Annons

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

I helgen skrev Andreas Cervenka mycket föredömligt om ett ämne som i åratal lyfts upp på den här bloggen – Wall Streets orättvisa ställning gentemot Main Street.

Allt nedkokat i följande slutsats:

”Varför gnälla om det här? Kanske för att det är en del av en mycket större trend som kan sammanfattas med följande formel: Litet brott=hårt straff. Stort brott=inga straff.

I ett av de mer intressanta ärendena under senare år har nu världens storbanker tagit ytterligare en storseger. Allt sedan en federal domare här i New York viftade bort över ett dussin stämningar mot 16 banker, däribland Bank of America, Barclays, JP Morgan Chase och UBS, för att ha fifflat med libor – en ränta som används för att styra allt från bostads- och billån till kostnader för företagsskulder och derivat.

Hennes motivering: Ärendet är för komplext.

De målsägandena – privatpersoner, företag, kommuner… – har nämligen inte kunnat bevisa exakt hur de har skadats av fusket. Och hur skulle de?

Liborräntan sätts varje dag. Och att veta exakt hur den medvetna felbedömningen slagit mot var och en är förstås omöjligt. För att ens attackera ärendet måste man göra en uppskattning.

Beskedet från den federala domaren sänder två tydliga besked:

1: Eftersom ingen någonsin kommer kunna bevisa den exakta summan sitter bankerna plötsligt med något av trumfkort på hand. Det öppnar för ekonomiska uppgörelser istället för rättsprocesser som kan fläcka ner deras namn.

2: Tidigare uppskattningar handlade om att bankerna skulle få betala allt mellan 7,8-176 miljarder dollar för liborgate. Inte mycket talar för att det högre spannet kommer bli verklighet. Det här var det tyngsta ekonomiska hotet som bankerna stod inför rörande liborräntan, exklusive myndigheternas utredning, uppger Reuters.

När liborgate avslöjades höjdes röster för att referensräntan borde slopas eller göras om i grund och botten. De kraven har minskat på sistone, men förtjänar stort fokus än idag – ärendet måste få utrymme nog och ges stor insyn, bankernas lobbymakter är stor. Att finansjättarna har möjlighet att sätta, och därmed manipulera, en viktig ränta är inte exemplariskt.

Finns det pengar att tjäna finns det alltid människor – såväl på Wall Street som Main Street – som kommer att ge sig efter dem.

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter