Annons
X
Annons
X

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Det misslyckade äventyret i Libyen fortsätter att dra ner Goldman Sachs namn i smutsen. Efter att dess vd Lloyd Blankfein ska ha erbjudit landets diktator Muammar Gadaffi möjligheten att bli en av företagets största privata aktieägare, framkommer det nu att investmentbanken utreds för mutbrott i samband med affären.

Det är finansinspektionen Securities and Exchange Commission (SEC) som börjat granska ärendet i detalj. Och i blickfånget finns framför allt en överenskommelse mellan Goldman Sachs och Libyens statliga investeringsfond LIA om att betala 50 miljoner dollar i en slags avgift för att få LIA att ta ett steg bakåt vad gäller tidigare förlorade pengar. Trots att transaktionen aldrig genomfördes – årets stridigheter i Libyen hann bryta ut innan – är uppgörelsen i sig tillräcklig för att klassas som mutbrott om SEC verkligen lyckas bekräfta de oegentligheter som myndigheten tror sig vara på spåren. Pengarna skulle enligt uppgifter ha betalats ut till Palladyne International Asset Management, som vid tillfället sköttes av svärsonen till chefen för Libyens statligt ägda oljebolag.

Investmentbanken nekar dock till alla anklagelser:

– Vi är säkra på att vi inte gjorde något fel eller föreslog något som var eller kan ha gått emot några regler eller lagar. Vi använde oss av utomstående hjälp, vilket är ett normalt agerande i alla transaktioner, för att försäkra oss om att vi följde gjorde rätt, säger Lucas van Praag, talesperson för Goldman Sachs, till Wall Street Journal.

Problemen slutar dock inte där för Goldman Sachs. Nu framkommer också uppgifter om att investmentbanken ska ha upplåtit en av sina betalda praktikplatser till en av LIA:s toppchefers bröder, Haitem Zarti. Han ska ha tilldelats platsen i juni 2008, samtidigt som affären mellan LIA och Goldman Sachs pågick. Goldman Sachs menar dock att han fått tjänsten på egna meriter och inte hade något som helst att göra med LIA – något som alla inte är övertygad om är fallet.

Goldman Sachs är, kan vara värt att noteras, inte det enda företag som var intresserat av att bygga kontakter med Libyen efter det att de ekonomiska sanktionerna upphävdes 2003-2004. Andra företag som gjort affärer eller fört samtal med LIA är Carlyle Group, Och-Ziff Capital Management Group och JP Morgan Chase.

Problemen för Goldman Sachs är dock särskilt stora, sedan det har framkommit uppgifter om att dess arbete med Libyens diktator Muammar Gadaffi tagit en lite udda väg.

Goldman Sachs fick i början av 2008 mer än 1,3 miljarder dollar att investera från LIA men förlorade 98 procent av pengarna. Situationen briserade slutligen när två av bankens direktörer fick fly landet med hjälp av säkerhetsvakter sedan misslyckandet blivit känt. Som plåster på såren erbjöd investmentbankens vd Lloyd Blankfein och finanschefen David Viniar kompensation. Under de kommande två åren lades sex olika förslag till hur denna skulle utformas, men vilket i stort byggde på att investeringsfonden LIA skulle investera 3,7 miljarder dollar i företaget. Det skulle ge dem aktier tillbaka för 5 miljarder dollar och därmed inte bara utradera förlusten utan även göra landet med diktator Muammar Gadaffi till en av investmentbankens största privata aktieägare.

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter