Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Minns ni ”the sequester” – budgetåtstramningarna som kongresspolitikerna i slutändan inte ens ville befatta sig med utan bara lät passera?

Klart ni gör.

Sedan en tid tillbaka har vi kunnat se dess effekter.

När arbetsmarknadsmyndigheten Bureau of Labor Statistics (BLS) idag publicerade nya siffror – antalet sysselsatta ökade med 175 000 i maj, arbetslösheten 7,6 procent – kom så också nya bevis.

Ända sedan 2011 har myndigheterna kapat i personalleden, oftast däremot bara med ett fåtal tusen per månad. Men sedan ”the sequester” slog till i mars har utvecklingen skenat och enbart i maj försvann runt 14 000 jobb. Totalt har nu myndigheterna gjort sig kvitt 45 000 arbetstillfällen under bara de tre senaste månaderna. Allt samtidigt som tiotusentals – om inte till och med hundratusentals – anställda har fått se antalet arbetstimmar minska.

Än mer är att vänta.

I juli kommer exempelvis Pentagon att tvinga 680 000 av sina cirka 800 000 anställda att ta ledigt i upp till elva dagar för att spara pengar, uppger New York Times.

Åtstramningarna i ”the sequester” ligger på 85 miljarder dollar per år, varav hälften tas från försvaret. I år ska däremot bara hälften sparas in. Det kan tyckas vara en droppe i havet för en ekonomi som exempelvis har en statsskuld på 16 875 miljarder dollar. Men det är ändå tillräckligt mycket för att bland annat bekymra centralbanken – något som syntes i dess senaste konjunkturrapport.

När ”the sequester” var uppe på tapeten talade president Barack Obama om att konsekvensen skulle bli en stor mängd nya arbetslösa. De skulle i sin tur skicka den inhemska konsumtionen utför ett slags stup. I ett land vars BNP-tillväxt är starkt beroende av just konsumtionen skulle det vara ett närmast förödande bakslag för återhämtningen, lät det.

Skräckscenariot tycks däremot inte ha besannats. Snarare handlar det ”bara” om en skaplig utförsbacke där konsumtionen rullat på i hyfsad takt och det privata näringslivet inte alls har drabbats så allvarligt som förväntat.

Den största branten väntar däremot längre fram, hävdar bland annat analysfirman IHS och varnar för när åtstramningarna slutligen kommer börja skvalpa över på det privata näringslivet. Det är först då (under hösten?) som vi vet hur allvarlig den smäll är som USA ekonomi tvingas ta emot.

Analysfirman MacroEconomic Advisers har likt många andra gett sig på en gissning och sänkt förväntningarna på landets BNP-tillväxt. Den här gången kapas den med en halv procentenhet – från 1,8 procent till 1,3. Även bland annat Goldman Sachs har sänkt målet för BNP-tillväxten – deras förändring uppgick till 0,6 procentenheter.

Fler bloggar