Daniel Kederstedt
Minns ni Occupy Wall Street?
Klart ni gör.
Den dåligt organiserade rörelsen skapades av en anti-konsumtionsgrupp för att slåss för de 99 procentens rättigheter.
Det är förpassade till historieböckerna för länge sedan. Om Occupy Wall Street hade kämpat vidare hade de däremot suttit med flera hinkar ny ammunition i sin kamp mot de amerikanska orättvisorna.
Den senaste tiden har rymt en mängd positiva inslag. Som att antalet utmätningar på bostadsmarknaden minskar kraftigt. Men där finns också en mängd negativa uppgifter. Som att många av de jobb som kommer tillbaka är lågbetalda och bara på deltid. Som att bankerna är extremt försiktiga med att låna ut centralbankens pengar. Och som att fler än någonsin tar emot matkuponger.
Ny statistik från den amerikanska centralbanken pekar nu på att invånarnas lånebörda ökar ganska drastiskt. Under det andra kvartalet lyfte värdet på billånen med hela 20 procent – den största förändringen sedan 2006. Samtidigt ökade kreditkortsskulderna med 8 miljarder dollar, precis som studentlånen.
Mer pengar att röra sig med och därför större vilja att ta lån?
Långt ifrån säkert. Undersökningar från bland annat Economic Policy Institute talar snarare om motsatsen och attsparkontona hos landets invånare gapar relativt tomma. Ekonomin är fortsatt kärv och allt fler av de som exempelvis tar ett billån anses ha dålig ekonomi.
Vid sidan av finns förstås de 1 procent som Occupy Wall Street försökte slåss mot. Under tiden som många invånare stretar i motvind har de kunnat bygga på sin förmögenhet.
Resultatet?
En ny studie slår fast att gapet har ökat så pass på senare år att USA nu har de största inkomstklyftorna bland världens utvecklade länder.
Sedan 1960 har de 1 procenten dubblerat sin andel av inkomstkakan för att nu ruva på runt 20 procent. Utan tvekan den högsta siffran. Sverige är inte ens i närheten.
Här nedan finns ett diagram från undersökningen. Ju högre upp den röda punkten befinner sig, desto större inkomstklyftor. Ju längre till vänster, desto större skattelättnader har klubbats för de allra rikaste.
Storbritannien har visserligen kapat skatterna mer än USA, men har ändå mindre inkomstklyftor. Förklaringen hittar vi, enligt Economic Policy Institute, hos Wall Street där lönerna närmast exploderat. Allt samtidigt som bankerna kunnat växa sig större med Washingtons goda minne.