Annons

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Aldrig tidigare har den amerikanska centralbankschefen plockat upp sedlar ur sina guldbyxor i ett så rasande tempo som Ben Bernanke gör. Varje månad fiskas det upp 85 miljarder dollar för att finansiera nya obligationsköp. För att göra någon slags jämförelse så ni förstår dess storlek: 85 miljarder dollar motsvarar ungefär en sjättedel av Sveriges BNP.

Summa summarum gör att Federal Reserve (Fed) idag har drygt 3000 miljarder dollar i sin balansräkning.

Låter det överdrivet mycket?

Ja, det må hända. Men försök säga det till den grupp inom centralbanken som beslutar om penningpolitiska ingripanden. Idag och imorgon möts de för att försöka fatta nya beslut om hur den trilskande ekonomin ska attackeras.

Deras förväntade slutsats är däremot gammal och kretsar kring att det får fortsätta kosta vad det kosta vill. Styrräntan ligger redan på bottennivå och har utlovats göra så i ytterligare flera år, obligationsköpen har sagts fortsätta till dess att arbetsmarknaden förbättrats väsentligt.

Idag står 7,8 procent, officiellt sett, utan jobb, visar de senaste siffrorna från arbetsmarknadsmyndigheten Bureau of Labor Statistics (BLS). Klara förbättringar jämfört med hur det sett ut under stora delar av Barack Obamas tid i Vita Huset – i oktober 2009 var arbetslösheten exempelvis uppe och vände på 10,2 procent. Federal Reserve har sagt att arbetslösheten helst ska ner till runt 6,5 procent innan man är redo att trappa ner på sina penningpolitiska insatser – något som, enligt beräkningar, däremot kan ta upp till tre år.

Så här har utvecklingen sett ut under de senaste decennierna:

Med det sagt ska vi också betona ett flertal saker:

1: Den verkliga arbetslösheten ligger väldigt mycket högre än de 7,8 procent som BLS förmedlar. Snarare handlar det om den dubbla siffran. I alla fall om vi inkluderar den stora mängd invånare som är så pass uppgivna om att finna ett nytt jobb att de helt enkelt slutat leta.

2: Antalet långtidsarbetslösa har ökat kraftigt – idag rör det sig om 4,8 miljoner, vilket kan ställas mot 2,9 miljoner när Barack Obama klev in i Vita Huset. Den här gruppen är svår att få in på arbetsmarknaden igen och allt fler tvingas använda sig av matkuponger för att överleva. Idag tar 47 miljoner emot matkuponger – en ökning med 14 miljoner sedan januari 2009.

3: Många som jobbar upplever att de inte får tillräckligt många arbetstimmar, inte minst de nybakta studenterna.

Här i USA strömmar det med jämna mellanrum fram nyheter om att krisen minsann är över i världens största ekonomi, att det är full fart framåt som råder. Men det är viktigt att mana till försiktighet. Faktum är att man kommer från väldigt låga nivåer och att vägen tillbaka är lång.

Spana bara in den här kurvan som tar utgångspunkt i den senaste toppnivån och ställer nuvarande kris mot tidigare:

 

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter