Bra artikel. Dessvärre kommer det med all säkerhet ett QE3-paket, fast det kommer att kallas något annat. Ben Bernanke vet att USA skulle falla sönder ekonomiskt om de kvantitativa lättnaderna togs bort. QE-politiken är inte bara stödhjul för den amerikanska ekonomin – det är de ENDA hjulen för närvarande. Tar man bort detta stöd, då är det game over direkt. Ben Bernanke är dessutom fullkomligt vettskrämd för deflation och kommer göra allt som krävs för att hålla det spöket borta, till och med om det skulle orsaka massiv inflation. Räkna med att dollarn kommer att rasa rejält vilket kommer att göra kineserna skogstokiga med tanke på alla dollar de håller. USA har kört fast. De har två val: Stimulera vidare och kollapsa valutan; eller börja strama åt och kollapsa realekonomin i landet. Andra alternativ finns inte. De har målat in sig i ett hörn som är nästintill omöjligt att ta sig ur utan mycket, mycket kännbara effekter. Med 44 miljoner amerikaner på matkuponger, en U6 arbetslöshet på ca 21% och en mycket trög ekonomisk och finansiell situation för övrigt får vi nog förbereda oss på rejäla oroligheter i USA inom 12 månader. Vi står vid klippkanten och svajar…

Jag undrade var jag hade sett den grafen tidigare idag… Här är originalartikeln i Seekingalpha: http://seekingalpha.com/article/272891-qe2-didn-t-help-the-economic-recovery-why-would-qe3

@asymptotix

Är du också upprörd över att vår välfärd riskeras pga bankernas slapphänta utlåning och spekulativa verksamhet? Tycker du också att det är vansinnigt att statens garantier skyddar de svenska bankerna nästan oavsett vad de gör? En garanti bankerna inte betalar ett öre för. Istället borde staten bara garantera de sk systemviktiga delarna. Resten får aktiebetalarna stå för. Gå med i Facebook gruppen ”Rädda Sveriges ekonomi för framtiden” och fortsätt diskussionen där. Påverka dina politiker.

Tack vare ”Quantitative easing”, eller rättare sagt ”sedeltryckning” kommer USAs regering ackumulera mer underskott. Dessa fanatiska handlingar underlättar bara för USA att äta upp mer skulder i längden, tyvärr.

Om det är så de vill göra så kommer dollarn kollapsa och federal reserve gå under tillsammans med deras papperslösa sedlar. Jag tror vi kommer få se enorma prisskillnader i USA under en period 2-3 år från och med nu. Även om räntan skulle upp något så skulle inflationen inte bromsas.

Ända vägen ur krisen i USA är att likvidera ”bad assets” dvs. tillgångar som inte är värda något för att sedan bli uppköpta eller omstruktureras för att möta marknadens behov, men varken FED eller USAs regering vågar stå sig på dessa handlingar.

The Great, great depression kommer vi snart att se, men den här gången kommer den vara inflation-relaterad. Svenskarna bör stå sig redo inför detta scenario eftersom exporten kommer i princip dö ut och vi kommer hamna i en rejäl backslag. Men jag gillar regeringens handlingar att skära ner statsskulden för att minska bördan av senare räntor, men våra räntor är fortfarande alldeles för låga idag. Inflationen är över riksbankens mål på 2 %.

Jag brukar skratta åt de som säger att statsskulden är låg gentemot BNP:n. Först till er, så vill jag påpeka att BNP formeln är den mest opraktiska vägen för att förstå sig på ett lands välstånd, eftersom den adderar statliga finanser som om det vore ekonomiskt drivande. Jag skulle hellre vilja se en ökad sysselsättning med sjunkande priser istället för central bankernas inflations-välde.. Men tyvärr lever i en keynesiansk dröm som bara kommer ge oss mer inflation, ”boom and bust” omgångar och i slutändan hyperinflation!

End the Fed..

Lite svårt att trycka på ”Gilla” för det gör jag inte. Dvs vad som avhandlas, därimot så är det förmodligen väl beskrivet och tyvärr sant. Man kan hoppas att allt detta kan undvikas och vi kan gå tillbaks till ett 60talsläge med ett hopp om ständig tillväxt och lycka. Men hur?

Ju fler QE, desto sämre risk/reward gällande inflation/tillväxt. Denna ”avtagande avkastning” i effekten gör att det inte blir någon QE 3, tror jag. 
Politiskt riskerar då spänningarna att öka ytterligare mellan demokrater och republikaner då man blir tvingad att göra än mer radikala och politiskt impopuläre utgiftsminskningar- och skattehöjningar.  

