Klyftorna måste minska i USA och de allra mest välbärgade faktiskt börja pytsa upp skattepengar. Det budskapet har precis Barack Obama lämnat i och med att han lanserat sin plan för hur förra veckans jobbsatsningar på 450 miljarder dollar ska finansieras.
Men chansen att planen går igenom?
Inte särskilt stor.
Vad Barack Obama vill är att skära mer än 3000 miljarder dollar från landets budgetunderskott under tio års tid. 1500 miljarder dollar ska plockas in via högre skatter för de allra rikaste samt stora bolag. Totalt rör det sig dock om besparingar på 4000 miljarder dollar, då åtstramningar på 1000 miljarder dollar klubbades i somras i samband med höjningen av skuldtaket.
- Vi har inte råd att behålla lägre skatter för de rikaste. De var tänkta att vara temporära redan när man började prata om dem 2001-2002 och vi kan inte behålla dem idag med vårt stora underskott, sade Barack Obama utanför Vita Huset och menade att han är redo för en större reform av skattesystemet.
Samtidigt har presidenten återigen valt att spela ut Warren Buffett-kortet. Den välkände investeraren har ända sedan 2008 fungerat som något av en rådgivare till Barack Obama och flera gånger om sagt att det inte är rättvist att han själv betalar mindre i skatt än sin egen sekreterare. Ett sådant uttalande ska inte underskattas – när Warren Buffett pratar ger det uppmärksamhet. Nu har Barack Obama också valt att lansera vad som kallas ”Buffett Rule” och vilket ska dra upp en gräns för hur lite skatt en höginkomsttagare med mer än 1 miljon dollar i lön per år ska tvingas betala.
För att få igenom budgetförslaget säger Barack Obama att han är redo att gå med på nedskärningar i Medicare (248 miljarder dollar) och Medicade (72) såvida det inte drabbar de äldre. Dessutom vill han se besparingar i välgörenhetsprogram (260) samt tillbakadragande av trupper från Irak och Afghanistan (1000). Obama poängterade också att han kommer att lägga in sitt veto mot en lag som godkänner förändringar av sjukförsäkringssystemet om inte samtidigt skatten höjs för höginkomsttagarna.
- Om vi ska kapa i utgifterna, vilket vi inte hade gjort om vi inte hade haft ett så stort budgetunderskott, så är det enbart rätt att alla betalar sin del med höjda skatter, säger Barack Obama.
Förslaget kommer nu att skickas till den kommitté inom kongressen som efter de fiaskoartade förhandlingarna om att höja skuldtaket har fått i uppdrag att ta fram förslag på hur 1500 miljarder dollar kan skäras från budgetunderskottet. Obamas förslag är alltså dubbelt stå stort, då det ska finansiera jobbstimulanserna.
Panelen har till den 23 november att komma med förslag om hur nedskärningarna ska gå till, deras förslag ska sedan gå igenom kongressen. Nobbas deras förslag – som alltså inte behöver vara samma som Obamas – kommer det att bli tal om nedskärningar i typiska hjärtefrågor för såväl demokraterna som republikanerna, allt medan jobbsatsningen lär hänga i luften.
Obama vet förstås om att det det är högst möjligt att ingenting blir av hans försök att stimulera ekonomin. Och kommer jobbplanen att gå igenom lär den ha en helt annan form än den vi fick stifta bekantskap med under förra veckan, så också dagens besparingar ha.
Men för Barack Obama är det viktigt att visa sig handlingskraftig och göra ett ställningstagande inför nästa års val i november. Han har visserligen sagt att han inte prioriterar sitt eget jobb framför att invånarna ska komma tillbaka i arbete (den officiella arbetslösheten på 9,1 procent) men det är också tydligt att han nu har slagit an den populistiska tonen.
I och med dagens tal drar Barack Obama än tydligare upp riktlinjerna kring demokraternas och sin egen ekonomiska politik, inte sällan ifrågasatt då återhämtningen har uteblivit, samtidigt som han hoppar jämfota på republikanernas tår. Motståndarpartiet kontrollerar representanthuset och att få dem att återigen bekänna färg när de favoriserar höginkomsttagarna ligger självklart i planen.
För tillfället surras det en hel del i USA om att de allra rikaste bara blir rikare – allt medan Average Joe går på knäna. Nyligen publicerades statistik som visade att nästan var sjätte invånare i landet levde i fattigdom under 2010. Det är den högsta siffran sedan 1993. Gränsen för fattigdom ligger för en tvåbarnsfamilj på inkomster under 22 000 dollar, cirka 150 000 kronor.
- Ingen vill straffa framgång i USA. Det som är så bra med det här landet är att alla kan lyckas och att alla har möjlighet att lyckas. Alla kan öppna ett företag och bli miljonärer eller miljardärer. Det här är ett land fyllt av möjligheter och det är fantastiskt. Men vad jag säger är att de som har gjort det, inklusive mig själv, ska betala sin beskärda del av skatterna för att bidra till den nation som har hjälpt dem. Jag tror det amerikanska folket instämmer i det om de vet att det hjälper landets ekonomi.
Mitch McConnell, republikanernas ledare i senaten, gav inte mycket för presidentens ord.
- En massiv skattehöjning, fantomliknande besparingar och idéer om förändringar av statligt stöd är inte ett recept för ekonomisk tillväxt, fler arbeten eller ens en meningsfull minskning av budgetunderskottet, sade han och fick stöd av bland annat Paul Ryan, som leder representanthusets budgetkommitté, som kallade förslaget som ett klasskrig.
Efter att ha visat uppgångar under hela förra veckan har börserna idag öppnat nedåt. Barack Obamas paket tycks inte göra mycket för att förändra humöret. Såväl före som efter talet i Washington noteras nedgångar på minus 2 procent.
