Ekonomisk punka för Detroit – konkurs nästa?

Om Detroit var ett börsnoterat företag skulle det ligga bra till för konkurs – få stora delar av skulderna borthyvlade av en domstol, omorganiseras och pensionsutgifterna kapade.

Men vad som var bra för General Motors (i konkurs 2009) behöver inte vara bra för hemvisten för USA:s bilindustri.

Så låter det i en artikel från Reuters efter att gårdagens delstatligt sammansatta expertpanel kommit med sin dom över Detroits finansiella läge: Akut kris.

Skulderna i ”Motor City” har under flera år växt sig gigantiska. Enligt rapporter uppgår de idag till hela 20 miljarder dollar. Alltså 135 miljarder kronor.

Det finns många anledningar till Detroits kris men för att banta ned det till en punkt tvingas vi koncentrera oss till att staden gått från 1,8 miljoner invånare till 700 000. Till följd har skatteintäkterna urholkats kraftigt och bostadsmarknaden rivits sönder totalt – när jag var där och rapporterade 2011 uppgick antalet tomma hus till närmare 30 procent. För att försöka behålla värdet på de bostäder som fortfarande beboddes rev man hus på löpande band.

Det såg, via min skakiga Iphone, ut så här:

Staden har en officiell arbetslöshet på över 10 procent, är grovt segregerad och lider av skyhög brottslighet. Dessutom har man problem att ens betala ut pensioner och erbjuda godtycklig service till sina invånare. 49,5 procent av den årliga budgeten äts upp av ekonomiska åtaganden gentemot personalen.

För att få ordning på situationen väntas guvernören Rick Snyder inom kort kalla in en finanschef, som får ta över många av stadens åtaganden och serviceärenden – något som mött motstånd hos borgmästare David Bing. Han har, likt City Council, flaggat för riskerna med att de skulle tappa i makt då sannolikheten för en konkurs, Chapter 9, ökar.

Att en stad ansöker om konkurs innebär det att man får möjlighet att omstrukturera sina finanser. Men det är långt ifrån någon garanti om att problemen löses automatiskt, inte heller att man kommer kunna lämna krisen bakom sig.

När jag för något år sedan intervjuade konkursexperten James Spiotto slog han fast att det finns en hel uppsjö av orter och städer som försatt sig i Chapter 9, men sedan önskat att de helst av allt hade kämpat vidare på egen hand.

Skälet, pekade James Spiotto på, var att den domare som överser konkursen egentligen saknar makt. Han eller hon ska bara garantera att det finns en plan kring hur skulderna ska betalas av och kan inte kräva att några specifika tillgångar säljs av eller vilka lån som ska tas. Allt det fortsätter ligga på politikernas bord.

Risken finns också att en konkurs i industristaden skulle kunna ge känningar i andra orter och städer i Michigan, vars kreditbetyg kan komma att ifrågasättas och öka deras upplåningskostnader.

Om Detroit trots allt ansöker om Chapter 9 kommer det att vara den största konkursen i USA:s historia. I topp ligger idag Jefferson County, hemvist till Alabama-staden Birmingham. 2011 ansökte man om konkurs med skulder på över 4 miljarder dollar.

”We Almost Lost Detroit” sjöng Gil Scott-Heron om kärnkraftsolyckan 1966 som kunde ha ödelagt delar av Michigan. Idag spelar vi den på nytt.