Det är som att dra ut en tand. Man kan  dra ut den lååååååångsamt eller snabbt. Resultatet blir detsamma men plågan blir mer utdragen om man gör det långsamt.

Ökad sysselsättning? Var skall den komma ifrån? Tillverkningsindustrin ligger numera i Asien. Eller är det så att du tror på att alla blue collarworkers skall gå på college och bli akademiker? Väx upp ch inse att väst håller på att bli omsprunget. 1984 är det alternativ som står oss till buds.

Svaret på din fråga är väldigt simpel. Det är mer kapitalism i dessa länder, vilket innebär mer eknomisk frihet.
I Kina finns det mycket potential eftersom deras ekonomi bygger på besparing snarare än att spendera det minsta man har. Men problemet hos de är att de peggar deras valutor till Dollarn, och samtidigt reducerar värdet på sina egna valutor. Så fort Kina börjar reglera, taxera och spendera över sina tillgångar så kommer jobben försvinna där också. Men just nu gör de inte det och därför är det bäst att skicka iväg enklare arbetsuppgifter dit än i väst.

Det skapas nya jobb hela tiden, det kommer alltid finnas behov av arbetskraft oavsett i Sverige eller i Asien, men det är en kostnadsfråga och därför är det som sagt smartare att exportera enklare arbetsuppgifter.

Vänta bara tills RMB blir starkare så kommer du få se en levnadsstandard i Kina som du aldrig någonsin har sett. Detta innebär att svårare arbetsuppgifter sticker iväg, och då står vi inför ett riktigt stort problem..

I Asien har du också smarta politiker som varit i näringslivet och vet hur det är, många har jobbat utomlands också. Men i Sverige så har vi en statsminister som aldrig sett näringslivet. Fredrik Reinfeldt har inte en enda business experience i sitt CV*. Hur tror du han vet vad som är bäst för den privata sektorn? Detta är ett problem som vi kommer möta i framtiden, och det lär bli sämre. Därför majoriteten i detta land tror att staten kan äga allt. Vi borde istället prioritera saker som sjukvård, pension m.m. men det bör också finnas privata alternativ för att skapa åtminstone en större marknad.

Vi kan lösa många problem genom att ha kvar viktiga program under en tid, men jag tycker statens inflytande across-the-board bör åtminstone reduceras med cirka 50 % för att ge den privata sektorn ett större utrymme.

Du nämnde tillverkningsindustrin. Det är inte så konstigt att det finns numera i Asien eftersom de är emerging-markets. Vi har redan bilar, soffor och kläder här; Kineser har inte. Men det är en skillnad om de stänger ner fabriker här för att bygga där istället.

CV: http://www.regeringen.se/sb/d/7370/a/70278

Snygg du är Daniel!

Knappt att man bryr sig, men ”pöbelreaktion” tycker jag var drygt skrivet.

Den sexiga servitrisens knappa klädsel gav dryga drickspengar.

Jag har gått långt, ”väl” en mil.
Det kan betyda ( för mig) drygt eller lite längre än en mil.

Enkäten hade det första alternativet förvalt. Sånt kan påverka resultatet, i alla fall om det var fler deltagare som var lika nollställda som Olinki och automatiskt tryckte på ”skicka”-knappen. Så ett av svaren på alternativ a kan du alltså stryka. :)

Det här är väl inte märkligare än betydelseglidningen av ordet strax. Dess urprungsbetydelse är ju genast, omedelbart, men så är det nog ingen som använder ordet på svenska idag.

Det är inte möjligen så att det är ”102″ som råkat ut för betydelseglidning…?

 Ja, just det. Det upptäckte jag när jag var på Island, för de har kvar originalbetydelsen. Jag blev väldigt förvirrad av att ”ekki strax” betydde ”inte nu”, utan ”strax”.

Ja, det finns lite metodproblem. Men ändå – flera har hävdat även i andra typer av kommunikation att de upplever ”drygt” och ”knappt” som synonymer.

 Snyggt.

Jag tror att problemet inte är att ord skulle glida i betydelse, utan att man bryr sig för mycket om de där 20%, kanske snarare 10%, som helt enkelt har fel. Det är mänskligt att fela, det har folk gjort i alla tider. Jag, Ylva och Olinki gör också fel. Men det betyder inte att vi måste göra det till något slags norm. Om var tionde inte vet vad ”drygt” betyder så är det kanske tragiskt, men smartare eller noggrannare än så är folk inte. Var tjugonde kan enligt andra uppgifter inte läsa. När FN i sitt utvecklingsindex säger att analfabetismen är utrotad i Sverige så ljuger det. Det är en projektion av ohejdad naiv framstegstro.

Man måste se upp så att inte lingvistisk deskriprivism genom övertolkning blir till en ny normatisvism. Det uppstår inte automatiskt några normer av att man konstaterar att si eller så många säger det ena eller det andra.

Den moraliska rekommendationen kan inte vara att skämmas för att man vet vad som är rätt, utan att utan omsvep ta till sig rättningar när man har fel. Så länge man bättrar sig är det inte skamligt (fel: ”skämmigt”) att ha fel, och det är aldrig skamligt att ha rätt.

Precis det jag var inne på som minnesregel. En dryg person anser sig vara lite mer fin än andra.

Men vad betyder ”knappt”? För mig ligger det en värdering i ordet. Säger någon ”Min lägenhet är på knappt 40 kvadratmeter” drar jag slutsatsen att den personen skulle vilja ha något större. ”Min lägenhet är på nästan 40 kvadratmeter” låter däremot som en stolt tonårings beskrivning av sin första egna bostad. I dag verkar det som om ordet har övergått till att bli värderingsmässigt neutralt och blivit likabetydande med ”inte fullt”. (”I dessa länder bor sammanlagt knappt en miljard människor”.) Synd tycker jag, för det minskar möjligheterna till nyansering.

 Jag tolkar det som att ”det var nära att jag inte såg scenen/hann med tåget”, liksom 97 kr är nära 100 kr.

Jag är en av de som hade fel på undersökningen, och jag grämer mig inte över det (trots att jag utbildar mig till svensklärare). Det finns mycket här i världen som man inte kan eller som man har fel uppfattning om, det viktiga är inställningen till att vilja lära sig.

Jag tänker att knappt betyder ”lite mindre än” när det handlar om mängder. I andra sammanhang betyder det ”nästan inte”.

 En gallup är också slang för en opinionsundersökning, då gallup är en av de mest framstående företagen som sysslar med sådana undersökningar.

Fartdårens fasliga fortkörning gav dryga dagsböter, knapphet i kassan.

Nej, nej, nej! Beroende på sammanhanget kan det naturligtvis finnas fall när ”knapp” betyder något dåligt men det beror i så fall helt på sammanhanget, inte på ordet i sig. När jag en gång i tiden flyttade ut från mitt studentrum som var drygt så stort som en ordinär fyllecell så tyckte jag att det var ett enormt lyft att jag kunde flyttta in i en lägenhet som var mycket större. Glatt meddelade jag mina kompisar att jag fått tag på en lägenhet som var ”knappt 40 kvadrat”. Orden ”knappt” och ”drygt” har i sig inget värderande innehåll i annan mening än att de indikerar ”mindre än” eller ”mer än”. För övrigt håller jag med om det som YB skriver ovan. 

Drygt är alltid aningen mer; jämför mått i matlagning. 
För approximationer kan strax användas för såväl lite mer som lite mindre; strax 100 cm kan vara såväl 97 som 102 cm. 

Fast jag tycker inte att det ar sa latt. ”Det fanns knappt en manniska dar” eller ”Det fanns knappt ens hundra bullar” till och med utan ens ifall det uttalas pa ratt satt, tolkar jag som att det ar lite mer an sa, fast inte mycket.

Hoppas att du inte har den inställningen när du sätter betyg. (Däremot tycker jag att ”de” är korrekt i det här fallet.)

Detta är lite som ironi och sarkasm…

Minnesregel. En *knapp* är en lite mindre sak; en *dryg* person är lite för mycket (av vad man klarar av)…

Problemet är knappast att människor inte förstår vad drygt är. Tvärtom har de lärt sig använda ordet, men är vanna att tillämpa det i ett annat perspektiv än skribenten har väntat sig. För varje sak som är mindre än något, finns det en annan sak som är större än den. För varje liter mjölk som var för dryg för att drickas, finns det än matsack som rymmer mindre än en liter. För varje dryg människa, finns det vanliga människor som saknar tålamodet att ägna sig åt något så drygt länge.

Jag tycker att olika folk lär sig annorlunda. Jag menar att man med sin egen modersmål kan lära sig alla slags ord och uttryck men dess innebörd skiljer sig per person.

Diskmedlet är drygt, betyder – i alla fall i Dalarna – att det räcker länge. Det går inte åt så mycket alltså.

Inte bara i Dalarna utan även i övriga Sverige. Om diskmedlet är drygt kan man ju nöja sig med att köpa en mindre förpackning. Det räcker ju ändå. Här finns kanske orsaken till missförståndet med att använda ordet drygt om något som är mindre än det normala.

”…ens funderat på att nån skulle…” – någon
”…som jag spred över internet.” – Internet
”Under dagen har jag långsam börjat återhämta mig…” – långsamt