Annons
X
Annons
X

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

– Om vi ser att de ekonomiska förbättringarna håller i sig, och att de inte riskerar att gå till spillo, så kan centralbanken vara redo att trappa ner på sina stimulansköp under de nästa mötena.

Ungefär så lät det från centralbankschefen Ben Bernanke den 22 maj när han talade om USA:s ekonomi och hur den ska komma på fötter.

Måltavla: Världens börser.

Och reaktionen lät inte vänta på sig.

Enligt uppgifter från Bank of America Merrill Lynch har de globala börserna förlorat 3000 miljarder dollar, cirka 20 000 miljarder kronor, i värde sedan den 22 maj. Stora ras har synts i framför allt Japan, men det pekar även nedåt i USA och stora delar av Europa.

Som det ser ut i dagsläget pumpar centralbanken in 85 miljarder dollar i det finansiella systemet varje månad. Hittills har man satsat över 2000 miljarder dollar i konstgjord andning för att hjälpa landet med sin återhämtning. Satsningarna är så pass tunga att marknaden i mannaminne aldrig varit så beroende av finanspolitiska stimulanser som idag.

Så kommer centralbanken Federal Reserve göra allvar av orden och plötsligt trappa ned?

Jag håller det som väldigt tveksamt.

I slutet av förra året skedde något ganska unikt när Ben Bernanke förklarade att stimulanserna mer än något annat hängde samman med återhämtningen på arbetsmarknaden.

I dag står den officiella arbetslösheten på 7,6 procent – Bernanke vill ha ner den till minst 6,5 procent innan det blir tal om några förändringar, allra helst förstås ännu mer.

Och även om det är lätt att dras med i succétonerna som hördes i förra veckan då USA skapade 175 000 jobb i maj ska man minnas flera saker, men framför allt en.

175 000 är egentligen en ganska svag siffra och bara en spegelbild av fjolårets tillväxttakt.

Med den hastigheten kommer det att ta USA hela fem år (!) att ha fått tillbaka alla de jobb som förlorades under krisen.

Först 2018 – över tio år efter att USA klev in i recessionen – skulle arbetsmarknaden alltså vara tillbaka vid sin, så att säga, utgångspunkt.

Att USA har en stabil arbetsmarknad är A och O. Runt 70 procent av BNP hämtas från den privata konsumtionen. Och i takt med att ekonomin förbättras finns risken att arbetsmarknaden, rent på pappret, faktiskt kommer att försämras.

När arbetsmarknadsmyndigheten beräknar sina siffror inkluderas inte de som är så pass uppgivna om att finna en ny försörjning att de helt enkelt slutat leta efter jobb. När ekonomin förbättras vänder de sig däremot tillbaka jobbmarknaden, vilket innebär att trissar upp arbetslöshetssiffran. Det var just den mekanismen som stod bakom att arbetslösheten ökade från 7,5 procent i april till 7,6 procent i maj. I takt med att ekonomin förbättras behöver alltså inte arbetslöshetssiffran hänga med nedåt.

Och i dagens USA är väldigt många väldigt uppgivna – den verkliga mängden arbetslösa ligger snarare runt 14 procent.

Just nu florerar det flera teorier på Wall Street kring varför Ben Bernanke – som talar nästa vecka, vilket lär granskas in i minsta betoning – sade som han sade den 22 maj. Visserligen finns möjligheten att han slutat hålla stimulanserna kopplade till arbetsmarknaden, men mer än något tror jag att det handlar om en temperaturmätare.

Vad händer den dagen då centralbanken på allvar säger att de ska dra tillbaka sina stimulanser?

Svaret han fick var tydligt.

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter