Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Måndagssjuka, någon?

Frågar vi börsen så ekar ett rungande ja tillbaka. Måndagar är nämligen den enda dagen på hela handelsveckan då aktiemarknaderna oftare lyser illrött än svart. Exempelvis har de senaste tio av elva måndagarna slutat på minus.

För bankväsendet tycks det däremot inte spela någon som helst roll vilken veckodag det är.

De fem största bankerna har angripits från alla möjliga och omöjliga håll i år.

Efter fjolårets extremtunga år visar Bank of America, Citigroup, Goldman Sachs, JP Morgan Chase och Morgan Stanley alla visserligen plus på aktiemarknaderna men kriserna har närmast stått som spön i backen. Allt samtidigt som det stora ointresset för att ta risker på handelsmarknaderna spelar dem allt annat än i händerna.

Under årets första halvår har kvintetten håvat in 161 miljarder dollar i intäkter, ned 4,5 procent jämfört med 2011 samt den lägsta siffran sedan 2008. Då skrevs intäkterna under motsvarande tidsperiod till 135 miljarder dollar. Försämringen kopplas främst till att ett par stora nävar grus kastats in i tradinghjulen, att enheterna som handskas med sammanslagningar och uppköp går på total sparlåga samt de låga räntenivåerna.

För att försöka tackla situationen har man valt att sätta fart på de pengar man ruvar på.

När de amerikanska invånarna försöker lämna kristiderna bakom sig har man nämligen valt att skyffla in pengar hos finansaktörerna. Under juni och juli ökade exempelvis värdet på insättningarna med 3,3 procent för att nu landa på 8800 miljarder dollar, rapporterar Bloomberg News.

Centralbank, myndigheter och politiker har gång om vartannat förkunnat att bankerna måste låta de här pengarna vända i dörren så att ekonomin ska kunna ta fart. Inte minst har man syftat på att småföretagen måste ha pengar för att kunna satsa och skapa nya jobb. Eftersom över 70 procent av USA:s BNP hämtas från konsumtionen är det viktigt att ekorrhjulet börjar snurra – att småföretagen får kapital nog för att kunna att nyanställa, att de nyanställda konsumerar så att företagen kan satsa än mer… ja, ni förstår.

Bankerna har däremot valt att göra något av motsatsen.

För samtidigt som insättningarna alltså ökade med 3,3 procent så visar det sig nu att utlåningen inte alls hängde med. Istället ökade den enbart med 0,7 procent till 7100 miljarder dollar, vilket är lägre än innan krisen slog till 2008.

Gapet mellan insättning och utlåning har vidgats med 15 procent sedan i maj och är nu på sin största nivå sedan i juli 2010. Dessutom är det 17 gånger högre än genomsnittet innan marknaderna frös till, rapporterar den amerikanska centralbanken och Bloomberg News.

Så vad gör bankerna med pengarna?

Framför allt har man valt att skicka mer pengar i statens riktning genom att köpa en allt större mängd statsobligationer. I år har man handlat för 136 miljarder dollar, vilket är dubbelt så mycket som 2011 då summan låg på 63 miljarder dollar.

Totalt ruvar finanshusen nu på statsobligationer för ett värde om 1840 miljarder dollar, inte minst på grund av det enkla skälet att avkastningen på 1.81-3,25 procent är bra mycket högre än vad man skulle ha fått via centralbankens räntenivå på 0-0,25 procent.

Fler bloggar