: Swissalpine.

Det har nu gått några dagar sedan den där galna urladdningen i schweiziska Alperna. Det där sanslöst långa bergsultraloppet över åtta mil där man inte bara avverkar två maraton utan också passerar två alptoppar à 2 700 meter.

Eftersnacket handlade mycket om banan, som enligt insatta var den tuffaste på länge. Det märks också på Jonas Buuds segertid (ja, denna fantastiska människa tog hem sin åttonde seger i Swissalpine Marathon i lördags) som var cirka en kvart över fjolårets segertid. Lägg ovanpå detta ett väder som inte var nådigt – ösregn i princip från start – och man kan lätt räkna ut att det här skulle bli en rejäl pannbensutmaning.

Skärmavbild 2014-07-29 kl. 15.30.23

Start och mål i Davos på 1 538 m ö h, banans högsta punkt är Sertigpass på 2 739 m ö h. Skärmdump från Garmin Connect.

Jag ska försöka beskriva hela äventyret så gott det går, i text och bild. Det är många intryck så det kommer att bli ett par inlägg innan jag är framme vid den känslofyllda målgången i Davos. Den där målgången då jag inte längre kunde hålla tillbaka min gränslösa glädje över att ha klarat av den här utmaningen. Fast jag har tvivlat och flera gånger funderat på att byta till den kortare distansen (K42 från Bergün till Davos) så blev det till slut en start i K78-klassen. Officiellt är den 78 kilometer men under loppets gång började jag ifrågasätta schweizarnas sätt att mäta sträckor på. Min Garmin stannade på 81,94 km i mål och flera andra deltagare intygade om att loppet är en bra bit längre än 78 kilometer.

swissalpine2

Bara minuter kvar till start. Fjärilarna i magen slår dubbelvolter. Foto: Privat.

Jag var väldigt orolig inför sänggåendet på fredagen. Fjärilar i magen och sista minuten-oro över utrustningen. Vilka skor ska jag ha, var det en miss att inte ta med terrängskorna? Hur många bars och gelförpackningar ska jag ha med mig och vågar jag göra som de flesta andra och skicka en ryggsäck med ombyte till Bergün eller lyssna på min malande oro kring detta och istället ta med allt jag behöver direkt från Davos? Det blev det sistnämnda: vattentätt förpackad fleecetröja, underställströja och tumvantar att ta på uppe vid Keschhütte, två liter Resorb i vätskeblåsan samt fyra geltuber och fyra bars. Lade fram tuben med Sportslick (kräm att smörja in fötterna med för att undvika blåsor och skavsår) och solkrämen, sedan släckte jag lampan.

Uppstigning 04:30 och smörja in ansikte och armar med solkräm – och fötterna med Sportslick. Sedan iväg till frukosten som öppnade kl 05:00 och trängas med en massa andra stirriga löpare. Man kunde ta på stämningen i frukostmatsalen, det var mycket adrenalin och nerver därinne. Sedan skulle fotograf Fredrik fotografera min nummerlapp och mina insmorda fötter innan det var dags att ta sig till starten vid Vaillant Arena som behändigt nog bara låg ett par hundra meter från hotellet.

swissalpine3

Strax före start för deltagarna i klasserna K78, C42 och K30. Foto: Petra Månström.

Här var det också gott om stirriga löpare som ömsom tog bilder på varandra, ömsom köade till bajamajorna och ömsom fixade med skosnörena. Också här kunde man ta på stämningen, det var inget snack om att folk var laddade och ganska oroliga inför det som komma skulle. Flera gånger hörde jag speakern i högtalarna prata om ”Der Königdistanz” som alltså var K78. Åtta plågsamma mil i till stora delar högalpin miljö. Skulle jag klara av det här, var jag tillräckligt stark mentalt och var jag tillräckligt bra tränad? Så går startskottet och jag börjar springa. Skorna, ett par mycket väldämpade Asics Nimbus som jag sällan springer i, känns klampiga och tunga. Kroppen yrvaken. Jag blir rädd. Varför känns det så jobbigt – så här tidigt?

Fortsättning följer inom kort… Stay tuned!

”Jag får dåligt samvete över att jag inte lyckas”

ninatreschow2

Att spontananmäla sig till ett lopp triggar också igång motivationen under lediga semesterdagar när viljan känns långt borta. Bilden är taget efter S:t Thoraloppet i Torekov, 10 km där Nina kom 5:a. Foto: Privat.

Tycker du att värmen gör det jobbigt att träna? Här kommer lite pepptips från Skyr Island Run-medlemmen Nina Treschow!

Under ”de lata semesterdagarna” brukar jag känna att det hjälper att motivera mig med träning som inte innebär att jag behöver lägga någon press på att klara av något under viss tid/klarar lyfta viss vikt/springa en viss distans och så vidare. Att sätta upp för svåra mål när det inte är ultimata träningsförhållanden ökar inte min motivation utan resulterar oftast i dåligt samvete för att jag inte lyckas. Istället blir min sommarträning av mer varierad art – jag ger mig ut på cykelturer, simturer och spelar tennis, detta hör inte till min vanliga träningsform men det blir min sommarträning ihop med löpning när jag känner för det.

Denna varierade träning brukar jag försöka utföra dagligen! Den bästa hjälpen att motiveras till att komma ut, är i alla lägen känner jag, att bestämma med en vän att man ska göra det tillsammans. Då undviks möjligheten att ställa in och det blir en rolig och social stund.

Följ Nina och hennes träning inför Lidingöloppets 30 km på hennes blogg.

Nu är jag (bergs)ultra!!!

10341858_10152608255440960_4424642166965499053_n

Jag är helt slut i varenda cell i kroppen, idag gav jag allt. Och lite till. Detta är utan tvekan det vidrigaste men också häftigaste jag har gjort i löparväg. 11.29 och en 10:e plats i W35 är facit för min bergsultradebut på Swissalpine Marathon. Tack alla som har peppat längs vägen, live, via sms m m. Nu: champagne!! Grundlig race report kommer snart :-)

Nu köööööör vi!!!

nummerlapp_swissalpine

Så där. Nu har jag gjort vad jag har kunnat. Har inte hunnit med så många pass som jag önskat eftersom hela juni försvann i ett jobbigt töcken, men trots detta känner jag mig starkare och gladare än någonsin. Det här ska bli spännande, roligt, utmanande, galet, apjobbigt och alldeles underbart. Stärkt av ännu en härlig dag i bergen och en långlunch på hög höjd med min fina reskompis Nina, fotograf Fredrik och självaste Jonas Buud med kompis Tom går jag nu och lägger mig med fjärilar i magen. Det här kan vara det galnaste jag har gjort i löparväg. Nästan åtta mil i schweiziska Alperna ska avverkas.

Vet ni vad – NU KÖÖÖÖÖÖR VI!!!! 

Möte med ultragigant

weissfluh1

Jonas Buud (högst upp till vänster) har sju raka segrar i Swissalpine Marathon. På lördag kan han ta sin åttonde raka seger i loppet. Foto: Privat.

I morse kändes mina ben ganska så ledsna efter gårdagens tvåmilarunda, så vi bestämde oss för att ta en mycket lugn dag. Inte slösa på krafterna så här tätt inpå loppet utan bara jobba vidare på acklimatiseringen. 

Till min stora förvåning plingade det till i mobilen under frukosten, ett meddelande från självaste Jonas Buud:

”Jag kommer att ta bergbanan upp till Weissfluhjoch och vandra en vända i dag. Räknar med att åka upp runt kl 10:15 om du vill hänga på. //Jonas”

Sagt och gjort. Vi knallade från hotellet bort mot bergbanan Parsenn men såg inte till Jonas så vi åkte upp hela vägen till Weissfluhgipfel på 2 883 meters höjd och satte oss i restaurangen Berghaus med varsin kaffe och kände in rummet. Efter en liten stund dök Jonas och hans löparkompis Tom upp och sedan följde ett par mycket trevliga timmar med snack om löpning i allmänhet och Swissalpine i synnerhet. Bland annat släppte Jonas den (för mig) mycket förvånande bomben att han har trillat flera gånger när han springer loppet. Som bevis visade han upp en målgångsbild där han håller upp två blodiga handflator samtidigt som det blöder ymnigt från knän och överläpp. ”Lite måste man offra”, menade han med ett snett leende.

weissfluh3

På hög höjd, Weissfluhgipfels bergstation. Foto: Petra Månström.

Vi pratade också en hel del om hur man ska disponera loppet (här hittar du en mer detaljerad intervju med Jonas i detta ämne) och vilka skor man egentligen ska välja. Det visade sig att det går att skicka en liten väska med ombyte, dricka och liknande till Bergün så jag bestämde mig för att springa de första tre milen i lite tunnare skor för att sedan byta till skor med bättre dämpning när man ska uppför berget och framför allt när man ska ner igen.

weissfluh2

Isranunkeln är en väldigt tålig blomma som är anpassad till arktiskt klimat. I Alperna ser man den växa över 4 000 meters höjd. Foto: Petra Månström.

Försökte också ta reda på hur man känner sig dagen efter ett lopp men inser att det är skillnad på mig och Jonas Buud. Han brukar nöja sig med en Voltaren innan han går och lägger sig medan jag förmodligen kommer att köra på såväl öl som kompressionsstrumpor och Ormsalva. Av ren självbevarelsedrift…

Finslipning på hög höjd

schatzalp6

På väg från Schatzalp till Stafelalp i ett vykortsvackert Sound of Music-landskap. Foto: Nina Fagerholm.

Sedan igår eftermiddag är jag på plats här i Davos och idag kickade vi igång acklimatiseringen genom att ta linbanan upp till Schatzalp.

Därifrån styrde vi stegen mot Stafelalp, en tur som enligt skyltarna skulle ta lite över två timmar till fots. Vi växelvis promenerade och joggade i lugnt tempo men trots detta var pulsen högre än normalt vid den här ansträngningen, på grund av höjden.

Det är svårt att i ord beskriva hur sagolikt vackert det var där vi turade idag, så jag hoppas att lite framgår av bilderna. Men det går inte att bli annat än förälskad i det här landskapet. Snöklädda, högresta berg med frodiga, gröna ängar där korna betar i rejäl lutning. Porlande bäckar och dramatiska vattenfall. Och idag – en skönt värmande sol. Dessvärre ser väderprognosen inför lördagens lopp inte alltför rolig ut, så hoppas på mirakel.

schatzalp2

Nina tar ut steget mellan Schatzalp och Stafelalp. Foto: Petra Månström.

schatzalp3

Det går knappast att inte bli inspirerad av det här vackra landskapet! Foto: Nina Fagerholm.

Väl framme i Stafelalp tog vi en lång och skön lunch i solen. Jag var tvungen att nypa mig i armen flera gånger, det känns så overkligt att vara här. Det är liksom nästan för vackert. Efter lunchen bestämde vi oss för att ta samma väg tillbaka till Schatzalp, en tur som blev lite längre än tänkt på grund av felspringning. Så till slut blev hela rundan nästan två mil lång och detta firade vi med 3 x 15 armhävningar, apfelstrudel och cappuccino. Sedan linbana ner till Davos och promenad till en mysig, italiensk restaurang där jag åt den godaste carbonaran jag har smakat. Vill ni också prova så kan jag varmt rekommendera restaurang da Elio!

Imorgon blir det en ny acklimatiseringsdag och en lugn promenad uppe på hög höjd. Många hälsningar från Davos – avslutar med en liten bildkavalkad!

schatzalp7

Foto: Petra Månström.

schatzalp4

Lunch på restaurangen Berghaus i Stafelalp. Foto: Petra Månström.

schatzalp5

Restaurang  Berghaus i Stafelalp. Foto: Petra Månström.

Kostexperten: ”Jag hinner inte äta varm mat”

makrillmacka

En smörgås med makrill och ägg (på glutenfritt bröd förstås om du är glutenallergiker) är ett utmärkt mellanmål. Foto: Malin Hoelstad.

FRÅGA:

Hej Petra!

Jag har ett jobb som innebär mycket resande på vardagar. Jag har därför inte något personalrum att värma eventuell lunch i och restaurangmat har jag inte tid att äta så oftast blir det att jag köper cashewnötter och någon banan. Frukost hinner jag aldrig med och någon aptit i den okristligt tidiga ottan har jag inte så lunchen är första gången på dagen som jag får i mig något.

När jag kommer hem blir det en varmrätt + proteinshake och till kvällsmat knäckebröd med rökt lax. Som löken på laxen så tränar jag fyra gånger i veckan (styrka och kondition). I och med att jag har celiaki och inte äter kött är det mer eller mindre omöjligt för mig, som är lat, att snabbt kunna köpa något att äta.

Har du några råd gällande kosttillskott för mig attt stoppa i mig under dagens början till efter jobbet? Två ägg + gröt kommer inte ned i magen till frukost men en proteinshake + något smått skulle nog inte vara något problem.

