Annons

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Om ni söker en längre utläggning om vad ordet bitsk betyder har den amerikanska senaten precis lagt fram ett facit.

I efterspelet av fjolårets derivatförluster på 6,2 miljarder dollar har man författat en 300 sidor lång rapport som tar sin grund i att Wall Streets största bank har ”fått hybris.”

Enligt senatens rapport ägnade sig JP Morgan Chase åt vårdslösa spekulationer, manipulerade balansräkningar, ignorerade interna varningar om att derivatförlusterna samlades på hög och styrdes av en vd som hånade myndigheterna.

Finanskrisen 2008 all over again, anyone?

Två korta utdrag från utredningen:

”In contrast to JPMorgan Chase’s reputation for best-in-class risk management, the….trades exposed a bank culture in which risk limit breaches were routinely disregarded, risk metrics were frequently criticized or downplayed, and risk evaluation models were targeted by bank personnel seeking to produce artificially lower capital requirements,”

”The bank’s initial claims that its risk managers and regulators were fully informed and engaged … were fictions irreconcilable with the bank’s obligation to provide material information to its investors in an accurate manner”.

JP Morgan Chase slår, förstås, ifrån sig alla anklagelser. Men rapporten har ett tungt underlag – den bygger på 90 000 dokument, mejl, snabbmeddelanden och telefonsamtal. Och den bjuder dessutom på några höjdpunkter inifrån JP Morgan Chase.

I mars 2012, en månad innan media fick upp ögonen för skandalen, sade den ansvariga handlaren Bruno Iksil, alias The London Whale, att han ”allt började bli idiotiskt.”

Strax dessförinnan hade en annan handlarkollega konstaterat till Bruno Iksil att ett stort fiasko stod för dörren.

”When, in fact, everybody should have … seen it coming a long time ago. Anyway, you see, we cannot win here. … I believe that it is better today that it’s dead, that we are going to crash. The firm will service the debt. … It’s going to be very uncomfortable but we must not screw up. … It’s going to be very political in the end.”

Den 23 mars upphörde tradingen. Då betecknades den blödande portföljen internt som ”huge” and ”more and more monstrous”.

Samtidigt som förlusterna tornade upp sig fortsatte Jamie Dimon på sitt egenskapade korståg mot allt vad nya regler hette. Allt i en slags andemening om att bankerna minsann mår bäst när myndigheterna inte lägger sig i. Inte minst Volcker-regeln, som ska reglera hur mycket bankerna får spela med sitt eget kapital, var av ondo.

När derivatförlusterna läckte ut stod Jamie Dimon plötsligt med byxorna nere. Och när han tvingades kommentera förlusterna lät det snarare att det var ”a tempest in a teapot”, en storm i ett vattenglas ungefär.

Jamie Dimon var också ivrig med att lägga merparten av skulden på Bruno Iksil. Flera andra personer har fått lämna men själv har vd:n gastat och gormat om att det minsann är allas rätt att göra fel. I rapporten riktas svidande kritik även mot Jamie Dimon.

Som av en slump har nu centralbanken också publicerat sitt facit rörande bankernas kapitalplaner för nästa år. Samtliga banker förutom Goldman Sachs och JP Morgan Chase fick tummen upp i stresstesterna. I deras dokument fanns ”svagheter”, som måste åtgärdas senast september om utdelningarna ska få fortsätta.

JP Morgans hade ansökt om att höja utdelningen från 8 till 38 cent per aktie samt köpa tillbaka aktier för 6 miljarder dollar nästa år. Alltså ungefär lika mycket som derivatförlusterna uppgår till.

Senare idag väntas ansvariga inom senaten fråga ut myndigheter och bankchefer om handlarfiaskot.

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter