Annons
X
Annons
X

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Efter flera års kamp mot myndigheterna har Bloomberg slutligen fått ta del av 29 000 pappersark från centralbanken Federal Reserve (Fed) och 21 000 banktransaktioner.

Resultatet är minst sagt spektakulärt.

Inte bara ljög bankerna sig själva blåa mitt under brinnande kris, dessutom undanhöll Fed extremt stora lån från kongressen som i sin tur var tvunget att fatta beslut om eventuella räddningspaket. Samtidigt tjänade bankerna pengar på lånen.

Fram till i mars hade Fed avsatt enorma 7 700 miljarder dollar för att rädda det svajiga finanssystemet, avslöjas det i artikeln. Den främsta dag som Fed lämnade kassavalvet på vid gavel var den 5 december 2008. Då försvann hela 1 200 miljarder dollar ut till krisande aktörer.

Finansbjässarna vägrade dock erkänna sina problem.

Ett exempel är Bank of America. Den dåvarande vd:n Kenneth Lewis skrev den 26 november 2008 ett brev till sina investerare. I det förklarade han att banken var en av de största och mest stabila aktörerna i världen. Att det var skyldigt Fed 86 miljarder dollar just den dagen framkom inte.

Att utesluta information var en metod som även tilltalade Jamie Dimon, vd på Morgan Chase. Den 26 mars 2010 uppgav han för sina investerare att banken tagit emot pengar från Fed för att ”hjälpa till att motivera andra” att få igång finanssystemet. Att lånet mot Fed var dubbelt så stort som kontanterna man höll nämndes aldrig.

Inte heller fick alltså politikerna vetskap om dessa lån. Samma dag som kongressen nobbade det första utkastet till räddningspaketet TARP hade exempelvis Morgan Stanley 107 miljarder dollar i lån till Fed. När TARP, värt 700 miljarder dollar, sedan klubbades igenom fick Morgan Stanley 10 miljarder dollar av pengarna. Och det trots att TARP enbart skulle gå till banker med god hälsa, skriver Bloomberg.

Samtidigt framkommer det i artikeln att bankerna tjänade hela 13 miljarder dollar på att utnyttja de rekordlåga räntor som Fed erbjöd mellan augusti 2007-april 2010. Framför allt gjorde Citigroup, Bank of America och Royal Bank of Scotland vinster på detta – 1,8 miljarder dollar, 1,5 respektive 1,2.

Uppgifterna är förstås extremt intressanta och skvätter ny tändvätska på brasan som redan finns kring Wall Street, inte minst aktualiserad av Occupy-rörelsen, om hur finansaktörerna räddades undan konkurs medan många av invånarna lämnades vind för våg,

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter