Icahn: Problemen tillbaka på Wall Street

Bara några år efter att den värsta finanskrisen sedan 30-talet har lagt sig surras det om att vissa aktörer i finansmeckat är tillbaka på ruta vad gäller riskfyllda investeringar.

En av dem som står för ”the talk of the town” är Carl Icahn, investerare som är god för miljarder och ibland får dras med epitetet företagspirat. Finansmannen är känd för att inte linda in sina ord och i en intervju med CNBC (som du kan se nedan) säger han sig tro att Wall Street ”är på väg tillbaka till samma skit” Och med skit menar han i det här fallet bland annat komplexa papper som Credit Default Swaps, vilka låter investerare försäkra sig mot betalningsinställelser.

När finanskrisen briserade höll just dessa papper mer eller mindre på att stjälpa hela finansvärlden och tvingade tillsynsmyndigheterna att medge att de inte hade förstått hur utbredda eller ”farliga” dessa CDS:er var.

Medan många menar att Wall Street har lärt sig sin läxa sedan finanskrisen är Carl Icahn alltså av motsatt åsikt och hävdar att riskerna som tas just nu är för stora – något som kommer att straffas sig.

  • Anonym

    han sa trap, inte crap. 

  • Anonym

    Detta visar att SEC i USA och FI här hemma är en onödig offentlig kostnad.

  • Anonym

    Stultorum infinitus est numerus – Dårarnas antal är oändligt.
    Cuiusvis hominis est errare, nullius nisi insipientis
    in errore perseverare – Vem som helst kan fela, men ingen utom dåren
    framhärdar i sina fel.
    /S

  • Anonym

    ”…komplexa papper som Credit Default Swaps…”

    Vad är det som är så komplext med dessa? När ska ni journalister lära  er att läsa på om relevant teknik innan ni kommer med era briljanta uttalanden?

  • Anonym

    Alla former av derivathandel kan ha sina risker. De sker ju till stor del ”över disk” och oreglerade, fria från insyn. Kanska ändå att Warren Buffet får rätt i sina berömda ord; ”Derivathandeln är ett finansiellt massförstörelsevapen”. Många andra namnkunniga bedömare har kommit fram till samma slutsats.
    Info om detta finns en del på BIS i Basel. Man bedömer att värdet på de utestående derivat i alla former är ungefär 10 ggr den globala GDP:n

  • Anonym

    Yep – tror Daniel får gå hem och tvätta öronen.

  • http://profiles.google.com/perrainer Per Karlsson

    Alltså är det inte dags med total transparens? Lägg alla kort på borden låt marknadsekonomin fungera fullt ut, låt de som gör dåliga affärer få ta konsekvenserna av det istället för att belöna de som slösar pengar på hopplösa projekt.

  • Anonym

    marknadsekonomin är som den är, det finns ingen ren marknadsekonomi

  • http://profiles.google.com/perrainer Per Karlsson

    Det påstod jag inte heller men det som nu kallas marknadsekonomi är ju ofta ett skämt….

  • Anonym

    Ja, skämt eller direkt felbenämnt i alla fall. Men det vi kallar för marknadsekonomi i sin renaste form är egentligen det vi ser framför oss; en marknad med alla påverkande krafter åskådliggjorda, oavsett vilken beteckning de har; social, politisk, kulturell eller ekonomisk, alla är de krafter som påverkar och styr marknaden.

    Om vi vill tvätta marknaden fri från någon av dessa måste vi reglera hårt, vilket i sig baseras på just de ovanstående krafterna. Ett cirkelresonemang kan väldigt enkelt uppstå, och väldigt lite effektueras. Den renaste av marknadskrafter är den där alla parter innehar samma startposition och samma information, liksom samma möjligheter att agera utefter de förutsättningar som marknaden erbjuder. Det är i all praktisk mening omöjligt att uppnå.

  • Anonym

    Dagens ”marknadsekonomi” liknar Komintern på sin tid: staten rycker in och betalar med skattemedel.. Kalla det kommunism 2.0 om ni så vill.

  • Anonym

    Nja, fullt fri marknader fanns – pâ sätt och vis- för länge sedan.
    Dessa marknader var mycket mindre än idag -beroende pâ sâdant som landsväg- och sjörövare.
    Generellt var distansaffärer förknippade med stor risk. Transport av pengar var givetvis extra riskablelt. Kapitaliseringsgraden var högre och vinstmarginalerna ocksâ högre. Sâ smâningom lyckades man arbeta sig bort frân det här ganska primitiva tillstândet.

  • http://pulse.yahoo.com/_B2VXUU6DICYA5GEX6HG7EAVYI4 Erik Andersson

    Lösningen heter Limited Purpose Banking, googla det.

  • http://pulse.yahoo.com/_B2VXUU6DICYA5GEX6HG7EAVYI4 Erik Andersson

    Vet inte vilka regleringar du efterfrågar men det är nog enklare att bygga ett nytt system istället fär att lappa med restriktioner och regleringar som bara leder till svarta delar i ekonomin helt utan transparens. Finns bevis på att bankerna redan ökat handel sinsemellan utan att ens gå ut på ”marknaden”, helt utan trasparens men med samma risker.

    Limited Purpose Banking är ett system som skulle kunna fungera.

  • http://twitter.com/Realism2011 Realism2011

    Spelreglerna är enkla och alla känner till dem:

    Wall Street och City tar vinsterna, skattebetalarna tar förlusterna.

  • http://profiles.google.com/perrainer Per Karlsson

    Det finns ju berättelser som inte är helt osannolika att vissa av de som låg bakom de första bankerna även gladeligen samarbetade med både landsvägsrånare och sjörövare, inget ändras alltså..

  • Anonym

    Wall Street får hålla på så länge som de tillåts hålla på. Okunniga personer matar in pengar till dessa knarkande skitstövlar. De betalar ofta för mycket för finanstjänster som skulle kunna göras billigare.

  • http://profiles.google.com/perrainer Per Karlsson

    I och med att de inblandade företagen ofta korsäger varandra så är inte lägsta pris eller bäst effektivitet så intressant längre.

  • http://blogg.vk.se/riskmanagement Erik

    Intressant! Finns en artikel om detta på SvD, den heter, ”En bank utan lån kan aldrig krascha” (kan inte länka då tar bot-skyddet över)

  • Anonym

    Problemen med dagens finansiella system är uppenbara men världens politiker är för korrupta eller inkompetenta för att göra något.

    Pengar flödar till ett fåtal aktörer i finansbranschen samtidigt som skattebetalarna står för risken. Ingen av de som kört banker och finansinstitut i konkurs under finanskrisen har personligen förlorat något.

    Genom centralbankernas mål på en inflation på ca 2% tvingar de alla vanliga dödliga att låna ut pengar till banker. Skattebetalarna står för risken om banken går i konkurs. Samtidigt tar finanshandlarna på bankerna/finansinstituten ingen personlig risk om deras investeringar går med förlust.

    Jag kan för lite om det här för att föreslå en lösning, men det måste finnas en koppling mellan risk och chans. Så är det inte idag. Situationen är mycket värre i USA än i EU så det är där något måste göras först.

  • Anonym

    Detta är ENDAST möjligt för att staten med sitt våldsmonopol upprätthåller aktiebolagsformen, på en fri marknad skulle ägarna ALDRIG vara utan personligt ansvar för ett företags förluster.

  • Anonym

    Pengar var från början ett hjälpmedel för handeln inget annat.

  • Anonym

    Finansråttornas krumbukter för att tillgodose de giriga har inga begränsningar.
    Tyvärr kommer ingen undan då girigheten förs från kapitalägaren till t.ex. banken som ska
    ge maximal vinstutdelning som du och jag får betala via dyra bolån, konstiga avgifter osv.
    Samma i andra företag där du och jag får sparken för att ”bibehålla resultatet”, dvs stoppa pengar i fickorna på de som redan har.

    Jag har inget emot att folk tjänar pengar på KONSTRUKTIVT arbete men gränserna har för länge sen passerats med politikernas goda minne .. alla partier, tyvärr

  • http://profiles.google.com/gronlund2 Anders Gronlund

    Riskkapital genererar välfärd. Det behövs en marknad för riskkapital. Tråkigt bara att aktörerna på denna marknad är så inkompetenta att de sätter hela ekonomier ur spel. Beviset på aktiehandlarnas inkompetens är de extremt svängiga aktiekurser vi ser. De kan helt enkelt inte värdera företag. De bara gissar vilt och hänger på de senaste trenderna. Om de hade vetat vad de höll på med hade vi haft mycket jämnare aktiekurser.

  • Anonym

    Det är väl inget förvånande egentligen att det är på väg åt samma håll som innan. Som Icahn säger ”du kan inte ta djungeln ur tigern”. När finansmännen såg att det var riskfritt att satsa andras pengar genom att staten räddar dom när det går på tok så vore det ju ett mirakel om dom skulle bli förståndiga och ansvarstagande. Om du skulle spela på kasino och få behålla vinsten när du vinner men du får nya pengar när du förlorat, vem skulle inte spela vidare på samma sätt? Många av dessa finansmän har tidigare klagat på att staten ska lämna marknaden i fred så sköter den sig. Många amerikaner skyr statliga regleringar. Låt marknaden reglera sig själv heter det. Ja, det är det dom skulle gjort också. Alla stater i världen skulle inte räddat banker genom att pytsa in pengar till dom, låt dom konkursa och underlätta för privatpersoner om vissa råkat illa ut. En privatperson kan aldrig bli av med en skuld medan ett företag bara förlorar 100 000 kr (i Sverige i alla fall).

  • Anonym

    Tyvärr har du inte förstått det här riktigt.
    Ingen finansvalp tjänar pengar på stabila kurser, hela upplägget med trading bygger på att kurserna svänger oavbrutet. Om det sen görs med rykten, ”oro för xxx”, eller dumpnung av aktier spelar ingen roll, bara kursen svänger.

    Vad det gäller ”analytiker” håller jag med, många är totalt inkompetenta men det spelar ingen roll när substansvärde ersatts av ”förväntningar”. Dessa är mycket lättare att hantera oavsett åt vilket håll det än går. Gissar man för lågt har företaget ”överträffat” förväntningarna eller ”ej uppfyllt” om man gissat för högt.

  • facethemusic

    Äntligen börjar man närma sig pudelns kärna. Som Icahn nämner i förbigående är det det underliggande SYSTEMET som är problemet. Här bör man inte stanna. Var och en som spårar problemet tillbaka till sitt ursprung kommer att finna att det MONETÄRA EKONOMISKA SYSTEMET är vad som ger upphov till dagens gigantiska ekonomiska problem. Do the math.

  • http://blogg.vk.se/riskmanagement Erik

    Problemet är bara att samhället stannar om bankerna kollapsar. Om en eller flera banker kollapsar så vågar ingen låna ut pengar. Och inga lån -> ingen ekonomisk aktivitet -> ingen aktivitet överhuvudtaget! ALLT stannar… Folk skulle behöva börja med byteshandel eller stöld för att få mat på bordet, och investeringar skulle bli HELT omöjliga. Vi behöver ett system att gå över till, för utan ett alternativt system så blir det i praktiken anarki om bankerna (det ekonomiska systemet) faller.

  • http://chocolatetv.anderschokladprovning.se/ AndersN

    Problemet är att alla tror på en evig tillväxt på en planet med ändliga tillgångar. Så man skapar tillväxt genom tjänster, spel och annat. Det är bara en hake, man kan inte på i den datro, äta ett digitalt värdepapper, förflytta sig med ett derivat. Pengar ska användas till att betalas med, inte skapa pengar.

  • Anonym

    Visst skulle det bli problem men är det bättre att sparka burken framför sig nerför gatan och på sikt skapa ännu mer problem? Det skulle bli stopp ett tag medan banker sörjer sina förlorade låtsaspengar men folk skulle fortfarande köpa mat och betala hyror och jobba för riktiga pengar som de seriösa bankerna fortfarande sköter. Tyvärr är det ingen skillnad mellan riktiga pengar (som arbetats ihop) mot låtsaspengar (som bygger på framtida förhoppningar) i den digitala världen men det är också de dumheterna vi måste bort från. Det ska vara möjligt att spela hazard på framtida förhoppningar men då måste man också ta förlusten. Vilken privatperson som helst måste ta den förlusten om dom satsar på aktier.
    Det USA och andra länder också gör nu är ”vi kör till det kraschar, sen skapar vi ett nytt system”. Väldigt oseriöst och respektlöst mot hederligt arbetande folk.

  • http://blogg.vk.se/riskmanagement Erik

    Men var kommer pengarna ifrån? Alla pengar idag kommer från lån. Tack vare fractional reserve banking och olika derivat och motsvarande kommer 99++++% av alla pengar som finns från lån. Kolla in (Exter’s inverted pyramid så ser du)

    Så den lön du får från företaget du jobbar på, som du säger ”riktiga pengar”, kommer från att någon tagit ett lån för att köpa den produkten/tjänsten ditt företag skapar, (eller att de som köper av ditt företag har fått sina pengar från någon som tagit ett lån för att köpa av deras företag, (eller i ytterligare ett steg)). Kort sagt, alla pengar kommer från lån, och utan lån så finns inga pengar.

    Visst att kontanter kommer att finnas, men vem köper ett hus, en  traktor eller en tv med kontanter? Eller vem betalar ens hyran med kontanter? (inte för att betala hyran görs med lån, men för att visa hur lite kontanter det finns, och att vi inte bara kan gå över till att använda kontanter).

    ”Dina” pengar du har på kontot, är inte de bara ett lån från dig till banken? Alla kan inte ta ut sina pengar samtidigt, det kallas  ” a run on the bank”.
    Som jag sagt förut, utan lån stannar samhället. Det behövs en strid ström av nya lån in i systemet för att inte de lån som betalas av ska minska mängden pengar i rullning, och systemet ”torka ihop”.

    Se gärna filmen ”money as debt” på youtube, den är rätt lärorik, på ett lättsamt sätt.

  • http://www.friatider.se Strutsen

    Det kan man lösa genom att återgå till bankdelningslagen Glass-Steagall och dess motsvarigheter. Då kan man göra sig av med låtsasskulderna medan den samhällskritiska bankverksamheten kan pågå som vanligt.

  • http://www.friatider.se Strutsen

    Japp, PENGAR = SKULD i det nuvarande systemet. Pengar skapas ur tomma intet vid utlåning i utbyte mot en skuldsedel. Finns en mycket sevärd animerad film – ”Pengar som skuld” – på YouTube som handlar om detta.

  • http://blogg.vk.se/riskmanagement Erik

    Som du säger, fortsätta sparka burken framför oss – det är inget bra val. Men ingen kan ta beslutet att låta bankerna falla, det skulle bli sådana fruktansvärda konsekvenser. Och att göra någon sorts reform, där man försöker ändra systemet, är väldigt svårt givet de MYCKET stora ekonomiska intressena som står på spel och som troligen försvinner med ett ändrat system.

    Se gärna också filmen ”The American Dream By The Provocateur Network” på youtube. Visst inte så mainstream – men där ser man hur det går för presidenter som försöker sig på reformer inom bankväsendet (givet att det är sant).
    Konspiratoriskt? – Javisst, men inte utan att det ligger något i det.

  • http://blogg.vk.se/riskmanagement Erik

    Ja absolut, det finns otroligt mycket man kan göra. Dock så har man bankväsendets intressen mot sig, och då är ingenting enkelt. Se bara hur det gick för Kennedy att få igenom Executive Order 11110, som gav tillbaka rätten att skapa pengar från privata banker (The Federal Reserve) till amerikanska staten.

  • facethemusic

    Bra bra, fortsätt sprida ordet! Folk behöver få reda på detta.

  • http://www.friatider.se Strutsen

    Ja precis, han fick samma ”tack” som Abraham Lincoln, när han gav ut sina ”greenbacks”….

  • Anonym
  • Anonym

    Jag säger inte att riktiga pengar är fysiska pengar, jag säger att riktiga pengar är pengar som har sin grund i ett reellt värde. En framtida förhoppning på ett bolags aktiekurs har lika mycket värde som en lottsedel innan dragningen av rätt lottorad. Lottsedeln kan vara värd 1 miljon kr men den kan också vara värd noll kr. Det är när folk hävdar att dom förlorat 1 miljon kr när lottsedeln visade sig inte ha rätt lottorad som jag hävdar att de förlorade pengarna var låtsaspengar.

  • Anonym

    Frågan är bl.a. hur stora lån man som individ egentligen behöver, Själv har jag haft som mål att bli skuldfri eller nästan skuldfri. Det har tagit många år att nå dit, men det är det värt att slippa dela sina surt förvärvade slantar med banker och finansbolag. Rätta munnen efter matsäcken skapar ekonomisk trygghet och därmed frihet på person- eller familjenivå. Det skulle behöva röjas i bankvärlden överlag. Där verkar finnas alltför många giriga typer och för få seriösa. Vid ekonomiska kriser får inte alla banker problem samtidigt, det drabbar först dom dom som chansat och inte skött sig. Bra med konkurs för sådana. Det skickar varningssignaler till andra.

  • http://blogg.vk.se/riskmanagement Erik

    Ja absolut, arbetet genererar reellt värde, ett fysiskt välstånd, eller vilket liknande ord man nu vill använda. Detta värde går dock att skapa även om du inte får några pengar för det, det går ju att jobba gratis (även om ingen nu skulle göra det väldigt gärna).

    Så därför måste man skilja på reellt värde och pengar. Värdet skapas när man jobbar, men pengarna skapas inte när man jobbar.

    Pengarna skapas i ett verklighetsfrånkopplat kasino som nu håller på att förfalla och dra med sig den verkliga tillvaron i fallet..

  • http://blogg.vk.se/riskmanagement Erik

    Man kan ju lyfta blicken och fråga sig om man behöver nånting överhuvudtaget? (retorisk fråga, vad behöver vi egentligen?)

    Annars så gäller det att se detta ur ett systemperspektiv. Systemet som sådant är ohållbart, precis som du säger, och jag tror att det måste till en kollaps för att få någon ordentlig reform. Systemet är ohållbart i grunden, och måste då också ändras i grunden.

    Vi har kluddat och suddat så mycket på papperet att det är dags att ta en ny blank sida.

  • Anonym

    Är det för mycket begärt att ni läser på/tänker till lite innan ni köper första bästa konspirationsteorier ni hittar på Youtube? Ok så pengar är skuld som man kan lösa in mot varur eller tjänster. Och innan vi hade pengar, när någon hade À men ville ha B och den som har B vill ha lite C och lite D… Tänk sedan vårt moderna samhälle med allt det specialiserade arbete som förutsättning. Är bilden tillräckligt tydlig? Nu pratar vi inte avancerade finansiella instrument utan bara pengar, men vi får nog stanna på den nivån i era fall

  • http://www.friatider.se Strutsen

    Konspirationsteorier? Det är fakta. Om du inte tror på det, kan du t ex läsa ”Modern Money Mechanics” utgiven av Federal Reserve Bank of Chicago. Skriften finns på Internet. Sedan kan du återkomma…….

  • facethemusic

    @Deusur: Allt du säger är gammal skåpmat. Om du vill läsa vidare rekommenderar jag ”Web of Debt” av Ellen Brown och ”The Cancer Stage of Capitalism” av John McMurtry.

  • Anonym

    Ja det är klart att det händer igen. Det är en följd av rationella beslut. Eftersom det som hände vid finanskrisen tydliggjorde att ju högre man spelar desto mer vinner man, och förlorar man blir man räddad av staten. Inget har heller hänt sen dess som pekar på nåt annat. Politikerna fortsätter gnälla på tjänstemannabonusar, fortsätter ta ut avgifter i förväg så ansvariga och oansvariga ska drabbas lika, och , framförallt,  visar att de kommer också i framtiden skydda de ansvariga, dvs bankens ägare och deras styrelser.

    Om herrar/damer politiker handlat vettigt förra gången så skulle det inte finnas några alltför riskbenägna inom banksektorn. Ägarna skulle vara så rädda för konsekvenserna, om det gick snett, så dom skulle självmant se till.att riskerna hölls lagom. Det är essensen i hur politiker ska förhålla sig till banker, själva kriteriet på om man har en vettig bankpolitik.  

  • http://www.facebook.com/people/Arwe-Linnarson/706613972 Arwe Linnarson

    Det tragiska i det du skriver, är att du har rätt… 

  • http://twitter.com/neolibagenda Neoliberal Agenda

    Grundproblemet, som flera här har konstaterat, är det monetära systemet.

    Tyvärr finns det noll insikt om det på politisk nivå. Vi behöver en valuta som är uppbackad, tex. av guld, så vi kan avskaffa centralbankerna, de nermanipulerade räntorna och den osunda kreditexpansionen. Vi ser kris efter kris, men ingen politiker vill tag i det. Istället håller man på med en massa annat hopkok (Bretton Woods, valutakorg, ECU, euro osv) som inte leder någonstans. Det går några år och sen kollapsar det..  

    Om någon vill ta ett lån så ska någon annan i ekonomin spara. Punkt. Det gör att systemet hela tiden är i balans. Om en skuld förfaller så är det så klart tråkigt för den som lånar ut men systemet som helhet står oberört då det kvittar om det är A eller B som konsumerar pengarna.

    Räntan för en given tidsperiod kommer spegla sparviljan under samma tidsperiod. Det betyder också att den dag fabriken är byggd för lånet så kommer det finnas konsumenter med pengar för att köpa varorna. Slut på överinvesteringar i bilfabriker, fastigheter och andra kapitalintensiva varor pga allt för låga räntor.

  • Anonym

    Jag ifrågasätter inte påståendet att pengar är skuld. Inte heller att centralbanker kontrollerar penningmängden. Eller att affärsbanker kan ha en kapitaltäckningsgrad som är under 100%. Allt det är riktigt. Men människor som utifrån detta drar till med att ”jag har hört på internet att pengar trycks ur luft” har vanligtvis ingen aning om vad de snackar om. 

    Det är lite som om någon som kuggat på högstadiets (endast newtonska) fysiklektioner men utifrån den kunskapsnivån och en populärvetenskaplig artikel om kvantmekanik har en massa åsikter om problem inom kvantfysiken.

    Värsta avarterna är ju de som utifrån den kunskapsnivån skriver långa böcker, eller lägger upp snuttar på youtube, utan att bemöda sig om någon som helst kvalitetssäkring av sin kunskapsnivå först. Tyvärr finns rätt många sådana…

    Mitt råd är att istället för att läsa den typen av skräp, eller läsa sådant som visserligen inte är skräp men som du inte förstår, faktiskt gå någon slags kurs i makroekonomi om du är intresserad av detta. Med lärarledd undervisning av någon som minst är doktorand inom makroekonomi får du helt andra verktyg för att tolka informationen.

  • Anonym

    Jag kan ge dig ett helt annat boktips. En klassiker som heter ”The wizard of Oz”. Här får både guldmyntfot, silvermyntfot och tilltro till att centralbankschefer ska kunna trolla allting tillrätta (”because because because, of the wonderful things he does”) rediga kängor. Skriven av en på sin tid rätt ansedd nationalekonom, och dryper av satir mellan raderna om man förstår att läsa den rätt.

  • Anonym

    Ok, så om ett land har en tillväxt på 10%/ år måste något annat ha en ekonomi i fritt fall med 10%/ år…

    Hur det går ihop med vad du nu skrev? Jo om ett land är i kraftig tillväxt behövs det allt annat lika ökade investeringar där (jag antar att vi befinner oss på den nivån att vi förstår varför det är en dålig idé att inte ha några finansiella marknader alls, alla kan väl växa ur sin egen kassa och avstå investeringar om de inte har likvida medel just nu etc diskussionen överflödig). Då landets egen sparandekvot är otillräcklig måste investeringar (kan vara equity såväl som rena lån) komma utifrån.

     Eftersom ingen får justera sin penningmängd måste det betyda att det finns ett annat land där förhållandena är motsatta så att alla vill sälja av och placera utomlands i det landet i samma mån som det omvända gäller i det första landet.

    Låter det rimligt? Nej, ekonomi är inte ett nollsummespel och bör inte behandlas som det heller. Centalbanker tillför en hel del flexibilitet till det hela, använd rätt är den till stor nytta för oss alla. Och om vissa länder missbrukar centralbankernas makt? Än sen, trycker man nya fiat pengar blir valutan mindre värd. Inflation mm kommer på posten. Den som är klok vet att navigera i flexibla farvatten, gäller regeringar såväl som privata investerare. Den som är oklok går på grund. Men det går att tjäna pengar både i uppgång och nergång. 

    Köper inte din ganska rigida lås på världsekonomin, är inte ens säker på att den är fullt så nyliberal som du tror (som sagt vad än centralbanken gör är det marknaden som avgör i längden), men lev väl

  • http://twitter.com/neolibagenda Neoliberal Agenda

    ”Ok, så om ett land har en tillväxt på 10%/ år måste något annat ha en ekonomi i fritt fall med 10%/ år…”
    Nej, verkligen inte. Det är bara marxister som tror sådant. Tillväxt innebär att man kan producera saker effektivare. Säg att du bakar två bullar om dagen och du kommer på hur man kan baka tio bullar på samma tid. Då har vi haft tillväxt. Om många andra kommer din bulltillverkningsteknik så kommer priserna pressas då utbudet ökar, ceteris paribus. Det är inte konstgare än att vi ser priserna på elektronik prylar pressas ner varje år.

    Angående andra länder så känns det som lite av ett stickspår.

    Nej, centralbankerna förstör prisinformation så resursallokering blir mindre effektiv. Det är inget vi behöver.

  • http://blogg.vk.se/riskmanagement Erik

    Att systemet måste vara i balans gäller ju bara i ett begränsat system. I ett system där vi hela tiden kan hitta mer land och rikedom västerut, eller med oljans hjälp kan göra mer och mer – där kan man ha ett system i ”obalans”, t.ex ett system som bygger på lån. Ett lån är  ju att använda framtida medel idag.

    Problemen uppstår då vi inte längre kan ”gå västerut”, när oljan slutar flöda i en allt snabbare takt – när vi får mindre imorgon än vad vi har idag.

    Det är detta vi ser nu – Vi har slagit i taket för vad planeten klarar.

  • http://twitter.com/neolibagenda Neoliberal Agenda

    Oljan kan flöda länge till. Det handlar bara hur mycket vi är villiga att betala för att få upp den. Någon gång kommer oljepriset bli så dyrt att folk kommer växla över till alternativen, det är då vi når peak oil. Inget att hetsa upp sig över.

    Det är inget fel med lån. Felet är att priset på risk/sparvilja inte sätts efter hur verkligheten ser ut. Centralbanken och dess planekonomer sitter inte på fullständig information.Felaktiga priser skapar obalanser i ekonomin och vi får krascher av diverse slag när det blir en reality check.

  • facethemusic

    Helt rätt. Jag läste den i mellanstadiet men tack ändå! I tidigare nämnda ”Web of Debt” lånas f ö grundhistorien från ”Wizard of Oz”, sedan dras paralleller därifrån till modern tid.

  • http://blogg.vk.se/riskmanagement Erik

    Problemet med oljan, som många underskattar, är att man inte ersätter 85 miljoner fat per dag à 1700 kWh av flytande billig energi + tillhörande infrastruktur (bilar, vägar, ”suburbs”) särskilt snabbt. Särskilt ekonomer tenderar att ha en ofta naiv övertro på tekniska framsteg. Man vet inte hur det kommer lösa sig, men antar det kommer göra det eftersom det alltid gjort det tidigare. Är detta verkligen en hållbar inställning?

    Sen angående lånen så har du alldeles rätt, man ignorerar hur verkligheten ser ut. Denna tillväxt vi ser inom framför allt oljan, men även många andra resurser, är på väg att ta slut – men det ekonomiska systemet uppbyggt av lån är inte anpassat för detta, snarare tvärtom – det kan bara fungera med denna tillväxt.

    (Sen kan man fundera på sambandet mellan energi och ekonomi. Finns det någon koppling?)

  • Anonym

    Om jag får gå i svarmål å Neoliberals vägnar. Det han säger är att oljan inte kommer ta slut abrupt (eller alls, den nyproduceras t om i viss mån om än extremt långsamt), utan det är de lättillgängliga ytnära oljelagerna som sakta minskar.  

    Konsekvensen blir då inte ett abrupt slut där vi står med en massa bensinbilar och infrastruktur men inte en droppe olja från en dag till en annan, utan gradvis stigande priser tills oljan inte är lönsam längre. Finns alltså tid att gradvis anpassa bilpark, infrastruktur mm, och det helt utan politisk styrning, oljepriset kommer tvinga fram förändringen av sig självt (jfr exempelvis vad som på några års sikt med oljeförbrukningen när OPEC skruvade åt kranarna för första gången så får du en indikation i liten skala) .

    Sen har vi det här med path dependency. Med ett så billigt och effektivt energislag som oljan tillgängligt med en utbyggd infrastruktur kämpar liksom alla alternativ i enorm motförsbacke. Det betyder inte att alla  alternativ nått vägs ände om det skulle finnas incitament att verkligen utveckla dem. Så än finns det hopp att mota massvälten och hungerkrigen vid dörren…

  • http://blogg.vk.se/riskmanagement Erik

    Du skriver att det finns tid att gradvis anpassa vår bilpark.
    Hur lång tid behöver vi då?
    Om vi tittar på en bil som säljs idag, hur lång livstid har den? Säg 20 år. Det är alltså i den storleksordningen vi kommer behöva för att fasa ut oljan i en takt som inte innebär några kriser.

    Och hur lång tid har vi då? I värsta fall, med oroligheterna i mellanöstern, så kan det gå väldigt fort. Att Saudiarabien faller, och världens länder stoppar exporten för att det ska räcka till den egna konsumtionen – det kan gå väldigt fort, vi talar månader.  Eller att oljepriset går upp och ner som en jojo så ingen längre vågar investera i nya oljefyndigheter.
    Dock är det inte så troligt. Dock är det troligare att nettooljenexporten närmar sig 0 till ungefär 2030, då exportländernas konsumtion äter upp deras oljeexport. För det är i slutändan, särskilt för Sverige, oljeexporten som räknas.

    Problemet är att regerningarna inte tar detta på allvar. Att inte en sådan potentiellt livsfarlig fråga inte granskas noga, med ordentliga riskbedömningar, är ofattbart.

  • Anonym

    Jag tror du missade min poäng. Det hela är i grunden ett tidsinkonsistens problem (som så mycket inom finansiell ekonomi). Där ryker bullliknelsen är jag rädd. Håller för övrigt helt med om att det är extremt obegåvat att tro att ekonomin är ett nollsummespel där någon måste bli fattigare när någon annan skapar mer (vilket ju är en slags hörnsten i marxistisk ”ekonomi”, ja). 

    Men min poäng alltså, det kan finnas perioder när länder på en aggregerad nivå är i behov av en investeringskvot som överstiger sparandekvoten. Detta gäller när länderna är i kraftig tillväxt över konjukturcykler (oftast utvecklingsländer). Helt kontra keynesianskt kan det då vara tillämpligt att släppa loss lite extra krediter för att förhindra flaskhalsar även när ekonomin går bra (relativt andra länder). Självfallet finns risk för bubblor osv (och då träder mer traditionell keynesiansk utjämningsstrategi in i bilden). 

    Det där med +10% och -10% var en grav förenkling, men om landet inte kan använda penningpolitiken som instrument för att lösa interna flaskhalsar måste dess företag låna utifrån eller vara begränsade till sin egen kassa just i det ögonblicket. Och det finns inget som säger att ett annat land befinner sig i motsatt position och dess invånare i varje givet läge är lika villiga att låna ut som det första landet är i behov av att låna, vilket skapar onödiga flaskhalsar. 

    Men ja, centralbanker kommer med all sannolikhet fortsätta begå dyra misstag, frågan är bara om tvångströjan du vill sätta på världseknomin inte är ännu dyrare. Lite som att säga att ett företag alltid bör vara hänvisad till sin egen kassa för stunden, och aldrig ta lån eller emmitera aktier för att investera. Då tar man mycket mindre risker, men flaskhalsarna….

  • Anonym

    Erik,
            jag förväntar mig inte att oljan eller infrastrukturen bakom den försvinner inom 20 år nej…. däremot en gradvis ökning av oljepriset med påföljande gradvisa övergång till alternativa bränslen, infrastruktur mm och inte minst allt bensinsnålare bilar. 

            ”Nettoexporten närmar sig noll” för att exportländernas egen konsumtion äter upp all oljan… Här visar du att du inte förstår mycket ekonomi. Såväl människor i import och exportländer av olja kommer att göra allt mer för att dra ner på oljekonsumtionen när den blir dyrare. Exportländerna kommer inte behålla allt för eget bruk helt enkelt därför att de kan ta ännu mycket mer betalt för att exportera än vad de skulle få ut av att behålla oljan.

             Investera i nya oljefyndigheter kan du nog däremot räkna med att folk gör i allt mer frenetisk takt när oljepriset skjuter i höjden. För utbudschocken kommer att driva priset vilket kommer att driva konsumtionen, minskad konsumtion gör i sin tur att oljan räcker längre. Men oljefyndigheter kommer vara enormt åtråvärda och därför kommer det letas nya fyndigheter friskt. Tillfälliga nedgångar i pris kommer inte stoppa detta

  • http://blogg.vk.se/riskmanagement Erik

    Jag skulle vilja säga att ekonomerna har en naiv övertro på marknadskrafterna då det gäller olja (gällande allt annat så kan jag hålla med om att det funkar, men inte för energi och olja). Olja är inte som vilken annan vara som helst.
    Och jag tror heller inte ekonomerna förstår kopplingen mellan energi och ekonomi. Kopplingen mellan ekonomi och energi är 1:1.

    Samhället idag är helt beroende av tillväxt – och därmed också på billig energi. Och med en minskande oljeproduktion är en sådan tillväxt inte möjlig, och det är detta vi ser effekterna av idag, i form av finanskriser, länder som går bankrutt och stora protester i olika länder.

    Enligt IEA peakade oljeproduktionen 2006, och IEAs chef, Fatih Birol säger själv att den billiga oljan är slut. Den billiga oljan finns på ”framsidan” av peaken, den dyra på baksidan. Och utan billig energi -> slut på tillväxten.

  • Anonym

    Vad är detta för infantilt tjafs?

  • Anonym

    Men pröva WordCliq så ska ni få se på gnistor. Man får vara snabb att bilda ord och det finns inga väntetider eller fuskmöjligheter. Och ingen användarinfo lagras heller.

  • Anonym

    Finskan har också egna månadsnamn

  • Anonym

    jak kräver oxå veckodagar ! lol
    snälla, poniedzialek…= efter-söndag  sroda = mitten  czwartek =fjärde (dagen)
    piatek =(femte) sobota =sabath
    medan i Sverige lördag??!!

  • Anonym

    Hömånad = juli.

  • Anonym

    Finska är väl inte tillräckligt exotiskt ;)

  • Ylva Byrman

    Bra fråga. Någon (språk)historiker som vet något om tidiga belägg? Det verkar ju inte orimligt att de kom in i samband med att Sverige kristnades, men här spekulerar jag bara.

blog comments powered by Disqus