Annons

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Minns hur jag satt på ett café i New Orleans.

På tv-skärmarna fladdrade nyheterna förbi om Facebook. Där och då ett bolag som värderades till 104 miljarder dollar – eller 100 gånger sin vinst – och omgärdades av rent ut sagt en överjävlig framtidsoptimism.

Trots det redan höga debutpriset skulle aktien peka rakt uppåt, lät det.

Verkligheten: Just där och då pekade det allra mest ingenstans.

Som vida dokumenterat vid det här laget kom handeln först igång över en timme efter att Mark Zuckerberg ringt i börsklockan. När teknikproblemen hos operatören Nasdaq OMX väl hade åtgärdats, visade det sig att den bro som Facebook skulle vandra på mot börshimlen inte alls hade bärkraft.

Enbart tack vare att de noteringsansvariga bankerna ryckte ut i panik för att lappa och laga (det vill säga stödköpa aktier) slutade dagen på plus.

23 öre, närmare bestämt.

Sedan dess har väldigt mycket, men också väldigt lite, hänt.

Skrapar vi på ytan landar vi i ett facit om 5 enkla punkter:

1: Idag har Facebook 1,1 miljarder aktiva användare. För ett år sedan var motsvarande siffra knappt över 1 miljard.

2: Intäkterna under årets första kvartal låg på 1,46 miljarder dollar, att jämföra med 1,06 miljarder dollar ett år tidigare.

3: Under årets första kvartal låg vinsten på 219 miljoner dollar. Ett år tidigare på 205 miljoner dollar.

4: Igår stängde aktien på 26:25 dollar. Vid noteringen såldes den för 38 dollar.

5: Bolagets marknadsvärde har rasat från 104 miljarder dollar till dagens 63 miljarder dollar.

Imponerande?

Det är lätt att slå på den som ligger ner. Och Facebook har, ska vi veta, legat ner under stora delar av året. Men nej, jag tycker inte det är särskilt imponerande. Däremot finns det positiva tendenser bakom siffrorna ovan.

Inför debuten kom 85 procent av intäkterna från de annonser som mötte användarna när de loggade in via sin dator. Övriga pengar hämtades via spel från framför allt Zynga (stor börsflopp!). Intäkterna från Facebooks mobilversion, som var annonsfri, var vid det här laget i stort sett noll.

Ett år senare kommer fortsatt 85 procent av intäkterna från annonserna. Och det trots att man experimenterar med omkring tio olika sätt att tjäna pengar, däribland en typ av nätbutiker och att man har börjat ta ut avgifter för att låta användarna skicka meddelanden.

Det positiva är dock att Facebook slutligen har börjat göra pengar på de användare som loggar in i via mobiltelefonen, vars flöde nu har fyllts av annonser. Det är här som tillväxten, möjligheterna och framtiden finns. I alla fall som det ser ut idag.

Under det senaste kvartalet loggade 751 miljoner användare in via mobilen. Det var 54 procent fler än ett år tidigare och omkring 70 procent av den totala användarskaran. I den senaste kvartalsrapporten framkom att 30 procent av de så viktiga annonsintäkterna nu kommer från mobilanvändarna. Ett kvartal tidigare var motsvarande siffra 23 procent.

Givetvis inte gott nog, men det är ett steg i rätt riktning. I det här fallet också en nödvändig signal till investerarna om att företaget kanske trots allt har listat ut hur mobilanvändarna kan konverteras till pengar. Utan den utvecklingen skulle det nämligen vara svårt att uppbåda någon större framtidsoptimism alls kring Facebook – oavsett hur många användare det säger sig ha.

Genom att fylla mobilanvändarnas upplevelse med annonser sätter man samtidigt användartillväxten på spel.

Om det kommer en dag då Mark Zuckberg tvingas välja mellan att försöka håva in nya pengar eller jaga flera användare, och ge dem en bra upplevelse, är det idag långt ifrån säkert vad han skulle välja.

Det är ett problem.

Mark Zuckerberg sitter visserligen på en majoritetspost av aktierna och har därmed rent formellt rätt att göra precis som han vill. Men att han däremot alltid gör vad som är bäst för börsbolaget kan, och bör i liknande sammanhang alltid, ifrågasättas.

Mark Zuckerberg har flera gånger talat om Facebook som ett socialt användarexperiment snarare än ett börsbolag. Kom ihåg att det enbart var genom finansinspektionens regelverk som it-bolaget hamnade på börsen. Han har även sagt att han inte bryr sig om börsen eller investerarna, vilket man nog får säga att också har bevisats.

Exempel: Först efter att köpet av fotoapplikationen Instagram, för 1 miljard dollar, i stort sett var klar valde han att informera styrelsen.

Instagram kan kanske bli en kassako. Men i dagsläget har det inte genererat några pengar att alls. Och att försöka tjäna pengar på Instagram är inte ens aktuellt i dagsläget, har Mark Zuckerberg låtit hälsa.

Om Facebook ska nå tillbaka till sitt ursprungliga aktiepris på 38 dollar är det upp till Mark Zuckerberg att ingjuta mer förtroende i bolaget och sig själv som ledare. För att skapa en varaktig optimism kring bolaget måste han inte bara få rejäl fart på den positiva utvecklingen där företaget tjänar pengar på mobilanvändarna. Dessutom måste han diversifiera intäkterna. Att de till 85 procent kommer från ett enda håll – annonsörerna – är inte exemplariskt, än mindre eftersom det är samma andel som vid börsdebuten 2012 och att det redan då ansågs vara ett lite för bräckligt upplägg för att hålla framöver.

För om annonsörerna, som redan klagat på utfallet av sina annonser hos it-bolaget, hittar bättre plattformar – vad finns då kvar av Facebook?

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter