Annons

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt


BÖRSFLOPPEN:
Det hade väntats i flera år, företaget kramats sönder och samman av analytiker och hajpen i slutändan nått nästan galna nivåer.

Alla ville vara med när Facebook skulle rusa in på börsen.

Sedan dess har nästan allt som kunnat gå fel också gjort det.

Det handlade om massivt teknikstrul från börsoperatören Nasdaq OMX – debuten dröjde och handlare fick fler aktier än de egentligen efterfrågat. Redan efter någon dag tvingades dessutom de ansvariga noteringsbankerna utföra mun mot mun-metoden för att hålla aktien över noteringspriset. Sedan dess har det riktats anklagelser om att intäktssiffrorna inför börsdebuten inte var korrekta och företaget medgett fiffel med användarantalet.

Resultatet? Investerarna har flytt vind för våg.

På noteringsdagen hade Facebook ett börsvärde på 104 miljarder dollar. Tre månader senare hade mer än hälften försvunnit.


WHAT MONEY CAN’T BUY:
2008 enades Wall Street bakom Barack Obama. Fyra år, och en mängd hårda ord senare, var stödet som bortblåst.

I Wall Streets ögon var inte Mitt Romney någon exemplarisk presidentkandidat, trots sin bakgrund inom Bain Capital. Men han var i alla fall bättre än alternativet. Stödet till Romney – som sade minnesvärda saker som att han älskade att sparka folk – lät inte vänta på sig: Av de 86 miljoner dollar som finans- och försäkringssektorn matade in i valet gick 66 till republikanen, visar uppgifter från Opensecrets.

Barack Obama gick, som bekant, segrande ur striden. Och det trots att den ekonomiska återhämtning var den svagaste sedan Den stora depressionen, att den officiella arbetslösheten under nästan hela mandatperioden låg fastnaglad på över 8 procent och bostadsmarknaden låg i spillror. Efter att bostadspriserna slaktats med runt en tredjedel under krisen syns nu slutligen en uppgång.


CLOSED FOR BUSINESS:
Med fjolårets Irene i färskt minne var det inte många som förberedde sig särskilt väl inför Sandy. Jag var en av dem. Årets storm visade sig däremot vara något utav ”the real deal”. När superstormen lagt sig återfanns 253 dödsoffer runt om i världen och skador för hundratals miljarder dollar hade uppstått. Översvämningarna resulterade också i att New York-börsen för första gången sedan 1888 höll stängt två dagar i rad på grund av vädret.


KEJSARENS NYA KLÄDER:
När Wall Street slog landet spillror lyckades JP Morgan Chase med bedriften att inte redovisa en endaste kvartalsförlust.

Politikerna, ja de blev alldeles till sig.

Att det snarast handlade om att finanshuset varit för sena på bollen med bolåneförsäkrade värdepapper – och tycks ha svurit rätt högt över det innan krisen – var inget att bry sig om.

I Washington DC var Jamie Dimon mannen hela dagen – han som inte ägnade sig åt lika mycket fuffens som sina kollegor.

I sin roll som Wall Streets okrönte kung gjorde ingen besviken. Så fort möjligheten gavs dundrade han ut sitt missnöje kring nya regler och lagar, förkunnade att finanssektorn minsann mår som bäst när ingen lägger sig i och att politikerna oftast har svårt att förstå vad Wall Street ens sysslar med.

Sedan dess har den där kronan som Jamie Dimon så stolt spatserade omkring med ersatts av en dumstrut.

Under 2012 har JP Morgan Chase fått se sitt namn nämnas i nästan samtliga stora finansskandaler, däribland manipuleringen av liborräntan. Mer än vid något annat tillfälle fick Jamie Dimon däremot skämmas när banken drog på sig närmare 6 miljarder dollar i derivatförluster. Kritiken blev så pass stor att Jamie Dimon till slut skrek att även de hade rätt att göra fel: ”It’s. A. Free. Fucking. Country.”


AVSKEDSBREVET:
Man kan packa ihop sina saker och smyga ut lite tyst. Eller kanske ta avsked med en tårta. Greg Smith, han valde en annan väg.

I New York Times gick han till frontalangrepp mot sin arbetsgivare Goldman Sachs och dundrade att företagets kultur trasats samman, att stämningen var den giftigaste och mest destruktiva han någonsin upplevt och att cheferna refererade till sina kunder som muppar.

Greg Smith fick, förstås, ett bokkontrakt. Och Goldman Sach slog ifrån sig anklagelserna samtidigt som man vevade igång en jakt för att se hur det nu var med det där med muppar. Föga förvånande hittades inga sådana beskrivningar.


MANIPULERA MERA:
Vid sidan av derivatförlusterna inom JP Morgan Chase var skandalen som hela Wall Street pratade om liborräntan. Ett dussin banker i USA och Europa anklagades för att ha manipulerat den så viktiga referensräntan. Hittills har Barclays och UBS bötfällts med miljardbelopp och toppchefer sparkats. 2012 var även året då bland annat HSBC pungade upp 1,9 miljarder dollar, motsvarande 12,5 miljarder dollar, till amerikanska myndigheter (som håller presskonferens ovan) för att ha underlättat för narkotikakarteller att tvätta pengar.

Precis som vanligt efter finanskrisen åtalas ingen person i domstol.


1, 2 eller 3:
Efter en kvartalsrapport som visade att Citigroup kommit en lång väg sedan krisen och var redo att ta ny sats framåt kallades vd:n Vikram Pandit (ovan) in till ordföranden Michael O’Neill.

På skrivbordet ska tre pressmeddelanden ha legat färdigskrivna:

1: Vikram Pandit har av egen vilja lämnat med omedelbar verkan.
2: Vikram Pandit har av egen vilja beslutat att lämna vid årsskiftet.
3: Vikram Pandit har avskedats omedelbart.

Valet föll på pressmeddelande nummer 1 – något som togs emot med skepsis på Wall Street.

Michael O’Neill och Vikram Pandit var något av ärkefiender. Och efter att den förstnämnde blivit ordförande i april intensifierade han sin kamp för att övertyga styrelsemedlemmarna om att Vikram Pandits tid var över. Som motivering togs bland annat att han hade för dåliga kontakter med centralbanken och att det var därför de, uppseendeväckande nog, nobbades i ett stresstest.

In klev Michael Corbat som efter bara några månader i vd-stolen meddelade att 11 000 anställda skulle få gå. En redan impopulär förändring blev, om möjligt, än mer impopulär.


ÅT FEL HÅLL:
Tillväxten i världsekonomin då, tänker ni? Ja, den är det så där med, säger jag. Från 5,1 procent 2010 till 3,8 procent 2011 och nu allra senast 3,3 procent för 2012. Allt enligt beräkningar från IMF. Tre år efter att USA klev ut ur recessionen har världens största ekonomi fortsatt svårt att komma på fötter – tillväxten beräknas landa på cirka 2 procent. Än värre var situationen i eurozonen som fastnade i ny recession, vilket i sin tur drabbade Kina. Med en tillväxt på runt 7,4 procent i årets tredje kvartal står sig Kina visserligen starkt men farhågorna fortsätter att vara stora för en inbromsning. Även Japan arbetar i motvind.


LET’S MAKE WAR, NOT LOVE:
År 2012 var året då patenttvisterna stod som spön i backen. Vi har sett rubriker kring att Apple stämmer Samsung, HTC stämmer Apple, Microsoft stämmer Google och Motorola… För att bara nämna något i styrketestet. Sällan har patentportföljerna, inte minst för mobiljättarna, varit så i fokus som under 2012. Kriget har bland annat handlat om hur en smartphone låses upp och hur bilderna i densamma visas. För förlorarna har det blivit tal om överklaganden alternativt miljardbelopp som ska pytsas upp. Fajterna lär fortsätta 2013 och glömt är därmed tydligen Steve Jobs tidiga ord: ”Picasso had a saying: ‘Good artists copy, great artists steal.’ We have always been shameless about stealing great ideas…” För Apples del innebar 2012 för övrigt att bolaget blev USA-börsens högst värderade någonsin.


BUDGETSTUPET:
Precis som förväntat kom budgetstupet att bli en nagelbitare som, när det här skrivs, ännu inte fått en lösning. Finanshusen har publicerat fler rapporter än någon orkat läsa kring exakt vilka sår som kommer rivas upp i den amerikanska ekonomin om inte politikerna lyckas enas – det handlar om allt från att arbetslösheten kommer öka med 1 procentenhet till att USA under hösten 2013 väntas trilla ner i en ny recession. Precis som vid fjolårets höjning av skuldtaket har politikerna misslyckats med att dämpa oron kring att de inte är förmögna att tackla stora frågor och se till landets bästa genom att nå en lösning. Eller som kallade det i vinjetten kring budgetstupet: America’s Economy Held Hostage”.

Fotnot: Punkterna är inte listade efter hur viktiga de kan anses vara. Samtliga bilder från AP.

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter