Mer spring i benen än väntat

Eftersom vi är vid den tiden i månaden så undrar ni förstås hur den amerikanska arbetsmarknaden mår.

Inte bra men det har varit sämre, får väl svaret bli. Och det är framför allt först nu som det står klart att den haft mer spring i benen än man tidigare trott.

Nya siffror från arbetsmarknadsmyndigheten Bureau of Labor Statistics (BLS) visar nämligen att 157 000 nya jobb skapades i januari och att arbetslösheten ökade från 7,8 procent till 7,9. Förväntningarna kretsade kring 160 000 nya jobb och att arbetslöshetssiffran skulle stå oförändrad.

De 157 000 nya jobben ligger hyfsat i linje med de senaste två årens genomsnitt, men klart under fjolårets på 180 000. Och uppgången i arbetslöshetssiffran får ses som en ganska naturlig reaktion. 157 000 nya jobb är, vilket inte kan påpekas tillräckligt mycket, inte ens gott nog att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen.

Snarare kan man därför höja på ögonbrynen – vilket många också gjorde, det blev ett stort rabalder efter att BLS anklagats för att frisera siffrorna – kring att arbetslöshetssiffran faktiskt föll så pass kraftigt som den gjorde i fjol, 0,7 procentenheter.

BLS passade även idag på att justera lite siffror, vilket fick positivt utslag på börsen. Under perioden april 2011 till mars 2012 ökade sysselsättningen med 424 000 personer. I december 2012 steg sysselsättningen med ytterligare 41 000 för att nu landa på 196 000. Och i november ökade den med 86 000 för att trilla in på 247 000. Den sistnämnda siffran var slutligen i nivå med vad ledande experter uppger krävs för att den amerikanska arbetsmarknaden på lång sikt ska kunna växa.

Med dagens siffror inhämtade kan vi återigen ställa oss frågan om USA gör allt det kan för att lösa problemet på arbetsmarknaden.

Så länge stridigheterna inom kongressen fortsätter så är det självklara svaret nej.

Under slutet av 2012 skapade budgetbråket en sådan osäkerhet att många företag höll tillbaka med sina satsningar, oroade för framtiden. Och eftersom vad kongressen gjort är att sparka burken framför sig ytterligare en bit skapar det bara ny osäkerhet kring hur USA:s ekonomi ska styras upp och vilka utgiftsminskningar som är att vänta.

Centralbanken använder sig av en aggressiv penningpolitik, som ger utslag, men gång om vartannat har också dess chef, Ben Bernanke, påpekat att politikerna faktiskt måste ta sitt ansvar för att försöka skapa jobb. Och då inte bara genom att sluta gnabbas utan även stimulera arbetsmarknaden med satsningar.

Jag säger inte att USA ska spendera vind för våg – mer än något måste de framöver hålla stenhårt i plånboken – men utan att folk sätts i jobb kommer det att fortsätta sättas käppar i återhämtningens hjul.

Ska ekonomin lyfta krävs en stark arbetsmarknad och som det ser ut idag förväntar sig centralbanken att det kan dröja ända upp till tre år innan man är nere på en arbetslöshet på 6,5 procent. Det är ingen fantastisk siffra ens det, men det är omkring där som centralbanken sagt att de kan vara redo att dra ned på sina stimulanser.

Två nyckelbitar till en förbättrad arbetsmarknaden är att man lyckas få in de långtidsarbetslösa igen (de utgör närmare 40 procent av den totala andelen utan jobb) samt fyller kompetensluckorna.

Här finns nämligen ett tydligt problem.

Enligt en undersökning från Deloitte och The Manifacturing Insitute står runt 600 000 jobb lediga idag eftersom företagen inom tillverkningsindustrin inte kan hitta rätt kompetens. Hela 83 procent av de tillfrågade företagen uppger att kompetensbristen hämmar dem och 69 procent tror att situationen på tre till fem års sikt kommer att utvecklas till det sämre.

I veckan har vi fått se en hel del övrig positiv statistik trilla in. Som att totalersättningarna för de anställda ökade med 2,6 procent jämfört med tidigare månad (det största lyftet på åtta år), att börserna närmar sig rekordnivåer och att bilförsäljningen i fjol nådde sin högsta nivå på fem år. Men vi har också fått en del negativt serverat. Som att antalet personer som söker arbetslöshetsstöd ökar och att privatkonsumtionen bara lyfte med 0,2 procent. Inte minst kom dessutom också siffror i onsdags som visade att världens största ekonomi faktiskt minskade.

Under fjolårets sista kvartal backade BNP med 0,1 procent, vilket var den första minskningen sedan recessionen tog slut i juni 2009. Väntat var ett lyft på 1,1 procent. Siffran ska också ställas mot 2012 års snitt på 2,2 procent, upp från 1,8 procent ett år tidigare.

Förklaringen till den ursvaga BNP-siffran finns till viss del i sommarens torka och stormen Sandy, men framför allt handlar det om att försvarsuppgifterna slaktades – utgiftsminskningen var den största på 40 år.