Annons
X
Annons
X

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Närmare fem år har passerat sedan skattebetalarna tvingades pumpa in 1300 miljarder kronor i Fannie Mae och Freddie Mac. Nu vill Barack Obama resa deras gravstenar. Klarar bostadsmarknaden av en så pass drastisk händelse?

En del av nödpengarna har återbetalats. Men ännu är 2008 års räddning av de två statliga bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac ett illrött minustecken.

Om dagens utveckling håller i sig beräknas de två enheterna vara helt skuldfria först 2019

Under en längre tid har det framförts krav i kongressen om att staten bör frigöra sig från Fannie Mae och Freddie Mac. 2011 förklarade finansminister Timothy Geithner också att en nedmontering kunde vara på väg att hända.

President Barack Obama har däremot valt en tyst politik kring bostadsmarknadens största frågetecken. Det syntes inte minst under presidentvalet, Fannie Mae och Freddie Mac var en förvånansvärt kraftigt negligerad fråga.

Tydligt sporrad av den senaste tidens positiva utveckling på bostadsmarknaden har Barack Obama nu bytt taktik och börjat staka ut framtiden.

Framöver bör de privata långivarna fungera som bostadsmarknadens ryggrad – bland dem lokala aktörer som behandlar kunderna som grannar istället för siffror. Statens roll ska minska kraftigt och stödpaketens tid i stort vara förbi. Den inblandning som staten främst ska ägna sig åt ska ske via Federal Housing Administration, vars uppdrag det exempelvis blir att ta hand om de invånare som har en nedsvärtad ekonomisk historik.

Flera experter ryckte genast ut för att visa sin uppmuntran. En nedmontering av Fannie Mae och Freddie Mac behöver inte alls ge särskilt stora konsekvenser på bostadsmarknaden, lät det.

Inte nödvändigtvis – men kanske troligtvis.

Den amerikanska bostadsmarknaden är en koloss värd runt 10 000 miljarder dollar. Att göra sig kvitt Fannie Mae och Freddie Mac är att göra om allt från grunden.

Fannie Mae och Freddie Mac må vara bespottade för räddning undan konkurs och hur de ens hamnade i den situationen. Men det förändrar inte det faktum att de idag är livsviktiga aktörer på bostadsmarknaden. Utan duons existens hade återhämtningen inte varit ens en tillstymmelse så positiv som den är idag.

Fannie Mae och Freddie Mac ger inga lån själva. Istället köper de bolån för att förse marknaden med likviditet, stabilitet och lägre räntor – sammanfattningsvis fungera som ett slags smörjmedel. Allt har resulterat i en situation där de privatägda aktörerna tryggt kunnat luta sig mot en slags statlig garanti.

Idag står Fannie Mae och Freddie Mac bakom runt två tredjedelar av alla amerikanska bolån. Under den senaste tiden – när de privata aktörerna visat sig vara väldigt skeptiska till att ta risker på Main Street – har siffran legat högre än så, runt 80 procent.

Barack Obamas förslag kommer med krav. Däribland att den marknadsdominerande 30-åriga fasträntan måste leva vidare hos de privata finanshusen. Den ligger idag på runt 4 procent.

Dessutom måste de privata bolagen framöver betala en avgift till staten. Den ska fungera som en slags krockkudde nästa gång bostadsmarknaden slår bakut med full kraft och aktörernas egen finansiella kraft ebbar ut.

Enligt presidenten kommer det att garantera skattebetalarna från nya räddningsinsatser.

De riskerar likväl att få ta en tuff smäll.

Om skattebetalarnas uppbackning försvinner innebär det att finansbolagens risk ökar. Dessutom tillkommer alltså en avgift. De privatägda aktörerna lär givetvis se till att kunna kompensera för förändringarna.

Analytiker hos ratinginstitutet Moodys skissade snabbt fram att räntan på det 30-åriga lånet till en början bör stiga med minst 0,5 procentenheter om Fannie Mae och Freddie Mac försvinner. Samtidigt väntas kraven höjas på såväl handpenning som kredithistorik. Det kan mycket väl bli mer än så.

Om Barack Obamas förslag ska förverkligas krävs inte bara att notan för bolånetagarna inte får skena. Dessutom måste marknaden få ett nytt smörjmedel och möjligheterna till bostadslån inte försämras. Redan som det ser ut idag är finanshusen väldigt svårflörtade när det handlar om att ta risker med landets invånare.

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter