Ny Fed-chef måste rädda den amerikanska drömmen

En förlängning är det inte tal om. Centralbankschefen Ben Bernanke har varit tydlig om sin framtid när ämbetet inom Federal Reserve (Fed) löper ut i början av 2014.

Efter månader av spekulationer om vem som kan ta över ett av landets absolut tyngsta uppdrag tar nu Barack Obama bladet från munnen. Ett besked kommer att lämnas inom de närmsta månaderna, konstateras det i New York Times (länk).

I kravbilden finns däremot att den personen inte bara ska arbeta mot inflationsmål och försöka upprätthålla stabilitet på marknaderna. Han eller hon ska dessutom alltid ha i åtanke vad som är bäst för Average Joe.

– Tanken är att ha en person som arbetar för att förbättra livet för de vanliga invånarna, säger Barack Obama. Jag vill ha en centralbankschef som kan ta ett steg tillbaka och objektivt konstatera ”Låt oss försäkra oss om att ekonomin växer.

Mycket talar för att det blir Janet Yellen, idag vice chef på Fed, som tar över efter Ben Bernanke.

Uttalandet i New York Times kom i samband med att Barack Obama radade upp flera tal om hur privatekonomin kan förbättras för medelklassen samt möjligheterna att genomföra den amerikanska drömmen – gå från botten till toppen.

Idag är den helt slagen i spillror, hävdar Huffington Post.

Nättidningen slår fast att 4 av 5 vuxna har vissa problem med att antingen finna jobb, hålla sig ovan fattigdomsgränsen eller frigöra sig från beroendet av landets välfärdsprogram. När nyhetsbyrån AP nyligen genomförde en undersökning lyckades man dessutom peka på att även den vita befolkningen nu känner av krisen på allvar. Inte sedan 1987 har de vita invånarna varit så pessimistiska om privatekonomin som idag.

Tidigare har krisen främst drabbats svarta eller minoriteter.

Finns det någon sanning i att 80 procent av invånarna har allvarliga problem på jobbmarknaden, med privatekonomin eller är allt för bidragsberoende?

Huffington Post bjuder på en diger statistikläsning. Men nättidningen vinklar också hårt. Siffrorna är snarast ett hopkok av ett slags worst case-scenario.

För den skull finns det ingen anledning att avfärda de problem invånarna står inför. Många är hårt ekonomiskt pressade.

Idag räknas exempelvis 46 miljoner, eller cirka 15 procent av invånarna, som fattiga. Det vill säga att de har en inkomst på under 23 021 dollar för en familj om fyra personer. Antalet som tar emot matkuponger är rekordhögt.

Samtidigt är bland annat arbetsmarknaden ett trögrörligt fenomen där de som stått utan jobb i över ett halvår har väldigt liten chans att finna ett nytt.

Den senaste nationella undersökningen som genomfördes visade att enbart cirka 10 procent av de långtidsarbetslösa får ett jobb varje månad.