Annons
X
Annons
X

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Idag låser den amerikanska centralbanken Federal Reserve in sig för att under två dagar besluta om framtiden.

Ska de fortsätta att mer eller mindre sitta med armarna i kors och avvakta – eller ska de släpa fram det tunga artilleriet.

Marknaden har i alla fall sin åsikt klar: Show Me The Money!

Förutom att 82 procent av alla tillfrågade – en salig blandning av ekonomer, handlare och analytiker – förväntar sig att åtminstone ett euroland kommer att lämna valutaunionen inom fem års tid, så konstaterar 79 procent att Federal Reserve nog minsann slutligen kommer att lansera ett tredje kvantitativt lättnadsprogram.

Det är en kraftig attitydförändring.

I juni förväntade sig 58 procent att ett nytt tungt stimulanspaket var på gång från Ben Bernanke och hans kollegor.

I undersökningen från CNBC visar det sig också att man spår att det nya programmet kommer att ha en storlek på cirka 530 miljarder dollar. För att sätta den summan i perspektiv så kan vi konstatera att det är mer än hela Sveriges BNP 2011. Med dagens dollarkurs låg bruttonationalprodukten då på 513 miljarder dollar.

Är undersökningen värd att ta på allvar?

Visserligen har enbart 50 personer tillfrågats, men gruppen har haft rätt tidigare. När Federal Reserve vevade igång sitt andra kvantitativa lättnadsprogram i november 2010 hade hela 93 procent en månad tidigare sagt att de väntade sig ett nytt stimulansprogram inom kort.

Troligtvis, vilket de tillfrågade också konstaterar, lär det däremot inte bli om någon storsatsning från centralbankens sida redan vid morgondagens räntebesked.

Allt är förstås spekulationer. Och det har börjat ryktas att flera ledamöter inom centralbanken vill ta Alan Greenspans idéer i bruk om att agera tyngre än vad som kanske tycks vara nödvändigt för stunden.

Att kliva ut hårt kan visserligen vara en god idé eftersom det skulle kunna stävja den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden och få fart på BNP-utvecklingen (kring 2 procent), men jag håller det inte som helt troligt.

Federal Reserve har gång på gång betonat att det inte vill använda sig av de tyngsta vapnen innan de har kunskap om exakt hur illa läget är. Och där är vi inte idag. Krisen är inte så pass allvarlig att man måste agera, det är dessutom omöjligt att veta exakt hur illa eurokrisen kommer att slå mot USA samt vad den kinesiska inbromsningen kommer ge för konsekvenser. Samtidigt håller aktiemarknaderna uppe humöret hyfsat.

Dessutom är vi mindre än 100 dagar till presidentvalet. Att veva igång ett större stimulansprogram samtidigt som Mitt Romney och Barack Obama gör upp i ringen skulle tas som ett tydligt bevis för att den sittande presidentens politik inte har fungerat. Och det trots att demokraterna överlag vill ha nya åtgärder medan republikanerna är motståndare. Ett presidentval i sig är något som skapar oro på marknaderna, och att mitt i det komma med nya kvantitativa lättnader behöver inte omedelbart betyda att man lugnar ner situationen.

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter

Daniel Kederstedt

Nobelpristagaren Paul Krugman har genom årens lopp gått till ett flertal angrepp mot den sittande centralbankschefen Ben Bernanke – som han för övrigt anställde på Princeton University 2000 – för att inte ta fram det stora artilleriet när det kommer till att lappa samman den amerikanska ekonomin och få fart på återhämtningen.

I helgen stod Paul Krugman, som för övrigt tror att tio år av kris väntar i Europa, för ytterligare ett utspel – men också en öppning för att han själv vill försöka få ordning på världens största ekonomi.

I ett samtal i CNN med nationalekonomen och Harvard-professorn Kenneth Rogoff, något av en domedagsprofet som betraktas som en av de främsta forskarna inom penningpolitik och internationella kapitalflöden, diskuterades bland annat vad centralbanken borde göra för att tackla USA:s ekonomiska problem. Paul Krugman kallade än en gång på fler kvantitativa lättnader men också att Ben Bernanke måste ut på banan och meddela att man är villig att acceptera högre inflation under den närmaste tiden.

Kenneth Rogoff tycks stämma in men undrar hur man kan göra det trovärdigt och lägger sedan till att ”förresten, hur trovärdig tycker du att idén skulle vara att anställa dig som centralbankschef?”

– Folk har sagt att Ben Bernanke borde gå omkring i en Hawaii-skjorta så att han inte skulle tas som trovärdig. Och faktum är att han faktiskt tycker om Hawaii-skjortor, men det skulle vara bättre att anställa mig. Visst. Det skulle driva ner dollarn och hjälpa till att driva upp inflationsförväntningarna.

Det enda Paul Krugman inte vill handskas med är att försöka hålla stället flytande – en helt annan verksamhetschef lär behövas.

Vad säger ni? Skulle Paul Krugman bli en bra centralbankschef?

YouTube Preview Image

Daniel Kederstedt

Inte mycket har gått Netflix väg sedan dess vd Reed Hastings i december 2010 utsågs till årets affärspersonlighet av Forbes Magazine.

Eller okej, aktien fortsatte faktiskt upp några månader till och hajpen levde vidare. Men sedan började det slängas in mer grus än vad ett maskineri av Netflix storlek kan hantera.

Idag har aktien rasat från sin toppform sommaren 2011 på 295 dollar till blygsamma 57. Och än värre blev det i veckan när företaget, som låter kunderna antingen strömma hyrfilmer eller få dem hemskickade via post, fick sina kvartalssiffror obducerade.

Aktien rasade ytterligare 11 procent sedan vinsten fallit med – och håll i er nu – 91 procent. Från 68 miljoner dollar för det andra kvartalet 2011 till 6 miljoner dollar nu.

Även om Netflix faktiskt alltså gör vinst och ökar antalet användare så är oron stor för företagets eventuella överlevnad. Och det är förståeligt, företaget är enormt skakigt.

För att spola igenom bara det senaste året lite fort: De tunga filmkontrakten har försvunnit. Konkurrenter har stuckit upp och tagit andelar. Man har försökt dela upp företagets verksamhet i (tjänsten med strömmad film skulle heta Netflix, varianten med snigelpost Qwickster) i två delar och ta 60 procent högre betalt men tvingats skrota uppdelningen efter så pass massiv kritik och kundflykt att man tvingades be om ursäkt – däremot behöll man de upptrissade priserna. Netflix har enligt bedömmare fått betala rejäla överpriser för att ens kunna sända tv-serier och filmer. Dessutom har företaget utsetts till ett av USA:s tio mest hatade företag av sajten 24/7, visat förlust, ledningen köpt tillbaka aktier när det snarare borde samla ihop en stabil kassa och nu senast idag fått se hur en gruppstämning håller på att byggas upp för att man olagligt sparat användarnas information.

Samtidigt är det sisådär med utsikterna för Netflix, som delvis skyller på det stora intresset för OS. Det enda investerarna egentligen begär i dagsläget är att företaget lyckas stoppa kundflykten och vinstfallet. Och Netflix har sagt att man siktar på 7 miljoner nya kunder i år – något som man inte kommer vara i närheten av.

Flykten är stor, inte minst från tjänsten via snigelpost. Under det senaste kvartalet revs 850 000 kontrakt upp, minst lika många väntas rivas upp under kommande kvartal. Trots det ökar man det totala antalet användare av den strömmande tjänsten och visar en nettoökning i USA på 420 000 kunder – intressant i sig kan tyckas eftersom strömningstjänsten enbart erbjuder en bråkdel av de filmer som finns via post och det knappast rör sig om de senaste och hetaste filmerna. Under motsvarande kvartal ett år tidigare lockade Netflix 1,8 miljoner nya kunder.

Netflix flaggar dessutom för att det kan komma att bli tal om ytterligare en förlust i slutet av året eftersom man vill kliva in på en fjärde marknad utanför USA. Företaget, som även finns i Kanada, Storbritannien och Latinamerika, har ännu inte avslöjat var. Men den internationella verksamheten är ingen succé hittills – förlusten under det andra kvartalet uppgick till 89 miljoner dollar. Ska investerarna övertygas om Netflix gäller det att marknaden man kliver in på är väl genomtänkt, och snarast börjar håva in pengar.

Daniel Kederstedt

Vid det här laget kan ni historien: Hur Facebook kramades sönder och samman inför börsdebuten, fastnade i ett trassel av bland annat teknikstrul och rykten om sänkta förväntningar och fick se den förväntade succén förvandlas till fiasko. Sedan premiären för två månader sedan har inte företagets aktie varit över noteringspriset på 38 dollar en endaste gång – snarare har den kretsat kring 28-33 dollar.

Inför sin första kvartalsrapport som publikt företag fortsatte investerarna att slå med full kraft mot it-företaget. Under handelsdagen föll aktien med 8,5 procent (delvis på grund av Zynga) och när rapporten väl publicerades rasade Facebook än en gång, nu med cirka 11 procent.

Exkluderar man kostnaderna för börsintroduktionen rapporterar den sociala mediesajten en vinst på 0:12 dollar per aktie, vilket rimmar väl med analytikernas förväntningar. Inkluderas börskostnaderna landar vi däremot på en nettoförlust på 157 miljoner dollar, eller 0:08 dollar per aktie, vilket alltså motsvarar cirka 1 miljard kronor.

Samtidigt ökade omsättningen med 32 procent till 1,18 miljarder dollar, vilket var ganska exakt vad analytikerna väntat sig. Totalt kommer 84 procent av intäkterna från annonser.

Facebook rapporterar också att det har fått se antalet användare öka – från 901 miljoner i mars till 955 miljoner i slutet av juni. It-bjässen har tidigare inte rapporterat helt sanningsenligt om siffrorna, vilket kan vara bra att känna till.

Siffrorna om 955 miljoner användare må låta imponerande men sanningen är ju snarare den att Facebook därmed bara lyckats kränga annonser för cirka 1 dollar per användare under kvartalet. Inte imponerande.

Samtidigt ökar antalet mobilanvändare kraftigt, upp 67 procent under kvartalet till 543 miljoner. Positivt för Facebook förstås att folk strömmar till tjänsten, men det sätter i sin tur fokus på just problemet med att håva in pengar. Just nu råder stor skepsis kring hur Facebook ska kunna omvandla mobilanvändarna till kassakor.

Oavsett om man har 955 miljoner användare eller inte kommer allt till syvende och sist till pengar. Och där gör Facebook knappast något vidare intryck i dagsläget.

Daniel Kederstedt

Under flera år slogs han för att låta stora banker bli än större. Men i ett högst oväntat utspel byter nu Citigroups tidigare vd Sanford ”Sandy” Weill fot.

Uppmaningen: Splittra bankerna omedelbart.

– Vad vi borde göra är att dela upp enheten som sköter investmentbanking och den traditionella verksamheten. Låt bankerna ta emot insättningar, utfärda lån till bostäder och företag och tillåt dem inte att göra något som riskerar skattebetalarnas pengar. Bankerna ska inte vara ”too big to fail”.

Sandy Weill ropar nu på en återgång till 1933 års Glass-Stegall Act – den lag som han själv var drivande i att få slopad 1990. Dessutom orkestrerade han för 13 år sedan en av världens största sammanslagningar då det Travelers Group där han var vd gifte sig med Citicorp. I det nyskapade Citigroup – idag ett av Wall Streets allra största företag – intog Sandy Weill rollen som vd fram till 2006.

– Men världen förändras. Och den värld som vi lever i nu är annorlunda jämfört med den vi levde i för tio år sedan, säger Sandy Weill till CNBC och konstaterar vidare att dagens system inte bara gör bankerna för stora för att falla, de har dessutom tappat all positiv innovationsförmåga och trasat sönder allmänhetens förtroende.

Kritikerna till dagens banksystem hyllar förstås utspelet, men några större förändringar är nog inte att vänta. I alla fall inte inom den närmaste tiden eftersom presidentvalet närmar sig med stormsteg. Dessutom kommer alla idéer som kan sänka de pressade bankernas lönsamhet att få en hårdhänt behandling av finansvärldens lobbyorganisationer. Att det är fallet syns inte minst i den reform kallad Dodd-Frank som myndigheterna under flera år har försökt verkställa, men som mötts av stora förseningar och frågetecken. Flera undersökningar pekar på att banker som Citigroup och JP Morgan Chase sedan krisen snarare har blivit än större jämfört med de regionala bankerna.

Att dela upp bankernas verksamheter skulle däremot kunna vara ett sätt att blidka allmänheten, knappast särskilt förtjust i dagens system. Det skulle också ge ett tydligt bevis på att myndigheterna faktiskt också går framåt med full kraft för att göra systemet mer stabilt. Reformen Dodd-Frank har tappat mycket av sin ursprungskraft sedan mäktiga politiker och lobbyorganisationer har lyckats ta udden av flera föreslagna åtgärder.

Sandy Weill när det begav sig. Foto: Liu Jin/AFP

Daniel Kederstedt

Hörde ni också ett poff?

I så fall var det nog investerarna som slutligen (?) fick nog av den tidigare Silicon Valley-älsklingen Zynga och spräckte hajpen.

Efter att it-företaget släppt sina senaste kvartalssiffror och visat rejält sura miner har aktien nämligen tokrasat i efterhandeln. Som mest var den nere på hela 41 procent minus, men återhämtade sig något och slutade på nedåt 39 procent. Aktien handlas på ny rekordnivå.

Och det kanske med rätta. För inte mycket har gått Zyngas väg på sistone.

Zynga, som står bakom Facebook-spel som Farmville och Cityville, var redan innan rapporten inpressat i ett hörn med flera frågor att besvara. Tyvärr lyckades man inte få ur sig särskilt mycket alls av värde.

Inte bara noterar företaget en kvartalsförlust på 22,8 miljoner dollar. Dessutom misslyckades man med att nå upp till analytikernas tankar rörande intäkterna – 332 miljoner dollar var 9 miljoner mindre än väntat.

Det största problemet återfinns dock i framtidsutsikterna som… eh, ja låt oss säga så här: Sommaren 2012 behöver Zynga-bossen Mark Pincus knappast solglasögon.

It-företaget, som klev in på börsen i december 2011, kapade rejält i beräkningarna rörande helåret 2012. Medan analytikerna menade att Zynga nog minsann borde dra in 0:26 dollar per aktie så ser företaget självt snarare att resultatet kommer landa på 0:04-0:09 dollar. Totalt väntar man sig få in cirka 1,1 miljarder dollar i år.

Att Zynga, som håvar in nästan alla sina pengar via Facebook, har problem är inte förvånande. Visserligen ökar man i antalet spelare, men det mesta som har kunnat gå fel har också gjort det.

För det första har Zynga fått se hur Facebook förändrat sina plattformar för onlinespelen – något som har slagit mot Zynga då många användare valde nya spel istället för att harva vidare på Zynga-succér som Farmville. För det andra har framgångarna med det nya spelet Mafia Wars 2 uteblivit, så också med Draw Something som omgärdats av stora förhoppningar men föll hyfsat platt. Dessutom har The Ville omgärdades av stora förseningar.

Även Facebooks aktie sjönk efter Zyngas urusla dag på börsen. Företaget, som kommer med rapport under torsdagen, vände nedåt med cirka 9 procent.

Daniel Kederstedt

Ingenting varar för evigt, inte ens för Apple.

För trots att förväntningarna ansågs vara ganska lågt ställda på Apple så misslyckades företaget att traditionsenligt krossa analytikernas spådomar.

Aktien, som under hela handelsdagen kretsade kring nollstrecket, föll ganska rejält i efterhandeln. Bara minuter efter att rapporten publicerats stod den på röda 5 procent, vilket innebar att närmare 33 dollar skalades bort i ett nafs från varje enskild aktie.

Bakslaget kopplas delvis till den ekonomiska oron runt om i världen, inte minst Europa och Asien, men också att konsumenterna efterfrågar något nytt från det tokhajpade bolaget.

I väntan på en ny version av den så populära Iphone-modellen har många kunder nämligen valt att vänta med att handla nytt – något som gjorde att Apple under det senaste kvartalet ”bara” sålde 26 miljoner enheter. Det var 3 miljoner färre än förväntat.

Företaget sålde däremot 1 miljon fler Ipads än vad analytikerna hade räknat med. Totalsiffran landade på 17 miljoner sålda enheter.

De totala intäkterna för företaget uppgick till 35 miljarder dollar, eller cirka 244 miljarder kronor, vilket kan jämföras med spådomarna på 37,2 miljarder dollar och de 28,6 miljarder dollar som uppvisades för ett år sedan. Nedbrutet per aktie kom resultatet in på 9:32 dollar per aktie, att jämföra med förväntade 10:37. Vinsten stannade på 8,8 miljarder dollar – under de 9,9 miljarder dollar som man trodde.

Även om förväntningarna är stora på Apple framöver, inte minst alltså genom Iphone5, så får man nog se det som att företaget självt är något mer pessimistiskt. I rapporten spås det att försäljningen under det fjärde kvartalet kommer att uppgå till 34 miljarder dollar, vilket är klart under de 38 miljarder dollar som analytikerna förväntade sig.

Ryktesspridningen kring Iphone5 har varit stor en längre tid. Många förväntade sig att den skulle lanseras redan i höstas, vilket gjorde att besvikelsen belv ganska stor när vd:n Tim Cook istället förklarade att företaget valt att vidareutveckla den redan existerande versionen.

Enligt en artikel i Wall Street Journal tycks det nu som att kommande Iphone5, som man tror kommer släppas i oktober, ska ha en större skärm än sin föregångare. Andra källor pekar på att modellen kommer att fungera med det nya 4G/lte-nätet (vilket bara är logiskt) samt att sim-kortet kommer att vara mycket mindre än vad vanligt.

Daniel Kederstedt

För två veckor sedan spred nyhetsbyrån Reuters uppgifter om att den amerikanska centralbanken Federal Reserve minsann kan ha känt till det utbredda fusket med Libor ända sedan 2007-2008. Allt sedan man dels startat en egen utredning kring hur brittiska Barclays skötte rapporteringen av referensräntan, dels blivit kontaktade av storbanken själva för att diskutera problem med räntan.

I samband med utredningen gick Federal Reserve ut och manade på reformer för hur Libor sätts. Idag sker den genom att 16 världsbanker uppskattar vad det skulle kosta för dem att låna från andra banker (se mer fakta här). De tankarna återupptogs häromdagen genom bankens huvudfigur Ben Bernanke.

– Liborsystemet har strukturella defekter. Det är ett stort problem för vårt finansiella system och för förtroendet för det finansiella systemet. Vi måste ta itu med det, sade Ben Bernanke varefter han konstaterade att han vill se ytterligare reformer ”förutsatt att Libor kommer att fortsätta vara ett riktmärke för finansiella kontrakt.”

Även om Federal Reserve säger att de själva har sänt vidare all den kunskap som de fick om Libor-räntan 2007-2008 till lagstiftarna är det inget som blidkar den amerikanska kongressen. Istället har nyfikenheten ökat och resulterat i att man nu tagit ytterligare steg för att försöka fastslå om Federal Reserve bara satt med armarna i kors och vägrade agera trots kunskap om fusket.

Framför allt är det centralbankens enhet i New York som hamnat i blåsväder. Vid tillfället var Timothy Geithner, idag finansminster, chef.

I ett brev till Federal Reserve avkrävs nu banken på alla de dokument som de sitter på rörande Libor-räntan samt att få läsa all kommunikation som har skett under en femårsperiod med de 16 banker som sätter räntan. Kongressen har sedan tidigare krävt att få ta del av alla de telefonsamtal som centralbankens enhet i New York haft med Barclays.

Federal Reserve måste dela med sig av uppgifterna senast den 1 september. Man måste även skicka över internbrev samt utskrifter av den Libor-relaterade kommunikation som man haft med myndigheter i såväl USA som utomlands.

Daniel Kederstedt

En hårdlandning i Kina. Inbromsning i tillväxtländerna. Krig i Iran som kommer skjuta oljepriset i höjden. Eurokollaps. Och en ny recession i USA.

När Nouriel Roubini, alias dysterkvisten Dr Doom, kisar rakt in i spåkulan så är det tydligt att det saknas anledning att duka upp till fest under 2013. I alla fall så länge du, för att travestera Batman, inte tillhör en av dem som ”just want to see the world burn”.

Efter att framför allt ha fokuserat på eurokrisens problem under en längre tid har Nouriel Roubini nu börjat specificera sina tankar kring världens största ekonomi, USA, och menar bland anant att BNP-tillväxten kommer fortsätta vara extremt svagt.

I år förväntades ett lyft med cirka 3 procent, men vilket kommit kraftigt på skam. Snarare kommer USA stanna på 2 procent eller mindre. Och det är låga siffror som USA kommer få vänja sig vid, hävdar Dr Doom. För att, som vissa, hoppas på godare tider – genom sjunkande oljepris, full fart i bilförsäljningen, en återhämtning på bostadsmarknaden samt att industrin ska få rejält med fart under den resterande delen av året och 2013 – är bara att missta sig. Snarare kommer BNP-tillväxten pressas än mer, delvis också på grund av att presidentvalet fyller marknaderna med oro. En stor källa till oron finns framför allt i Europa, som är USA:s största handelspartner.

Centralbanken Federal Reserve har flera gånger om sagt att de står redo att agera med nya åtgärder om så skulle vara fallet – allra senast nu genom San Francisco-chefen John Williams som konstaterar att Fed nog kommer tvingas vidta nya åtgärder. Det som menas, men oftast inte sägs rakt ut, är att för tredje gången i rad veva i gång sedelpressen, vilket många experter ropat på under en längre tid. Men ett sådant drag skulle, enligt Dr Doom, bara vara menlöst. Federal Reserve kommer inte att kunna rädda USA den här gången.

– Centralbanken kommer att lansera nya kvantitativa lättnader i år. Men de kommer att vara ineffektiva – långräntorna är redan väldigt låga och att sänka dem ytterligare skulle inte få folk att spendera mer.

– Dessutom har flödet av krediter frusit till is när bankerna hamstrar pengar och bygger upp sina kapitalreserver. Samtidigt kommer knappast dollarn att försvagas ytterligare eftersom andra länder också lanserar kvantitativa lättnader.

Till följd av framför allt eurozonens problem pressas börserna relativt kraftigt idag. Klockan 14.30 svensk tid är Stockholm ned över 2 procent. Även tyska och brittiska börsen rör sig i samma territorium. I USA pekar börserna lätt nedåt i förhandeln.

Daniel Kederstedt

Efter en tillfällig triumf i och med hälsovårdsreformen kom verkligheten ikapp Barack Obama.

Under juni månad skapades 80 000 nya jobb utanför jordbrukssektorn, vilket innebär att det i snitt enbart har tillkommit 75 000 nya arbetstillfällen under det senaste kvartalet. Det kan jämföras med 226 000 under årets första kvartal. Det var i alla fall i närheten av att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Som det ser ut idag kryper USA sakta framåt, inte nära att ta sats framåt.

Ett problem återfinns i skepsisen mot att USA faktiskt har kommit upp på stabil mark och rör sig mot en större återhämtning, men också riskerna för att den europeiska krisen ska smitta av sig på allvar. Försiktigheten att anställa är väldigt stor.

För den amerikanska presidenten innebär de ursvaga siffrorna att han nu måste lägga fram en tydlig och realistisk handlingsplan som kan vinna väljarnas förtroende. Fyra månader återstår på dagen till presidentvalet och med en utveckling på arbetsmarknaden som fortsätter så här så kommer Barack Obama att få jobba i stark motvind.

Återigen höjer nu också analytiker och experter rösterna för att centralbanken Federal Reserve ska veva igång sedelpressen för tredje gången. Ett nytt kvantitativt lättnadspaket skulle dock inte tas emot med öppna armar av presidenten. Snarare skulle många väljare nog ta det som ett slutgiltigt tecken på att Obamas ekonomiska politik inte fungerar.

Fotnot: Från och med måndag och två veckor framåt är jag på tjänsteresa. Bloggen får då vila.