Vänliga hälsningar,

Eric

SVAR:

Hejsan Eric!

Det låter verkligen inte bra att du äter så pass lite samtidigt som du också tränar. Risken är att du endast bryter ned kroppen.

Förstår att du upplever att det kan vara svårt när du har celiaki men idag finns det glutenfria alternativ för det mesta. Att äta kosttillskott istället för mat är inget som jag skulle rekommendera då vanlig kost alltid är att föredra. Att ta barer/näringsdrycker/proteintillskott är bättre än ingenting men inget som du ska ha som långvarig lösning.

Det gäller att du istället börjar planera din kost. Även om det kan kännas jobbigt så kommer det bli lättare och en vana med tiden.

Kan du ta med kall mat till lunch? Du kan då t ex ta med en sallad baserad på ris/potatis/glutenfri pasta och kyckling/linser/keso/ägg/makrill.

Viktigt att du även får i dig något mer till frukost. Har du svårt att äta kan det vara bra att börja med att dricka ett glas juice bland det första du gör så kan det hjälpa att få igång aptiten. Det låter annars bra om du i alla fall kan få i dig en smoothie med frukt och ha gärna med en proteinkälla som yoghurt, fil eller proteinshake.

Om du tycker det är väldigt svårt vad du ska äta när du är glutenintolerant så tycker jag att du ska uppsöka en dietist som kan ge dig individuella råd och tips på rätter som du kan äta. Tänk på att vissa sojaprodukter kan innehålla spår av gluten.

Hälsningar,

Petra Kindlund

Har du också en fråga till Maratonbloggens kostexpert Petra Kindlund? Mejla den till spring@svd.se!

SvD:s träningsskribent Jacob Gudiol är sjukgymnast och arbetar även men utbildning av personliga tränare. Han driver också flera träningsbloggar. TRÄNING

Smoothien som ger dig starka ben

HÄLSA

Frostig, fruktrik och läskande.

Twitter kan sabba ditt förhållande

Forskning

”Kan leda till otrohet.”

Studie: Små mängder alkohol kan skada

Hälsa

Inte så nyttigt trots allt, enligt ny studie.

10 nyttigaste sakerna du kan äta

SUPERMAT

Om listan: ”Bekämpar sjukdomar kraftfullt.”

”Snygg naken är inte viktigast”

Träning

Därför motionerar stockholmarna.

”Trams att hård träning räcker”

Träning

Gudiol om hur man når expertnivå.

Boosta med fibrer och antioxidanter

RECEPT

Smoothie som stärker immunförsvaret.

Varannan svensk jobbar på semestern

UNDERSÖKNING

”Män sämst på att koppla av.”

Bästa smoothien efter träningen

RECEPT

Testa en grön proteinbomb.

Så blir du vältränad – på riktigt

TRÄNING

Jacob Gudiol om optimala träningen.

Så dricker du hälsosmart i sommar

DRYCK

Valen för dig som vill ha kolhydratkoll.

”Smoothie bättre än morgonkaffe”

NY BOK

”Renar och stärker kroppen.”

Ät bönor – håll vikten i schack

FORSKNING

Dessa bönor ger bästa effekten.

RELATIONER

Undvik fällorna i kärleksjakten

Dejtingtipsen alla singlar vill ha.

Hälsa

Livsmedel som bränner fett

Maten som fixar bikiniformen.

FORSKNING

Morgonpigga mer oetiska

”Myten stämmer inte.”

Relationer

5 misstag i relationen

Så räddar du förhållandet.

Idrottsmedicin

”Fick akut smärta
i foten efter maran”

Dan Leijonwall ger råd.

HÄLSA

Bäret alla kvinnor
bör äta mer av

Kostexperten listar nyttigaste bären.

IDROTTSMEDICIN

Träningsvärk utan att ha tränat

”Jag vaknar med värk i benen.”

Träning

Så blir du av med fladdret på magen

Övningarna som tajtar till din kropp.

LÖPCOACHEN

Så lägger du upp passet

”Är Hammarbybacken för brant?”

Kostexperten

”Hur bra är det att detoxa?”

Påstås rena kroppen från föroreningar.

RECEPT

”Smoothie bättre än kaffe”

Tre läskande recept du måste prova.

SUPERMAT

10 nyttigaste sakerna du kan äta

Om listan: ”Bekämpar sjukdomar kraftfullt.”