Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

I all hemlighet har det amerikanska näringslivet, intressegrupper och handelskammaren öst ur sig pengar för att påverka det politiska maktspelet. Bara under de senaste två åren ska det ha handlat om miljardbelopp. Ett nytt lagförslag ämnar öka transparensen, men möter stort motstånd.

När Högsta Domstolen för tre år sedan banade vägen för så kallade Super-PAC:s innebar det i ett svep att den amerikanska politiken fått nya maktspelare. Genom de nytillkomna kampanjrörelserna fick företag, organisationer och privatpersoner möjlighet att skyffla in obegränsade summor för att påverka utgången i fjolårets val – allt under förutsättning att de inte hade kontakt med kandidaternas kampanjstaber. Totalt tog grupperna emot över 800 miljoner dollar och satte sprätt på 75 procent av den summan.

En deltanke med Högsta Domstolens utfall var att öka transparensen kring pengarna inom politiken. Men i den finstilta lagtexten stod att läsa att icke vinstdrivande politiska grupper som står fria från skatt, och inte klassas som PAC-rörelser, har kunnat fortsätta ta emot pengar utan redovisning. Enligt Huffington Post tog de här grupperna emot runt 400 miljoner dollar under de två års tid – pengar som användes till att stödja allt från presidentkandidater till kongressledamöter.

Pengarna ska ha kommit från näringslivet, den amerikanska handelskammaren Chamber of Commerce samt inte minst fyra konservativa rörelser som rymmer flera framträdande profiler. Bland dem synd den republikanske maktspelaren Grover Norquist och hans organisation Americans for Tax Reform samt Americans for Prosperity, som stöds av bröderna David Koch och Charles Koch.

På den amerikanska finansinspektionens bord ligger nu ett förslag som ämnar sopa undan möjligheten att donera pengar utan redovisning. Bakom kravet på förändring står en samling politiker, fackföreningsledare och investerare.

I ryggen har de bland annat ett avslöjande om hur försäkringsbolaget Aetna ska ha donerat runt 7 miljoner dollar till handelskammaren och den konservativa gruppen American Action Network, utan att uppge det för aktieägarna.

Förslaget har mötts av över en halv miljon kommentarer på finansinspektionens hemsida, merparten av dem positiva. Men motståndet är från sina håll stort.

Bland annat har läsktillverkaren PepsiCo, lobbygruppen National Association for Manufacturers och den inhemska handelskammaren slagit bakut. Myndigheten har flera gånger tidigare ställt sig på tvären rörande nya lobbyregler och hänvisar nu till att nya regler skulle medföra onödiga utgifter och administrativ börda.

Bland motståndarna syns också just bröderna David Koch och Charles Koch, som tog stor plats under presidentvalet. De styrs bolaget Koch Industries och har en förmögenhet på cirka 34 miljarder dollar vardera. Under fjolåret närmast hotade de sina anställda med varsel såvida inte de röstade på Mitt Romney.

Koch Industries spenderade 2,1 miljoner dollar på lobbying under årets tre första månader

Fler bloggar